Inom vård- och omsorgsyrken finns idag en hög sjukfrånvaro som bidrar till en ökad risk för sjukpension, samtidigt som det också är personalbrist inom dessa yrken. En bidragande orsak till dessa problem är att arbetstagarna har en ansträngd arbetsmiljö. För att uppnå en bättre arbetsmiljö är det viktigt att förstå vad arbetstagarna upplever som problematiskt. Därför är syftet med denna studie att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur medarbetare inom vård- och omsorgsyrken upplever sin arbetsmiljö och hur det påverkar förutsättningarna till ett hållbart arbetsliv. Studien utgår från en kvalitativ metod där 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes. Teorierna i studien fokuserar på fysiska, psykiska, emotionella och sociala faktorer som kan påverka arbetstagarens arbetsmiljö och förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Genom en tematisk analys identifierades mönster och teman i det insamlade materialet. Resultatet visade att ett gott ledarskap och medarbetarskap samt upplevd arbetsbelastning var avgörande för om medarbetare upplevde en bra eller dålig arbetsmiljö och om de valde att stanna eller lämna yrket. Några viktiga faktorer var socialt stöd, rättvisa löner, erfarna och kompetenta medarbetare, en balans mellan arbete och fritid samt att det fanns resurser för att utföra ett bra arbete. / In the health and care professions, there is today a high level of sick leave that contributes to an increased risk of sickness pension, at the same time there is also a shortage of staff in these professions. A contributing factor to these problems is that workers have a strained work environment. In order to achieve a better working environment, it is important to understand what employees perceive as problematic. Therefore, the purpose of this study is to examine, from a social psychological perspective, how employees in the care and nursing professions experience their work environment and how it affects the conditions for a sustainable working life. The study is based on a qualitative method in which 10 semi-structured interviews were conducted. The theories in the study focus on physical, mental, emotional and social factors that can affect an employee's work environment and conditions for a sustainable working life. Using a thematic analysis, patterns and themes were identified in the collected material. The results showed that good leadership and employeeship, and perceived workload were decisive for whether employees experienced a good or bad work environment and whether they chose to stay or leave the profession. Some important factors were social support, fair wages, experienced and competent employees, a balance between work and leisure and that there were resources to perform a good job.

I denna studie undersöks hur svenska hotellreceptionister upplever de strukturella villkoren som hotell – och restaurangnäringen arbetar under, om de villkoren påverkar hur de kan balansera sitt arbetsliv med ett meningsfullt privatliv. Studien görs av två olika anledningar, dels för att täcka en kunskapslucka gällande ett svenskt perspektiv på hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv, då det har varit avsaknad sen tidigare. Den tidigare forskningen har varit centraliserad runt Asien, Oceanen och USA. Studien görs även för att upplysa hur arbetstagare i yrken inom service- och tjänstesektorn upplever sitt arbetsliv. Frågeställningar som har använts är: Hur upplevs arbetsplatsrelationerna? Hur upplevs de strukturella arbetsvillkoren inom yrket? Hur upplevs balansen mellan arbetsliv och privatliv? De teoretiska utgångspunkterna utgörs av forskning som berör socialt hållbart arbetsliv, värdigt arbetsliv och livskvalitet i arbetslivet. Metoden som har använts är kvalitativ metod. Inom studien har semistrukturerade intervjuer använts för att få fram slutsatser om hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv. I studien intervjuas 8 hotellreceptionister som har arbetat mer än ett år i en hotellreception. Det finns bra och mindre bra arbetsplatsrelationer som har en inverkan på arbetsklimatet, de närmaste kollegorna bidrar till ett bra arbetsklimat. Den dåliga kommunikationen mellan avdelningarna, och i vissa fall upplevda brister i ledningen, och arbetsplatsstressen som informanterna upplever, bidrar till ett försämrat arbetsklimat för informanterna. De strukturella arbetsvillkoren hämnar informanternas frihetskänsla på grund av att de inte kan vara med och styra över sina arbetstider och den arbetsmiljö de arbetar i, utan de får acceptera de strukturella arbetsvillkoren. Dessa villkor hämmar även privatlivet och gör det svårt att kombinera ett hotellreceptionistjobb med ett meningsfullt privatliv.

