No description available.

<p><em>Aim: </em>Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.</p><p> </p><p><em>Method: </em>Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.</p><p> </p><p><em>Results:</em> All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.</p><p><em> </em></p><p><em>Conclusion:</em> Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.</p>

Aim: Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.   Method: Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.   Results: All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.   Conclusion: Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.   Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.   Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.

No description available.

Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är flera och trots att de flesta gravida önskar amma sitt barn, fortsätter amningen under barnets första levnadsmånader att minska. Forskningen visar att kvinnor med en negativ amningsupplevelse har en högre risk att avsluta amningen tidigare än önskat. Syfte: Att undersöka om upplevelsen innan och under amning påverkas positivt av ett förstärkt amningsstöd, under barnets första levnadsveckor. Metod: Insamlad data från en kvantitativ tvärsnittsstudie med numeriska enkäter har använts. Mammor från två olika grupper, en som har fått sedvanlig vård och en som har fått ett utökat amningsstöd, har fått svara på en enkät som mäter känslor vid amning samt smärta vid amning på en sjugradig Likertskala. Resultat: Ur den större studien med 517 kvinnor svarade 200 på enkäten om amningsupplevelse. Resultatet visade ingen skillnad mellan grupperna i vare sig upplevelse inför och under amning eller i smärta. Vid skattning av känslor inför amning var medelvärdet 5,71 för baslinjegruppen och 5,81 för interventionsgruppen medan det under amningen var 5,85 respektive 5,9. Smärtskattningen inför amningen var 5 i baslinjegruppen och 5,31 i interventionsgruppen medan den under amningen var 4,69 respektive 5,26. Majoriteten i båda grupperna hade fått barnet hud-mot-hud direkt efter födseln och ammade inom två timmar. Omkring en tredjedel av kvinnorna i båda grupperna hade fått handgriplig amningshjälp. Slutsats: Det var ingen skillnad i hur grupperna upplevde amningstillfällena under barnets nyföddhetsperiod, trots implementeringen av ett utvecklat amningsstöd. De flesta hade fått stöd till en god amningsstart i båda grupperna men trots det hade ungefär en tredjedel av kvinnorna i båda grupperna fått handgriplig amningshjälp, vilken är en form av stöd som bör undvikas.

Bakgrund: Det finns stora fördelar för både barn och föräldrar med vård hud-mot-hud. I akuta situationer har det länge varit norm med separation, trots en strävan efter nollseparation inom förlossnings- och eftervården.  Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter och tankar kring akut omhändertagande av nyfödda barn hud-mot-hud med modern inne på förlossningsrum.  Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med nio barnmorskor med erfarenhet av akut omhändertagande av nyfött barn hud-mot-hud med modern. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier: en strävan att inte skilja mor och barn åt, omgivande faktorer samt individuella förutsättningar hos den enskilda barnmorskan. Barnmorskorna som intervjuades upplevde att arbetssättet med neopelare gav fördelar för både barn och föräldrar i form av möjlighet till nollseparation, hud-mot-hud och sen avnavling. För att kunna använda arbetssättet i en högre omfattning och med mer trygghet krävs mer träning. Arbetssättet upplevdes generellt ta mer plats jämfört med barnbord och krävde mer anpassning av barnmorskorna. Det upplevdes vara svårare att optimera barnets position vid ventilering. Vid mycket dåliga barn ansågs barnbordet nödvändigt.  Slutsats: Den generella uppfattningen var att arbetssättet med neopelaren var fördelaktigt och kunde utvecklas för användning i högre grad. Barnmorskorna hade en gemensam strävan efter nollseparation. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning kring vinster med nollseparation och värdet av löpande utbildning för personal. Vidare forskning i ämnet kan ge ökad kunskap hos vårdpersonal vilket i framtiden kan hjälpa i arbetet med minskad separation. / Background: Both parent and infant enjoy many benefits from skin-to-skin care. The norm has previously been to separate the mother and infant in emergency situations, even though there is a consensus to strive for zero-separation during birth and postpartum care.  Aim: To explore midwives’ experiences about resuscitation of newborn infants skin-to-skin to the mother in the birthing room.   Method: A qualitative design. Semi structured interviews with nine midwives with experience of emergency care of newborn infants skin-to-skin. Data was analyzed with a qualitative content analysis.  Results: The content analysis resulted in three categories: a strive to not separate mother and infant, surrounding factors and individual prerequisites of the midwife. The midwives experienced benefits in the form of ability to practice zero separation, skin-to-skin and late cord clamping. More practice is needed to expand the use of the work procedure and sense of security. It was perceived as more space consuming and demanded adaptation. It was more difficult to optimize the infant’s position during ventilation. A separation was perceived as necessary when taking care of very sick infants.  Conclusion: The general comprehension was that the work procedure was beneficial and there was room for improvement. The midwives had a mutual strive for zero separation. The results of the study are consistent with earlier studies about the benefits of zero separation and continuous education for health workers. More studies on the topic can increase awareness among health workers, which in turn can help to reduce separation.

