Global ETD Search

151	Är det lönsamt att investera i hållbarhet? : En kvantitativ studie som undersöker sambandet mellan ESG-betyg och finansiella prestationer på 160 bolag inom den europeiska finansbranschen Gebremeskel, Haben Ablelom January 2024 (has links) Titel: Är det lönsamt att investera i hållbarhet? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Haben Ablelom Gebremeskel Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 – Mars Syfte: Företag i dagens samhälle befinner sig i en allt mer påträngande situation där de måste arbeta hållbart eller bedriva verksamhet på ett hållbart sätt, och detta har blivit centralt sedan flera år tillbaka. I och med att hållbarhet blir allt mer viktig och finansiella sektorn spelar en viktig roll för länders samhällsekonomier började forskningsvärlden undersöka sambandet mellan ESG-betyg och företagens finansiella prestationer. Mycket av den tidigare forskning har presenterat varierande och motstridiga resultat. Till följd av detta undersöker denna studie sambandet mellan finansiella sektorns finansiella prestationer och ESG-betyg. Studiens syfte är att undersöka samt analysera om det finns ett samband mellan företagets ESG-betyg och finansiell prestation inom den europeiska finanssektorn. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod som tillämpar en deduktiv ansats. Den sekundärdata som använts har hämtats ifrån Refinitiv Eikon. Studiens urval består av 160 finansbolag som verkar i 23 olika länder inom den europeiska kontinenten, dessa företag har analyserats under en tidsperiod på 3 år. Studiens data har analyserats med hjälp av bivariat-, univariat- och multivariat analys. Resultat och slutsats: Resultatet visade inte på något signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer, men inte heller mellan S-betyget samt G-betyget och finansiella prestationer. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan den enskilda dimensionen E-betyget och ROA. Utifrån legitimitet- och intressentteorins antaganden stärker företag som engagerar sig i just miljöfrågor sitt legitimitet och förtroende hos företagets intressenter och i samhället. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en uppdaterad analys angående sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finanssektorns finansiella prestationer. Studiens resultat bidrar med nyttig information för finanssektorns samtliga intressenter. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att investerare, intressenter och bolag som engagerar sig i just miljöfrågor får en tydlig förklaring då studie fann ett signifikant samband mellan miljöaspekten och företagets finansiella prestationer, resterande resultat visar att europeiska finanssektorn är fortsatt till intresse för forskningsvärld. Förslag till framtida forskning: Ytterligare undersökningar bör göras gällande relationen mellan ESG-betyg och finanssektorns finansiella prestationer, ett förslag till framtida forskning är att inkludera ytterligare variabler som står i förhållande till studerade ämnet. Detta kan göras genom att använda sig av olika databaser som publicerar företagens ESG-betyg, på så sätt kan antalet av både beroende och oberoende variabler få en ökning vilket ökar studiens trovärdighet. ESG-score E-score S-score and G-score sustainability reporting ROA ROE financial sector financial performance. ESG-betyg E-betyg S-betyg och G-betyg hållbarhetsrapportering ROA ROE Finanssektorn Finansiell prestation Business Administration Företagsekonomi Business Administration Företagsekonomi
152	Mot En Grön Framtid : En intervjustudie om implementering av CSRD hos svenska organisationer Shadman, Hossain, Simon, Sultan January 2024 (has links) This study examines the implementation of the EU's new sustainability directive, the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), within Swedish organizations. The CSRD aims to enhance transparency in sustainability reporting by requiring organizations to disclose their environmental and social impacts. The study employs a qualitative methodology with semi-structured interviews with key personnel from various large companies, as well as consultants, to gain insights into how organizations adapt to the requirements set by the CSRD. The empirical material has been analyzed using a theoretical framework based on institutional theory. The findings show that organizations primarily focus on complying with the CSRD by improving their reporting processes and adapting their digital infrastructure to manage data collection and analysis. CSRD is seen as a driving force for integrating sustainability within organizations. Key challenges include decentralized data sources, difficulties in