Regeringen skriver att ”Ett hållbart arbetsliv kräver kontinuerligt fokus på en god arbetsmiljö under hela yrkeslivet”. Att utöva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett effektivt verktyg och bra sätt att skapa ett hållbart arbetsliv. Skyddskommittén skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall. Problemformuleringen beskriver att det forskas och skrivs många rapporter inom Sverige och på EU- nivå om ett hållbart arbetsliv, men upplevelsen är att det inte är många företag som arbetar med ett hållbart arbetsliv i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Examensarbetets syfte var att praktiskt tillämpa ”SAM-testet” för att undersöka om det kan vara ett stöd genom dialog för skyddskommittéer i att utveckla ett hållbart arbetsliv med perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning. Metoden var att en facilitator gav information på ett skyddskommittémöte om dialog och hållbart arbetsliv, därefter fick gruppen svara på ”SAM-testet” med ett hållbart arbetsliv och perspektiven genus, ålder och funktionsnedsättning i åtanke. Facilitatorn observerade gruppen under tiden de svarade på frågorna samt påverkade gruppen att tänka för ett hållbart arbetsliv genom att använda dialogen som ett verktyg. Syftet var bland annat att se om de svarat i konsensus och rikta in gruppen till ett hållbart arbete. Resultatet visade att ”SAM-testet” är ett bra verktyg för företagen att använda för arbetet till ett hållbart arbetsliv. SAM-testet behöver utveckla kommentarer, åtgärder och handlingsplan samt lägga in fler länkar till ett hållbart arbetsliv. Detta behövs tillsammans med utbildning om ett hållbart arbetsliv och dialog. Företaget behöver skapa en samsyn till ett hållbart arbetsliv och i samband med riskbedömningar öka kunskaperna i ett hållbart arbetsliv. Företagshälsan behöver ha kunskap om de tre perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning samt även dialog. Även forskningen behöver samla ihop material och stödja företagen i arbetet till ett hållbart arbetsliv. Tankar för fortsatt arbete: Ett naturligt steg för fortsatt arbete skulle vara att få följa ett företag i sin strävan till ett hållbart arbetsliv. Framtida studier kunde då vara att se vilka hinder som finns och hur de kan arbetas bort. En annan väg att gå skulle vara att få vara med i utvecklingen och utformningen av ”SAM Test”-verktyget som testare. / The government writes that "A sustainable working life requires continuous focus on a good working environment throughout the entire working life". Exercising a systematic work environment (SAM) is an effective tool and a good way to create a sustainable working life. The Safety Committee shall closely monitor developments in matters relating to protection against ill health and accidents. The problem formulation describes the research and writing of many reports within Sweden and at EU level on a sustainable working life, but the experience is that few companies are working on a sustainable working life in the systematic work environment work. The purpose of the thesis was to apply the "SAM test" practically to evaluate if it could be a support through dialogue for protection committees in developing a sustainable working life with the perspective of age, gender and disability. The method was to provide a facilitator with information on dialogue and sustainable working life at a protection committee meeting. Then let the group respond to the "SAM test" with a sustainable working life and perspective gender, age and disability in mind. The facilitator observes the group while responding to the questions as well as influencing the group to think about sustainable work by using the dialogue as a tool. The purpose, among other things, was to see if they would respond in consensus and target the group towards sustainable work. The result showed that the "SAM Test"is a good tool for companies to use in their work towards a sustainable work life. The” SAM-testet” needs to develop the comments and actions in the action plan and add more links to a sustainable working life. This is needed together with education on sustainable working life and dialogue. The company needs to create a consensus for a sustainable working life and, in the context of risk assessments, increase knowledge in sustainable working life. Corporate health care needs knowledge of the three perspectives; age, gender and disability as well as dialogue. Researchers also need to gather good materials and support companies in the work towards for a sustainable working life. Thoughts about continued work: A natural next step in a continued work would be to follow a company in its quest for a sustainable working life. I would then be able to study which the obstacles are and how to remove them. Another way would be to join the development and design of the “SAM Test” tool as a tester.