Road safety is one of the world’s largest challenges. New technologies have made roads both safer, but also more dangerous as people to a greater extent drive distracted. The Swedish startup Consenz AB aims to solve this by creating a hardware/software system of connected Head Up Displays (HUDs). The purpose of this thesis isto create concepts of aftermarket HUDs that can help Consenz create their first hardware. More specifically this thesis focuses on creating a device that can fit into most vehicles and provide an appropriate image. The work followed a version of the Double diamond design process, with four parts. In the first two parts the challenge was assessed, and a set of requirements made. In the second half of the project concepts were generated and evaluated from the requirements made in the first half. The first part of the project was aimed at gathering knowledge about the topic, the market today and its potential customers, this was done by contacting various stakeholders, documenting car interiors, and reading research and regulations around the topic. The second part of the project evaluated available display technologies and together with the first part, resulted in a set of requirements for the second half of the project. The third part of the project used a number of concept generation methods to create several concepts. These concepts were evaluated and narrowed down to two concepts. In the final part of the project these concepts were refined and evaluated. The work resulted in two concepts, physical models of the concepts and a recommendation for which concept to continue with. / Trafiksäkerhet är en av världens största utmaningar. Ny teknik har gjort vägar både säkrare men också farligare eftersom människor i större utsträckning kör distraherade. Svenska startupen Consenz AB vill lösa detta genom att skapa ett hårdvaru- / mjukvarusystem med anslutna Head Up Displays (HUD). Syftet med denna uppsats är att skapa koncept för eftermarknads-HUD som kan hjälpa Consenz att skapa sin första hårdvara. Mer specifikt fokuserar projektet på att skapa en enhet som passar in i de flesta fordon och som ger en lämplig bild. Arbetet följde en version av Double Diamond design processen, med fyra delar. I de två första delarna utvärderades problemet och en uppsättning krav ställdes. Under andra halvan av projektet genererades och utvärderades koncept utifrån de krav som ställts under första två delarna. Den första delen av projektet samlade kunskap om utmaningen, marknaden idag och dess potentiella kunder, detta gjordes genom att kontakta olika stakeholders, dokumentera bilinteriörer och genom att studera texter kring området. Den andra delen av projektet utvärderade olika displayteknologier och tillsammans med den första delen resulterade det i flera krav. Den tredje delen av projektet använde olika konceptgenereringsmetoder för att skapa flera koncept. Dessa koncept utvärderades och begränsades till två koncept. I den sista delen av projektet förfinades och jämfördes dessa koncept. Arbetet resulterade i två koncept, fysiska modeller av koncepten och en rekommendation för vilket koncept att fortsätta med.

Trycksår är ett förekommande problem inom den kirurgiska omvårdnaden som leder till ökade vård- och samhällskostnader samt ett ökat lidande för patienten. Det är av stor vikt att vårdpersonalen arbetar förebyggande för att motverka uppkomsten av trycksår samt att i god tid upptäcka om ett trycksår har uppstått. Syftet med denna studie var att undersöka trycksårsincidens efter långvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksåren uppstår och om de kunde kopplas till riskfaktorer. Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign för att resultatet skulle kunna användas i den peroperativa och postoperativa omvårdnaden. Hudkostymen inspekterades två gånger postoperativt på tjugoen patienter. Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksår efter operation och det vanligaste förekommande området var hälarna. Ingen skillnad mellan dem som utvecklade trycksår och dem som inte utvecklade trycksår kunde hittas deskriptivt. Sammanfattningsvis, trots att det förekommer ett förebyggande arbete är trycksårsincidens hög på den här patientgruppen. Mer kunskap och kvalitetsutveckling inom området behövs. En ökad medvetenhet om vilka hudområden som är mest utsatta och hur vårdpersonalen kan arbeta för att avlasta dessa områden bör kunna bidra till att trycksårsincidensen sjunker. / Pressure ulcers are a common problem in the surgical care that leads to increased health and social costs and increased suffering for the patient. It is very important that caregivers take preventive measures to counter the occurrence of pressure ulcers and the timely detection of a pressure ulcer. The aim of this study is to investigate the incidence of pressure ulcers after prolonged neurosurgical surgery and identify where the pressure ulcers occur. The method chosen was a quantitative prospective kohortstudydesign to the result could be used in the perioperative and postoperative care. The skin was inspected twice postoperatively at twenty-one patients. The result of this study shows that 76 % of the participants had pressure ulcers after surgery and the most common area where the heels. No difference between those who developed pressure ulcers and those who did not develop pressure ulcers could be found descriptive. Although there is a prevention of pressure ulcer the incidence is still relatively high in this patient population. More knowledge and quality in the area is needed. An increased awareness of the skin areas that are most vulnerable and how caregivers can work to relieve these areas should be able to contribute to pressure ulcer incidence drops.

