Vårt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande från familj, vänner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som är uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt våra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar på samtliga nivåer och även på bemötande av HBTQ-personer. Från familj och släkt har våra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer då de har valt att inte vara öppna med sin sexuella läggning. Stödet från vännerna har varit betydelsefullt och samtliga intervjupersoner umgås idag oftast med andra individer ur gruppen. Resultaten visar även att tre av fyra intervjupersoner har blivit mobbade under skolåren samt upplever utbildningsväsendet som en heteronormativ miljö som bidrar till att normen reproduceras. Vissa arbetsmiljöer ses även som mer heteronormativa än andra vilket har gjort att man därför har valt att inte leva öppet.

<p><strong>Bakgrund:</strong> De senaste årtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. Analysen behandlades med hjälp av en innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Ungefär 77 procent av sjuksköterskorna svarade att de vårdat en homosexuell person och 36 procent av under- och sjuksköterskorna skulle, om de fick välja, avstå från att vårda homosexuella patienter. Många homosexuella ansåg att de bör lämna ut sin sexuella läggning för att de sociala och emotionella behoven kunna tillfredställas av vårdgivaren och ett stort antal homosexuella hade känt sig förolämpade på grund av heteronormativa antaganden i vården. <strong>Diskussion:</strong> Det fanns en stor brist på kunskap i samhället och i vården när det kommer till homosexuella och heteronormativitet. Då heteronormativiteten påverkade vården borde kunskap om detta och ickeheterosexuellas levnadsvärld införskaffas. <strong>Slutsats: </strong>Om vårdgivarna blir mer medvetna om de heteronormativa antagandena i vården, så som vissa rutiner och förhållningssätt, borde vården till HBTQ-personer bli mer tillfredställande.</p>

Bakgrund: De senaste årtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. Analysen behandlades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Ungefär 77 procent av sjuksköterskorna svarade att de vårdat en homosexuell person och 36 procent av under- och sjuksköterskorna skulle, om de fick välja, avstå från att vårda homosexuella patienter. Många homosexuella ansåg att de bör lämna ut sin sexuella läggning för att de sociala och emotionella behoven kunna tillfredställas av vårdgivaren och ett stort antal homosexuella hade känt sig förolämpade på grund av heteronormativa antaganden i vården. Diskussion: Det fanns en stor brist på kunskap i samhället och i vården när det kommer till homosexuella och heteronormativitet. Då heteronormativiteten påverkade vården borde kunskap om detta och ickeheterosexuellas levnadsvärld införskaffas. Slutsats: Om vårdgivarna blir mer medvetna om de heteronormativa antagandena i vården, så som vissa rutiner och förhållningssätt, borde vården till HBTQ-personer bli mer tillfredställande.

Bakgrund Forskning visar att homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner har sämre hälsa i jämförelse med den övriga befolkningen. Orsaken till ohälsan är att de i större utsträckning än andra utsätts för fördomar, diskriminering och våld. Personer som avviker från den rådande heteronormen, löper en större risk att utsättas för olika stressfaktorer som diskriminering och negativt bemötande vilka har visat sig förekomma inom hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården riskerar därmed att hindra HBTQ-personer från att få rätt vård och bidrar till en försämrad hälsa hos denna grupp. Syfte Syftet var att beskriva HBTQ-personers upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårds- personal. Metod Litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl Complete och Pubmed granskats och analyserats utifrån litteraturöversiktens syfte samt presenterats i en matris. Resultat Resultatet visade att mötet med hälso- och sjukvårdspersonal kan upplevas både positivt och negativt vilket representeras genom de fyra övergripande teman som identifierades: heteronormativitet, kunskap, diskriminering och fördomar, samt interaktion. Slutsats Majoriteten upplever positiva möten med hälso- och sjukvårdspersonalen. Det förekom negativa möten som kan anses bero på den rådande heteronormativiteten som resulterar i okunskap och diskriminering. Detta kan i sin tur orsaka ökad ohälsa hos denna redan utsatta grupp.

Bakgrund: Transpersoner är personer som inte identifierar sig som det kön de blev tilldelade vid födseln. Enligt tidigare forskning har transpersoner sämre hälsa än befolkningen i allmänhet, och enligt lag så har de, som alla andra, rätt till en god och säker vård. Studien utförs med den teoretiska referensramen Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt kärnkompetensen personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelse av bemötande inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som analyserar kvalitativa studier med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Många transpersoner upplever både direkt och indirekt diskriminering från vårdpersonal. På grund av detta har många starka känslor kopplade till vården, och en del har även skjutit upp eller låtit bli att söka vård. Det upplevs även finnas en kunskapsbrist hos vårdpersonal, och många transpersoner känner att de själva behöver utbilda vårdpersonal de möter. Det framkommer även bekräftande upplevelser och idéer. Slutsats: Mer utbildning om transpersoner behövs för att vårdpersonal ska kunna ge dessa personer en god och personcentrerad vård. Det är även viktigt för sjuksköterskor att vara medvetna om diskriminering, så att de kan upptäcka tecken och stå upp för sina patienter.