Studiens syfte var att undersöka och få en fördjupad förståelse för kursdeltagares tankar och upplevelser av användandet av självmedkänsla på arbetsplatsen. Självmedkänsla är ett relativtnytt begrepp inom organisationer, bland medarbetare och ledare. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem deltagare som gått en onlinebaserad kurs i Självmedkänsla på jobbet. Tematisk analys användes som metod för att analysera data och resulterade i 8 teman: Ett förhållningssätt, framför allt; Förutsättningar - möjligheter och hinder; Självmedkänsla är något annat- skiljer sig från andra metoder; Skapar och främjar balans; Bättre hälsa och glädje; Nya arbetssätt och bibehållen prestation; Synligt utövande? och Nytt i organisatorisk kontext. Resultatet visade att respondenterna sammantaget upplevde flertalet positiva resultat både psykiskt och fysiskt. Framför allt beskriver deltagarna att de utvecklat ett mer hjälpsamt förhållningssätt som bidrar till en större balans i arbetet och i livet. Det finns goda förutsättningar att använda förhållningssättet på egen hand på arbetet. Svårigheten är att använda förhållningsättet kontinuerligt när både ens egna inre krav och organisationens yttre krav upplevs fortsatt höga. Deltagarna upplever att självmedkänsla oftast bemöts med nyfikenhet och intresse. Vår studie visar på att introducera detta förhållningssätt kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv. / The purpose of this study was to investigate and gain a deeper understanding of participantsthoughts and experience of using self-compassion in the workplace. Self-compassion is described as a new concept within organizations, among employees and leaders. Semistructured interviews were conducted with five participants who had taken an online course in Self-compassion at work. Thematic analysis was used as a method to analyse the data and resulted in 8 themes: An approach, above all; Prerequisites - Opportunities and obstacles; Self-compassion is something else - different from other methods; Creates and promotes balance; Better health and happiness; New ways of working and sustained performance; Visible practice? and New in an organizational context. The results indicated that the respondents overall experienced a majority of positive results, both psychologically and physically. Above all it is a helpful approach to use which contributes to a greater balance at work but also in life. They described good conditions for using self-compassion on their own at work. The difficulty lies in consistently applying the approach when both one´s own internal demands and the organization´s external demands continue to be high. The respondent’s experience is that Self-compassion is often met with curiosity and interest. Our study shows that introducing this approach can contribute to a more sustainable work life.

The purpose of this study is to develop knowledge on how first line managers in elder care in western Sweden perceive their work situation with respect to the social aspects of a sustainable working life. The study is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. The results are based on eight interviews, which were analyzed through thematic analysis supported by theoretical frameworks consisting of the SwAge-model, the demand-control and support-model, and a theory of social support. According to the informants experiences, first line managers in elder care have good opportunities for a sustainable working life as access to social support appears to be satisfactory. The greatest threat to a socially sustainable work situation is attributed to a lack of control at work and an imbalance between work and private life. The study also showed that the work situation is most demanding when newly employed at a eldery care home, regardless of experience level. After comparing the study's conclusion with previous research, increased instrumental support can also be attributed value for improving first line managers work environment. Finally, the study has generated new knowledge in the field, which is that newly employed individuals, regardless of experience level, are the most exposed to an unsustainable working life. This knowledge can contribute to inspiration for future research and improvement measures. / Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om hur enhetschefer inom äldreomsorgen i Västsverige upplever sin arbetssituation med avseende på sociala aspekter av ett hållbart arbetsliv. Studien har utgått från en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet är baserat på åtta intervjuer som genom en tematisk analys har analyserats med stöd i teoretiska ramverk bestående av SwAgemodellen, krav-kontroll & stöd-modellen samt en teori om socialt stöd. Utifrån informanternas upplevelser framgår det att enhetschefer inom äldreomsorgen har goda möjligheter till ett socialt hållbart arbetsliv då tillgången till socialt stöd verkar tillfredsställt. Det största hotet mot en socialt hållbar arbetssituation kan härledas till bristande kontroll i arbetet och obalans mellan arbete och privatliv. Studien har även uppvisat att arbetssituationen är som mest krävande vid nyanställning på ett boende, oavsett erfarenhetsnivå. Efter att ha jämfört studiens slutsats med tidigare forskning kan också ökat instrumentellt stöd tillskrivas värde för att förbättra enhetschefers arbetsmiljö. Avslutningsvis har studien genererat ny kunskap i ämnet vilket är att nyanställda oavsett erfarenhetsnivå är som mest utsatta för ett socialt ohållbart arbetsliv. Denna kunskap kan bidra till inspiration för framtida forskning och förbättringsåtgärder.