Title: Cases regarding sexual harassment within the Swedish working life.Aim: The aim was to determine and analyze the applicable law, and cases, within the Swedish labor law regarding sexual harassment as a form of discrimination. Method: The jurisprudence method was applied, which consists of the traditional legal dogmatic method. Analysis: The findings derived from this thesis included ambiguities on the regulations of sexual harassment, albeit a clear understanding of how the burden of proof is applied was not one of them. The legal structure of sexual harassment does not appear to be satisfying theoretically. Among other things, two of its four prerequisites contradict one another; unwanted respective insight. According to the sources of law, the victim is the one who decides whether or not a perpetrator’s behavior towards her or him is unwanted. This, however, seem to contradict the obligation to demonstrate a reason to presume that the perpetrator has an insight that her or his behavior is unwanted – otherwise, the perpetrator’s behavior is not to be perceived as a form of discrimination from a legal perspective. Furthermore, the findings also revealed that cases prior to and after it became customary to telework exclusively from home, due to the ongoing pandemic, might be to the point of non-existence despite the era of the #metoo movement.

Textilindustrin är en industri som bidrar till höga utsläpp av växthusgaser som påverkar miljön negativt. Uppsatsen behandlar hur lagstiftningen i Sverige styr modeföretags hållbarhetsrapportering och huruvida lagstiftningen främjar tre indikatorer i form av delmål som ingår i mål 12 om hållbar konsumtion och produktion från de globala målen. De valda indikatorerna är starkt kopplade till textilindustrin och berör tre olika aspekter. Den första indikatorn är 12.1 Implementera det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster, den andra indikatorn är 12.6 Uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning, och den tredje är 12.C Eliminera marknadsstörningar som uppmuntrar till slösaktigt mönster. Den slutsats som uppsatsen resulterar i är att de valda modeföretagens hållbarhetsrapporter förhåller sig till det som är lagstadgat och att de beskriver att de vill uppnå satta klimatmål år 2030, men att mycket relevant information som skulle behövas för att mäta om det stämmer saknas. Dessutom så redovisas inte någon uppföljning av två av de tre valda indikatorerna vilket innebär att lagstiftningen idag inte är tillräcklig för att främja två av tre nämnda indikatorer som är starkt kopplade till modebranschen.

<p>When Swedish authorities are to purchase or rent something, public procurement is used as a means to an end. Authorities as well as suppliers are subjects to the fact that Swedish law regarding public procurement regulates the form of procurement in one set of particular regulations (LOU) and the form of contracts in another set of general regulations (AvtL). Suppliers and purchasing authorities close a contract regarding the subject of procurement and the law of public procurement regulates when such a contract can be closed, simultaneously the law of contracts regulates when parties are held to contracts and when contracts are to be rescinded. I investigate in this essay what these two types of regulations can result in for the contracting parties. As it is today agreements that have been entered into wrongfully still are valid, even if a court of law nullifies the procurement and sentences the purchasing authority to make a new public procurement. This state of things is currently causing contractual difficulties for parties in such circumstances. My investigation leads me to the conclusion that the law of public procurement should regulate, by a defeasance clause, agreements and contracts that has been entered and closed in a wrongful way; hence making such agreements invalid.</p>

When Swedish authorities are to purchase or rent something, public procurement is used as a means to an end. Authorities as well as suppliers are subjects to the fact that Swedish law regarding public procurement regulates the form of procurement in one set of particular regulations (LOU) and the form of contracts in another set of general regulations (AvtL). Suppliers and purchasing authorities close a contract regarding the subject of procurement and the law of public procurement regulates when such a contract can be closed, simultaneously the law of contracts regulates when parties are held to contracts and when contracts are to be rescinded. I investigate in this essay what these two types of regulations can result in for the contracting parties. As it is today agreements that have been entered into wrongfully still are valid, even if a court of law nullifies the procurement and sentences the purchasing authority to make a new public procurement. This state of things is currently causing contractual difficulties for parties in such circumstances. My investigation leads me to the conclusion that the law of public procurement should regulate, by a defeasance clause, agreements and contracts that has been entered and closed in a wrongful way; hence making such agreements invalid.