Syftet med studien var att undersöka hur transpersoner upplever bemötande inom socialtjänsten. Enligt tidigare forskning har transpersoner olika upplevelser av bemötandet inom socialtjänsten. De har upplevt att de mötts med oförståelse och okunskap, blir felkönade och blir inte tilltalade vid sitt rätta namn. Positiva upplevelser handlade om respekt av transpersonernas könsidentitet och att de blev tilltalade med rätt pronomen. Det här är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer per telefon med fyra personer. Studien har gjorts med induktiv metod och ett analytiskt ramverk som innehåller olika teorier och begrepp har valts utifrån datamaterialet. För att analysera studiens resultat har jag valt begreppet bemötande. Jag har även använt mig av socialkonstruktivistisk teori- Berger &amp; Luckmanns sociologiska teori, begreppet heteronormativitet och teorin om den heterosexuella matrisen. Den heterosexuella matrisen handlar om förväntningar att alla är heterosexuella och övertygelsen om att det endast finns två separata kön som ställs i motsats till varandra. Studien har visat att transpersoner har olika upplevelser av bemötande inom socialtjänsten. Transpersoner har upplevt att de inte är tagna på allvar, bemöts med oförståelse och särbehandlas. Majoriteten av studiens respondenter har upplevt att de inte passar in i en given mall, det vill säga i heteronormen. Transpersoner har upplevt att sexuell läggning och könsidentitet ses av socialtjänstens handläggare som något socialt konstruerat och därför inte medfött, utan valt. Heteronormen och den homosexuella läggningen har lyfts av transpersoner som anledning till handläggarnas ovilja att hjälpa dem. Positiva upplevelser av bemötandet har handlat om att transpersoner har blivit bemötta lika oavsett könsidentitet, att handläggarna visat omtanke, respekt och erbjudit den hjälp som de behövde. Slutsatsen är att bemötandet kan upplevas olika beroende på vilken attityd handläggarna har samt hur transpersonerna själva definierar begreppet bemötande. Upplevelser av bemötandet inom socialtjänsten kan även variera från kommun till kommun. / The aim of the study was to examine how transgender people experience the treatment from social services. Previous research shows that experiences of treatment of transgender people by social services are various. Transgender people have experienced lack of understanding and knowledge, misgendering and being called by the false name. Good treatment that transgender people experienced included respect for transgender people’s gender identity and the use of right pronoun. This is a qualitative study based on semi- structured interviews and made through the phone with four persons. The study has been made with inductive method where an analytical framework with different theories and definitions was chosen taking into consideration the data. Treatment as definition was chosen to analyse the results of the study. I have even used the theory of social constructivism- Berger &amp; Luckmann’s sociological theory as well as the definition heteronormativity and the theory on the heterosexual matrix. The theory on the heterosexual matrix is about expectations that everyone is heterosexual and belief that there are only two sexes that are opposites of each other.   The study has shown that transgender people’s experiences of treatment by social services are various. Transgender people have experienced lack of understanding. Furthermore, transgender people have experienced that they have not been taken seriously and have been discriminated. The majority of respondents has experienced that they do not fit the heteronorm. Transgender people have also experienced that sexual orientation and gender identity are seen by administrative officials as something social constructed, and therefore not innate, but chosen. The heteronorm and homosexuality have been lifted by transgender people as the reason why administrative officials did not want to help them. Good treatment transgender people have experienced was about equal treatment regardless of gender identity. Transgender people have experienced that administrative officials have shown that they respect and care about them as well as they have been offered help they needed. Conclusion of the study is that treatment experienced by transgender people depends on which attitude administrative officials have towards transgender people as well as on how transgender people define the concept treatment. Experiences of the treatment by social services can vary between different municipalities too.

No description available.

Bakgrund: HBTQ är en samlingsbeteckning för homosexuell, bisexuell, transperson och queer och är idag ett aktuellt ämne. Synen på HBTQ-personer har förändrats genom historien där lagar har utvecklats och organisationer bildats i syfte att främja livsvillkor samt arbeta för lika rättigheter. HBTQ-personer är än idag föremål för hatbrott och diskriminering. Förekomsten av ohälsa, såsom somatiska sjukdomar, psykisk ohälsa samt olika former av substansmissbruk, är vanligare hos denna minoritetsgrupp än bland övriga befolkningen. Kommunikationen är en avgörande faktor för upplevelsen av bemötandet. Syfte: Att beskriva HBTQ-personers upplevelser kring bemötandet från vårdpersonal. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades utifrån likheter och skillnader. Resultat: Resultatet presenteras genom två teman och tre subteman: Vårdpersonalens skiftande kunskaper innefattar Att vara ett uppslagsverk och Vårdpersonalens attityder och förhållningssätt samt temat Att komma ut eller att inte komma ut innefattar Internaliserad stigma. Diskussion: Diskussionen framhäver vikten av ett öppet förhållningssätt och medvetenhet för att främja en jämlik vård där alla människor ska känna sig trygga och välkomna. Två fenomen diskuteras, Diskriminering till följd av avslöjandet av sexuell identitet och Heteronormativitet till följd av samhälleliga strukturer, i relation till Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga relationer. / Background: LGBTQ is a collective term for lesbian, gay, bisexual, transgender and queer and is a current issue in today’s society. The perception of LGBTQ-persons has changed through history, where laws have been developed and organizations have been formed in order to promote living conditions and are working for equal rights. LGBTQ-persons are still subject to hate crimes and discrimination. The occurrence of health issues, such as somatic disease, mental illness and various forms of substance abuse are more common in this minority group than among the rest of the population. Communication is a determining factor for the experience of the encounter. Aim: To describe LGBTQ-persons’ experiences of the encounters with healthcare professionals. Method: A literature review was conducted, where ten science articles were examined and analyzed based on similarities and differences, to answer the aim. Results: The result is presented through two themes and three subthemes: The varying knowledge of health care professionals includes Being a reference and The health care professionals’ attitudes and approach, as well as the theme To disclose or not to disclose includes Internalized stigma. Discussion: The discussion highlights the importance of an open approach and awareness to promote equal care in which all people will feel safe and welcome. Two phenomena are discussed, Discrimination as a result of the disclosure of sexual identity and Heteronormativity as a result of social structures, in relation to Joyce Travelbee's theory of interpersonal relationships.