A utilização de motores elétricos diretamente nos cubos de roda é uma alternativa de propulsão para um veiculo elétrico ou híbrido muito interessante, pois não necessita do uso de sistemas complexos de transmissão, tornando o conjunto mecânico muito mais simples e, consequentemente, reduzindo a sua massa, atritos e custos. Entretanto, a adição dos motores nas rodas causa o incremento da massa não suspensa, e isto irá afetar o comportamento de dirigibilidade do veículo. Dessa forma, com ajuda da ferramenta de multicorpos, será identificado o que ocorrerá devido ao acréscimo de massa compatível com os motores elétricos de última geração. Para isto, uma série de análises comparativas será realizada, com modelos de veículos baseados na técnica de multicorpos, para o caso de um carro de passeio compacto. Primeiramente, uma análise modal comparando um carro convencional aos carros com a utilização dos motores, no eixo traseiro ou no dianteiro, e uma posterior avaliação das frequências obtidas. Em sequência, também foram realizadas manobras padrão com o modelo de veículo completo e foram observadas maiores influências nos resultados das análises em regime transiente, como a manobra de troca de faixa e a manobra do anzol (\"fishhook\"). Com a ajuda destes resultados, foi possível identificar que as instalações dos motores elétricos nos cubos traseiros causam uma menor influência negativa no desempenho de dirigibilidade, quando comparado com o caso instalado no eixo dianteiro. Através de uma otimização realizada com a ajuda de uma análise de sensibilidade das variáveis do sistema (D.O.E.), baseada na manobra do anzol, foi possível identificar que alterações nas molas, amortecedores e barra estabilizadora são capazes de mitigar os efeitos indesejáveis causados pelo incremento de massa não suspensa. / The electric motors directly in wheel hubs usage is an alternative of propulsion for a electric or hybrid vehicle, since it does not need the use of complex systems of transmission, making the mechanical assembly simpler and, consequently, reducing its mass , frictions and costs. However, the addition of the motors in the wheels causes an increase unsprung mass, and this will affect the vehicle handlings behavior. In that way, with the assistance of the multibody tool, it will be identified the consequences of mass addition, compatible with the moderns electric motors of. In this work, a series of comparative analyzes will be carried out, with vehicle models based on multibody techniques, in the situation of a compact car. First, a modal analysis comparing a conventional car to with the vehicle using hub driven motors, in rear or front axle, and an evaluation of the obtained frequencies. In the sequence, standard maneuvers were also performed with the complete vehicle model, and greater influences were observed in the transient analysis results, such as lane change and fishhook maneuver. With help of these results, it was possible to identify; that the installation of the electric motors in the rear hubs causes a smaller negative influence on the handling performance when compared to the case installed on the front axle. Through an optimization performed with the aid of a system variable sensitivity analysis (D.O.E.) based on the fish hook maneuver, it was possible to identify thtat changes on springs, shock absorbers and stabilizer bar are able to mitigate the undesirable effects caused by the increase of unsprung mass.

Studien syftar till att bidra med information till att kunna konstruera material för mer komfortabla löpartights som inte orsakar skavsår vid löpträning. Diskussion om problem med chafing (som är det engelska ordet för skavsår från kläder) och hur det bäst förebyggs på löparsidor på internet bekräftar att det är ett problem som löpare lider av. När textil gnids mot hud motverkas rörelsen av friktion vilket leder till mekanisk nötning, är friktionen tillräckligt stor och upprepad kan det leda till chafing. Fukt ansågs vara en huvudorsak till ökad friktion och vanliga rekommendationer för att förebygga chafing var att bära träningskläder av material med god fukttransport samt insmörjning med vaselin av känsliga områden innan löpturen. Av litteraturstudier bekräftades att fuktig textil eller hud ökar friktionen dramatiskt. Dock fanns inga studier där sambandet mellan vad som upplevs som friktionsreducerande och textilens friktionskoefficient (hädanefter µ) undersöks. Detta blev således det som undersöktes i denna studie. En egen testmetod utvecklades utifrån tidigare studier i ämnet och vad som ansågs lämpligast för syftet. µ mättes genom att med en dragprovare dra en ”släde”, beklädd med provmaterialet, över huden på underarmen, Kraften som krävdes för att motverka friktionskraften användes för att beräkna µ. Både statisk och dynamisk friktion ansågs relevant att undersöka för att besvara våra frågeställningar. Testresultaten visade både positiv och negativ korrelation mellan god fukttransport och ett lågt µ och inget samband kunde därför styrkas. Metoden som användes, bl.a. mängd fukt som applicerades, kan eventuellt vara en förklaring till resultaten. Testerna där vaselinets upplevda förebyggande effekt undersöktes gav ej resultat som kunde knyta denna effekt till ett lägre µ. Den dramatiska ökningen av µ mellan hud och fuktig textil inträffade ej mellan textil och textil. En hög friktion mellan hud och textil och liten friktion mellan textil och textil kan dock vara en fördel för tighta kläder då det motverkar rörelse och därmed hudirritation. För löst sittande kläder är det dock en fördel att ha liten friktion mellan hud och textil då textilens rörelse i kan förhindras. En förhoppning med arbetet var att tydliggöra vilken av de undersökta faktorerna som var mest effektiv för att förebygga chafing. Ingen tydlig korrelation mellan god fukttransport och friktionsbeteende kunde styrkas och ingen slutsats kunde därför dras av detta. Kunskap har dock tillförts den komplexa vetenskapen om det tribologiska beteendet mellan hud och textil, vilket var studiens syfte. / Program: Textilingenjörsutbildningen