measuring Scope three emissions, and the increased administrative burden. The study concludes that the companies are in the early stages of CSRD implementation and must continue to develop their reporting routines to fully meet the directive's requirements. Future research should investigate the long-term effects of CSRD compliance on organizations' sustainability practices and performance. / Denna studie undersöker implementeringen av EU:s nya hållbarhetsdirektiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), inom svenska organisationer. CSRD syftar till att öka transparensen i hållbarhetsrapporteringen genom att kräva att organisationer redovisar sin miljömässiga och sociala påverkan på samhället. Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från olika stora företag samt konsulter för att få insikter kring organisationers anpassning till kraven som CSRD ställer på organisationerna. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket som består av teorier från den institutionella teorin. Resultaten visar att organisationer främst fokuserar på att följa CSRD genom att förbättra sina rapporteringsprocesser och anpassa sin digitala infrastruktur för att hantera datainsamling och att CSRD är en pådrivande faktor för att integrera hållbarhet inom organisationerna. Centrala utmaningar inkluderar decentraliserade datakällor, svårigheter att mäta Scope tre utsläpp och den ökade administrativa bördan. Studien drar slutsatsen att organisationer befinner sig i ett tidigt skede av CSRD-implementeringen och måste fortsätta att utveckla sina rapporteringsrutiner för att fullt ut uppfylla direktivets krav. Framtida forskning bör undersöka de långsiktiga effekterna av CSRD-efterlevnad på organisationernas hållbarhetspraxis och prestationer. CSRD sustainability reporting data collection digital infrastructure institutional theory legitimacy CSRD hållbarhetsrapportering datainsamling digital infrastruktur institutionell teori organisatorisk efterlevnad Business Administration Företagsekonomi Information Systems, Social aspects Social Sciences Interdisciplinary
153	Reviewing the Non-Financial Reporting Directive : An analysis de lege lata and de lege ferenda concerning sustainability reporting obligations for undertakings in the EU Björklund, Jacqueline January 2021 (has links) The Non-Financial Reporting Directive (“NFRD”),[1]is an important contributor to the European Union’s (EU) goal of creating a more sustainable future for all. By requiring large public-interest entities to report non-financial information relating to sustainability matters, the NFRD increases business transparency and gives stakeholders the opportunity to make more informed investment decisions, monitor corporate activities and initiate discussions based on current practices. The purpose of this thesis is to analyze the NFRD as it stands today and to analyze in what way the NFRD has the potential to improve by chiefly using the legal dogmatic method. The thesis reached its completion with an appropriate timing (January 2021) as the EU has announced its ambition to revise the NFRD by the first quarter of 2021. The conclusion drawn is that the NFRD should be revised on a series of points. Most importantly, reliability of the provided information should be secured through a stronger verification mechanism. Other areas for improvement concern the enlargement of the scope of the NFRD and the implementation of further measures securing comparable data. [1]Directive 2014/95/EU. Non-Financial Reporting sustainability non-financial information law accounting eu eu-law NFRD Taxonomy disclosure Sweden de lege ferenda european green deal disclosure regulation Non-Financial Reporting Directive SFDR 2014/95 2013/34 sustainable icke-finansiell information hållbarhetsrapportering hållbarhetsrapport eu-rätt gröna given taxonomi 2014/95 direktiv 2014/95 Law Juridik
154	EU-taxonomins bidrag till strategiskt hållbarhetsarbete : En omvärldsanalys och fallstudie inom vatten- och avloppsledning / The EU-taxonomy’s contribution to strategic sustainable management : A study of water and wastewater infrastructure Toll, Moa January 2023 (has links) Mankind has worked with the climate crisis and other sustainability issues since the 1990s, but this hasn’t had any desired effect. One of the problems relates to interpretations of the term sustainability. It has caused confusion, and work towards developing shared understandings is still an ongoing process. Sustainability challenges pertain to all industries. The Swedish water sector faces several challenges today. One of these challenges relates to the need for investments in the Swedish water and wastewater (W&WW) pipelines. The growing population requires an expanded W&WW network, and the existing network needs to be updated to maintain a high-quality product. As part of the EU’s Green Deal for making the European economy more sustainable and more resilient the EU-taxonomy has been developed to put political goals into practices and measurements of performance. The role of the Taxonomy is to pave the way towards what currently is perceived as environmental sustainability. This creates transparency and simplifies investments to lead to more sustainable choices. The aim of this study was to investigate how the EU-taxonomy affects the Swedish construction of W&WW pipelines and how this can be used in strategic sustainability efforts. This was done through research on both W&WW pipe construction and sustainability frameworks. A case study has been used to acquire a picture of how existing routines stand in relation to the EU-taxonomy. The objects of the case study have been one consulting firm in urban development and one public actor, responsible for developing the municipality’s W&WW network, a so-called VA-huvudman. To further contextualize the EU-taxonomy, the theoretical Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD) has been applied. This is a research-based framework, as opposed to a political one – such as the EU-taxonomy or Agenda 2030. The framework has been used to understand what the EU-taxonomy can contribute as a tool for the strategic work with FSSD. Standardization has also been applied as a concept, in order to highlight the use of the EU-taxonomy. In the empirical study, the result shows that the structure of the EU-taxonomy makes it difficult to apply it on a subject as specific as a W&WW pipeline construction. Furthermore, the criteria within the Taxonomy challenging to apply on W&WW pipelines since they apply to the entire water, or water treatment, system. Further work with the Taxonomy requires more horizontal coordination within the organizations to report on and fulfill the criteria. Since the EU-taxonomy lacks a life cycle perspective it doesn’t include the whole life cycle or indirect activities related to W&WW pipeline construction, such as choice of material or the construction process. A complementary framework, or other measures, are needed in order to capture environmental aspects of sustainability. / Människan har kontinuerligt arbetat med klimatfrågan och andra hållbarhetsfrågor sedan 90-talet,men detta har fått en begränsad effekt. Hållbarhet är ett ord som skapat förvirring, och ettgemensamt språk är något som efterfrågats. Den svenska vattensektorn möter idag ett antalutmaningar. Det stora investeringsbehovet inom det svenska vatten- och avlopps (VA)-nätet ärett av dessa. Den ökande befolkningen kräver en utbyggnad av VA-nätet och det befintliga nätetbehöver upprustas för att bibehålla kvaliteten på vattenleveranserna. EU-taxonomin är del av EU:sgröna giv vars syfte är att göra den Europeiska ekonomin mer hållbar och resilient. Taxonominsär inom detta ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar inom EU. Dettaska leda till transparens samt styra kapital mot mer hållbara alternativ genom att förenkla förinvesterare att fatta mer hållbara val. Studiens syfte är att undersöka hur kraven i EU-taxonomin ser ut för ledningsarbeten in-om vatten och avlopp (VA-ledning), och hur dessa kan användas på ett strategiskt sätt för att stärkahållbarhetsanpassningar inom samhällsbyggandet. Detta har genomförts genom en omvärldsanalysav både VA-ledning och olika befintliga hållbarhetsramverk. En fallstudie har använts för att få enbild av hur befintliga rutiner förhåller sig till EU-taxonomin. Fallobjekten i studien har varit ettkonsultföretag inom samhällsbyggnad samt en aktör som är ansvarig för en kommuns VA-nät, ens.k. VA-huvudman. Utöver avgränsningen att undersöka ledningsarbeten inom VA-branschen harprojektet begränsats till de två första delegerade akterna med klimatinriktning som publiceratsinom ramen för EU-taxonomin. För att sätta EU-taxonomin i ytterligare en kontext har det teoretiska ramverket Frameworkfor Strategic Sustainable Development (FSSD) använts. Detta är ett forskningsbaserat ramverktill skillnad från politiskt beslutat, som både EU-taxonomin, Parisavtalet och Agenda 2030är. Ramverket har använts för att undersöka hur EU-taxonomin kan användas i det strategiskahållbarhetsarbetet. Standardisering har även lyfts som ett koncept och används för att belysaEU-taxonomin i en större kontext. Resultatet visar att VA-ledning är en begränsad del av större system inom EU-taxonomin.Aktiviteterna i taxonomin som innefattar VA-ledning är också kopplade till hela