Studien syftar till att bidra med en förståelse och ökad kunskap för hur hbtq-personer upplever att de blir bemötta i vardagslivet. Områden som studerats är arbete, familj och vänner. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: vilket bemötande upplever hbtq-personerna att de får i arbetet efter att de valt att vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet, vilket bemötande upplever hbtq-personerna att de får från familjen efter att de valt att vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet samt vilket bemötande upplever hbtq-personerna att de får från vännerna efter att de valt att vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet. Urvalet bestod av fem respondenter i åldrarna 22 till 46, bosatta i mellersta Sverige. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes under år 2017. Resultatet visade att respondenterna upplevde ett gott bemötande i vardagslivet. Majoriteten uppger att bra bemötande fanns hos både familj och hos vänner. På arbetet upplevde majoriteten en acceptans och att stödet fanns. Negativt bemötande har upplevts i mansdominerade yrken. I de fall de upplevt negativt bemötande från familjen har några familjemedlemmar påstått att den sexuella läggningen eller könsidentiteten är en fas de går igenom. / The study aim to contribute an understanding and increased knowledge for how lgbtq-people experience the response in their everyday life. Areas studied was work, family and friends. To answer the purpose of the following study questions were formulated: what response do the lgbtq-people experience after they decided to reveal their sexual orientation or gender identity at work, what response do the lgbtq-people experience after they decided to reveal their sexual orientation or gender identity for their family and what response do the lgbtq- people experience after they decided to reveal their sexual orientation or gender identity for their friends. The selection consists of five people in the age of 22 to 46, residents in central Sweden. The study were conducted by semi-structured interviews during 2017. The results showed that the respondents had experienced a good response in everyday life. Positive response was something the majority got from both their family and friends. At work the majority had experienced acceptance, the support was there if they needed it. If they experienced negative response at work, it was in man dominated professions. In those cases where they have experienced negative response from their family, some of the family members had insisted that they are just going through a phase.

Bakgrund: I arbetets bakgrund definieras HBTQ-begrepp och HBTQ-personers rättigheter inom hälso- och sjukvården i Sverige tas upp. Goffmans teori om stigma visar på hur HBTQ-personer utsätts för stigmatisering som en minoritetsgrupp. Meyers modell för minoritetsstress visar att HBTQ-personer har en minoritetsidentitet som kan leda till minoritetsstressprocesser. Arbetet har en teoretisk anknytning i form av Katie Eriksson teoriom lidande. Syfte: Syftet var att belysa HBTQ-personers vårdlidande relaterat till bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Designen för arbetet var en litteraturöversikt som inkluderade studier medkvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Studierna skulle fokusera på patienters upplevelser i vårdmöten och populationen skulle vara HBTQ-personer. Litteratursökningen utfördes i tre databaser. Analys av kvantitativt resultat utfördes enligt en modell av Friberg medans det kvalitativa resultatet analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det kvantitativa resultatet påvisade olika nivåer av negativa upplevelser beroendepå individuella faktorer, ett flertal påverkande faktorer samt konsekvenser. Det kvalitativa resultatet visade att vårdpersonalens bemötande, attityder och kompetens hade stor påverkan på vårdupplevelsen. HBTQ-personer utsattes för ett flertal negativa upplevelser som ledde till konsekvenser för omvårdnaden. Resultatet visade också på brister i vården av HBTQ-personer. Diskussion: Arbetets design hade både för- och nackdelar. Katie Erikssons teori om lidande ansågs vara passande för arbetet utifrån HBTQ-personers risk för sämre omvårdnad och bemötande. Utöver demografiska faktorer utsattes HBTQ-personer för olika nivåer av vårdlidande beroende på könsidentitet och sexuell läggning. Slutsats: HBTQ-personer utsätts för onödigt lidande i vårdmöten. För att möta HBTQ-personers behov är det viktigt med adekvat utbildning för vårdpersonal. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>