<p>Sweden’s environmental work is to set out from 16 national environmental quality objectives. It aims to work for a sustainable society and to solve our current environmental problems today and not pass them on to future generations. The purpose of this study was to evaluate <em>Uppföljning av handlingsprogram för miljömål </em>(a follow up-study of a programme for environmental quality objectives) and to propose new methods to work with the revision of <em>Handlingsprogram – så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län </em>(a programme to implement the regional environmental quality objectives in the County of Halland), a revision which will start in autumn 2010. We focused on the work done by the six municipalities of the County of Halland and by <em>Region Halland</em>, a joint venture organization of these municipalities.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Results: </strong>Summaries from 2008 and 2010 both show a wide dissemination of the work done by the six municipalities. The priority of targets and actions are not made by the local officials. Instead, the decisions are made by politicians and are governed primarily by the municipalities and Region Halland's visions and by available funding and existing competence.The environmental target<em> A Sustainable Good Built Environment </em>is the environmental quality objective that contains the most measures <em>Not Yet Started</em>, suggesting that the objective is difficult to implement and that additional support from the County Government would be desirable.</p><p>To promote future work a good communication between the County Government and the operators is of paramount importance. Our opinion is that the municipalities and the County have not so far been cooperating in the best possible way. The County Government wants to be considered a resource and a supporting organisation, but it is not often seen that way by the municipalities.</p><p> </p><p> </p>

Sweden’s environmental work is to set out from 16 national environmental quality objectives. It aims to work for a sustainable society and to solve our current environmental problems today and not pass them on to future generations. The purpose of this study was to evaluate Uppföljning av handlingsprogram för miljömål (a follow up-study of a programme for environmental quality objectives) and to propose new methods to work with the revision of Handlingsprogram – så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län (a programme to implement the regional environmental quality objectives in the County of Halland), a revision which will start in autumn 2010. We focused on the work done by the six municipalities of the County of Halland and by Region Halland, a joint venture organization of these municipalities.   Results: Summaries from 2008 and 2010 both show a wide dissemination of the work done by the six municipalities. The priority of targets and actions are not made by the local officials. Instead, the decisions are made by politicians and are governed primarily by the municipalities and Region Halland's visions and by available funding and existing competence.The environmental target A Sustainable Good Built Environment is the environmental quality objective that contains the most measures Not Yet Started, suggesting that the objective is difficult to implement and that additional support from the County Government would be desirable. To promote future work a good communication between the County Government and the operators is of paramount importance. Our opinion is that the municipalities and the County have not so far been cooperating in the best possible way. The County Government wants to be considered a resource and a supporting organisation, but it is not often seen that way by the municipalities.

<p>Uppsatsen följer upp SOU utredningen, <em>Klimat- och sårbarhetsutredningen</em> från 2007 och den efterföljande propositionen <em>En sammanhållen klimat- och energipolitik</em> där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser.</p>

Denna uppsats handlar om lean. Närmare bestämt om lean i de sex halländska kommunerna: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Kungsbacka och Varberg. Syftet med denna uppsats är först och främst att ägna sig åt innebörden av lean för att därefter genomföra en kvalitativ undersökning där intresset är att undersöka vilka kommuner i Hallands län som arbetar med lean samt på vilket sätt kommunerna arbetar med lean. I analysen diskuteras det marknadslika styrinstrumentet, som lean faktiskt är och dess effekter samt påverkan på kommunen. Slutligen diskuteras den marknadslika kommunen samt effekterna av lean i kommunen.

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken. Resultatet från uppsatsen visar på att deltagande aktörer anser att samverkan har lett till en effektivare krisberedskap. Främst genom att en fördelning av kunskaper, kompetenser och erfarenheter har kunnat utbytas mellan deltagande aktörer.

Uppsatsen följer upp SOU utredningen, Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 och den efterföljande propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser.

Intresset för social hållbarhet har vuxit globalt det senaste decenniet och är idag ett fokus i såvälden privata som offentliga sektorn. Det finns en kunskapslucka i hur det strategiska arbetet medsocial hållbarhet utförs i svenska kommuner, vilket uppsatsen önskar bidra till. Länsstyrelsen iHalland gav oss i uppdrag att öka förståelsen för det kommunala arbetet med social hållbarheti Halland. Strävan är att skapa en förståelse för motivet bakom de strategier som uppdagats ochanalysera utvecklingsmöjligheter. Med utgångspunkt i begreppen välfärd, jämlikhet, tillit ochrättvisa har fem av Hallands sex kommuners sociala hållbarhetsarbete undersökts genomintervjuer som tolkats genom teorier från Jämlikhetsanden, The Just City och Feminism sombyråkrati. Uppsatsen redogör också för hur social hållbarhet tolkas och implementeras avrespektive kommun samt hur det sociala hållbarhetsarbetet påverkar invånarnas livsvillkor.Resultatet av studien var att samtliga kommuner nyligen påbörjat arbetet med social hållbarhetoch att det som prioriteras i nuläget framför allt är integration, ungas hälsa, segregation, tillitoch ANDTS. Studiens teoretiska referensram visar att implementering och konkretisering avsocial hållbarhet är viktigt för ett fortsatt godartat arbete med social hållbarhet. / The interest for social sustainability has grown global the last decade and is today a focus forthe private and the public sector. There is a knowledge gap in how the strategic work with socialsustainability is done in Swedish municipalities, which the essay wishes to contribute to.Hallands county government assigned us their wish to increase the understanding for themunicipal work done with social sustainability in Halland. The ambition is to create anunderstanding for the motives behind the discovered strategies and analyze opportunities fordevelopment. Based on terms such as welfare, equality, trust and justice the work with socialsustainability made by five of Hallands six municipalities was studied through interviews andinterpreted through the theoretical approach by The Spirit Level, The Just City and Feminismas bureaucracy. The essay also describes how social sustainability is interpreted andimplemented by each municipality and how the work with social sustainability has effect onthe living conditions of the inhabitants. The result show that all municipalities recently begantheir work with social sustainability and that the current priorities are integration, the health ofyoung people, trust and dependency issues. The theoretical reference frame which the study isbased on show that implementation and concreteization of social sustainability is essential fora continued well made work with social sustainability.