vatten- ochavloppssystemet i sin helhet. Denna utformning gör det svårt att enkelt urskilja separata delarav ledningssystemet eftersom aktiviteterna inte är utformade så. Att rapportera på de för VA-verksamheterna relevanta aktiviteterna i taxonomin kommer därmed kräva samarbete från fleraparter, möjligen även utanför VA-organisationen. EU-taxonomin saknar även ett livscykelperspektiv. Den inkluderar inte hela livscykeln el-ler indirekta aktiviteter inom VA-ledning, som materialval eller byggprocessen. För att beaktahållbarhet i en vidare bemärkelse krävs därför en komplettering av något annat ramverk ellerandra åtgärder. Genom EU-taxonomin gör EU en ansats att definiera det miljömässigt hållbaravilket kan bidra till att främja en hållbar utveckling, särskilt om det används strategiskt ochkompletteras med andra hållbarhetsramverk som beaktar fler aspekter ur ett livscykelperspektiv. En hypotes för framtida forskning på området kan dock vara att EU-taxonomin inte kan användassom ett fullständigt hållbarhetsramverk med fokus på miljöaspekter på ett mindre system än den beskrivna aktiviteten. Det bör undersökas vidare hur EU-taxonomin kan kompletteras med etteller flera hållbarhetsramverk för att i större utsträckning främja hållbarhet. EU-taxonomy Taxonomy regulation European Commission FSSD BREEAM Infrastructure Activities Criteria Water and wastewater W&WW Sustainability reporting EU-taxonomi Taxonomiförordning Europa Kommissionen Aktivitet Kriterium Miljömässigt hållbar VA-ledning Vatten- och avloppsledning Hållbarhetsrapportering Environmental Management Miljöledning Water Engineering Vattenteknik
155	SDGs påverkan på företags hållbarhetsrapportering : En kvalitativ studie av biltillverkares hållbarhetsrapporter / The Impact of SDGs on Corporate Sustainability Reporting : A Qualitative Study of Automobile Manufacturers’ Sustainability Reports Nordgren, Axel, Hofmann, Albin, Lindberg, Alexander January 2024 (has links) Background: Sustainability reporting has become more important for companies, serving as a tool to describe the company’s commitment to and promotion of sustainable development. As a result of the increasing attention to climate and human rights issues, Agenda 2030 was introduced, consisting of the 17 Sustainable Development Goals (SDGs). This call for action from all countries, through a global partnership, has further increased the importance of sustainability reporting for companies to report on their commitment to and promotion of sustainable development. Therefore, this study aims to contribute to the unexplored area concerning changes in the content of companies sustainability reports before and after the launch of the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). Purpose: The purpose of the study is to increase knowledge about how the implementation of the UN's Sustainable Development Goals (SDGs) has affected car manufacturers' sustainability reporting. The focus is on identifying how sustainability reporting has changed and which SDGs are being emphasized. Finally, the study aims to contribute to the literature on institutional theory and isomorphism, to see if it can explain the similarities between the companies' sustainability reports. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative research method with a deductive research approach was utilized. The study’s data collection was conducted through content analysis, where each company’s sustainability reports were mapped based on excerpts categorized according to themes related to the UN’s 17 SDGs. Conclusion: After conducting the analysis, the conclusion can be drawn that the launch of the UN’s SDGs has not led to a change in companies’ choice of focus area in their sustainability reports, which is explained by the fact that companies previously followed similar guidelines, such as the GRI, which already included similar guidelines covering both economic, social, and environmental aspects. Despite increased expectations for sustainability reporting after the SDG launch, the scope of content and actions in the reports has increased for companies, without necessarily changing focus. They tend to prioritize goals where they have the greatest impact and which interest their stakeholders the most, to maintain legitimacy and credibility. Furthermore, the compilation of the empirical data shows that there are similarities in the themes companies choose to report on. These similarities are explained by the institutional theory, which suggests that companies are driven by institutional pressures from external actors. / Bakgrund: Hållbarhetsrapportering har blivit viktigare för företag och fungerar som ett verktyg för att beskriva företagets engagemang och främjande av hållbar utveckling. Som resultat av den stigande uppmärksamheten kring klimatet och mänskliga rättigheter introducerades Agenda 2030, som utgörs av de 17 globala målen (SDGs). Denna uppmaning till handling från alla länder, genom ett globalt partnerskap, har ytterligare ökat betydelsen av hållbarhetsrapportering för företag för att rapportera om deras engagemang och främjande av hållbar utveckling. Denna studie har därför som avsikt att bidra till det utforskade området kring förändring av innehållet i företags hållbarhetsrapporter före respektive efter lanseringen av FN:s globala mål (SDGs). Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur införandet av FN:s globala mål (SDGs) har påverkat biltillverkares hållbarhetsrapportering. Fokus ligger på att identifiera hur hållbarhetsrapporteringen har förändrats samt vilka SDGs som ligger i fokus. Slutligen avser studien att bidra till litteraturen kring institutionell teori och isomorfism, ifall det kan förklara likheterna mellan företagens hållbarhetsrapporter. Metod: För att uppfylla syftet med studien användes en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Studiens datainsamling utfördes genom innehållsanalys där respektive företags hållbarhetsrapports kartlades baserat på utdrag som kategoriserades utifrån teman kopplat till FN:s 17 SDGs. Slutsats: Efter en genomförd analys kan slutsatsen dras att lanseringen av FN:s SDGs inte har lett till en förändring i företagens val av fokusområde i sina hållbarhetsrapporter, vilket förklaras av att företag tidigare följt liknande riktlinjer, som GRI, som redan innehöll liknande riktlinjer som berör både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Trots ökade förväntningar på hållbarhetsrapporteringen efter SDG-lanseringen har företagens omfattning av innehåll och initiativ i rapporterna ökat, utan att nödvändigtvis ändra fokus. De tenderar att prioritera mål där de har störst påverkan och som intresserar deras intressenter mest, för att bevara legitimitet och trovärdighet. Vidare visar sammanställningen av empirin att det finns likheter i de teman företagen väljer att rapportera om. Likheterna förklaras med hjälp av den institutionella teorin, som menar på att företagen drivs av institutionella påtryckningar från externa aktörer. Agenda 2030 Automotive Industry Carroll’s Pyramid CSR GRI Sustainability Reporting Content Analysis Institutional Theory Isomorphism Legitimacy Theory SDGs Toyota Volkswagen Volvo. Agenda 2030 Bilindustrin Carrolls Pyramid CSR FN:s Globala mål GRI Hållbarhetsrapportering Innehållsanalys Institutionell teori Isomorfism Legitimitetsteorin SDGs Toyota Volkswagen Volvo. Business Administration Företagsekonomi
156	Licence to Talk : Sustainability Managers and their Managerial Realities within the Corporate Sustainability Paradox El hajjari Borg, Mounia, Sundberg, Elin January 2021 (has links) While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature. Sustainability managers sustainability-dedicated professionals sustainable development sustainable management corporate sustainability corporate paradox CSR stakeholders governance sustainability strategies communication strategic communication sustainability reporting non-financial disclosure private sector in Sweden paradox approach paradox perspective business case social and environmental responsibility organizations multinationals MNC Nils Brunsson organizational theory organizational hypocrisy neo-institutionalism organizational individuals decision-making action business operations isomorphism institutional logics market logics reporting frameworks GRI global reporting initiative walk the talk change making change agent systemic change behaviour and human resources identity work organizational sociology legitimacy Hållbarhetschefer hållbarhetsrelaterade roller hållbar utveckling hållbar ledning hållbarhet paradox CSR intressenter styrning hållbarhetsstrategier kommunikation strategisk kommunikation hållbarhetsrapportering icke-finansiell information privat sektor i Sverige paradox perspektiv affärsstrategi socialt och miljöansvar organisationer multinationella företag MNC Nils Brunsson organisationsteori organizational hypocrisy hyckleri neo-institutionalism organisatoriska individer individnivå beslutsfattande affärsverksamhet isomorfism institutionell logik marknadslogik rapporteringsramverk GRI global reporting initiativ walk the talk förändringsarbete förändringsagent systemförändring beteende och mänskliga resurser identitetsarbete organisatorisk sociologi legitimitet externa och interna påtryckningar. Social Sciences Samhällsvetenskap

Page generated in 0.0914 seconds