Att kunna vistats ostört i sin bostad kan anses vara en fundamental rättighet som är väsentlig för människors välmående. Problem vad gäller störningar mellan grannar är en vanligt förekommande företeelse. Störningar mellan grannar uppstår framför allt i hyresrätter, men förekommer även i bostadsrätter. Eftersom hushållen i Sverige ökat inom hyres- och bostadsrätter i flerbostadshus analyseras störningsreglerna för respektive bostadsform i denna uppsats.  Hyresgäster och bostadsrättshavare får inte förorsaka de som bor i omgivningen störningar vilka är skadliga för hälsan eller försämrar bostadsmiljön enligt 12 kap. 25 § Jordabalken (JB) och 7 kap. 9 § Bostadsrättslagen (1991:614) (BRL). Vidare ska den boende iaktta sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Det finns inte någon närmare precisering av vad en störning kan innefatta, det vill säga, huruvida en störning ska anses uppkommit eller ej grundar sig främst på människors allmänna uppfattning.  Uppsatsen fokuserar på de boendes intresse av att inte bli störda samt vikten för hyresvärdar och bostadsrättsföreningar att få störningarna att upphöra, således konkretiseras vilka åtgärder som grannar, hyresvärdar och bostadsrättsföreningar kan eller är skyldiga att vidta för att förhindra samt avbryta störningarna i respektive bostadsform. Vidare jämföras skillnaderna mellan åtgärder mot en störande granne som innehar en hyresrätt respektive bostadsrätt.

Enda sedan den först introducerades på 1870-talet har telefonen spelat en viktigt roll i kommunikationen människor mellan. Utvecklingen inom telekombranschen har skett i ett rasande snabbt tempo under de senaste 30-40 år, och idag är det vanligare med en mobiltelefon än en fast telefon. En populär variant av mobiltelefonen är den så kallade smarta mobilen som bland annat gör det möjligt att nyttja mer avancerade program och tjänster än i en traditionell mobiltelefon. Sedan början av 2000-talet har röstsamtal över internet, så kallad VoIP, ökat allt mer. Fördelen med VoIP är främst att samtal mellan datorer i regel är helt kostnadsfria vilket gör dessa tjänster utmärkta för långdistanssamtal.   I och med att antalet smarta mobiler ökar samtidigt som marknaden för VoIP växer har mobiloperatörerna börjat se detta som ett större hot mot sina intäkter. Idag har i princip alla mobiloperatörer i Sverige ett förbud mot VoIP i sina så kallade surfabonnemang. Detta innebär att slutanvändarna hindras att nyttja valfria tjänster samtidigt som tjänsteutvecklare får det svårt att ta sig in på marknaden.   I slutet av 2009 antog Europaparlamentet två så kallade ändringsdirektiv som innebär att regelverket som berör elektroniska kommunikationer inom EU moderniseras. Samtliga medlemsstater hade därefter 18 månader på sig att implementera de nya bestämmelserna i sina respektive lagstiftningar. I Sverige trädde ett flertal bestämmelser i kraft den 1 juli 2011, bland dessa fanns 5 kap 6 d § LEK som introducerar det nya begreppet lägsta tjänstekvalitet.   Syftet med denna uppsats är att utifrån nätneutralitetsbegreppet utreda huruvida den nya bestämmelsen, 5 kap 6 d § LEK, kommer att leda till att förbudet mot VoIP i mobiloperatörernas nät hävs.   Utifrån det material som funnits tillgängligt har följande slutsats kunnat göras. Det går idag inte till fullo att veta huruvida bestämmelsen kommer att häva VoIP-förbudet, detta då den varken använts av PTS eller prövats i ett överklagande av berörd part.

Export is a top priority for Sweden's economy but for Swedish companies it may involve uncomfortable risks of exporting without sincere consideration. When the United Nations Security Council puts an embargo against a country, this often mean an import and export restriction. The thought is to push undemocratic regimes into respecting human rights. When the embargo is in force, however, the parties are not able to fulfill their contractual obligations, which practically means that the agreement will be suspended. The problem is what happens when an embargo is in force for a longer period of time. After the embargo is withdrawn, the price on the market may have changed significantly, which indicates a financial sacrifice for a seller if he has to provide specific performance to the buyer. The question thus is whether the seller, after a prolonged economic sanctions is withdrawn, still is obliged to provide specific performance? The United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods (CISG) is applicable where both parties are signatories to CISG or by rules of international private law. To require performance as a buyer is a general right in Article 46 CISG, but there are exceptions to this rule in Article 28 CISG. Article 28 CISG states that if one party is entitled to require performance of any obligation by the other party, a court is not bound to enter a judgment for specific performance unless the court would do so under its own law in respect of similar contracts of sale not governed by this Convention. Since CISG advocates a harmonized application of international trade, the right to specific performance cannot be waived just on the basis of Article 28 CISG alone. With regard to good faith in international trade in Article 7 (1) CISG, the principle of reasonableness, which is a general principle that the CISG is based upon in accordance with Article 7 (2) CISG and 7.2.2 (b) UPICC, and with the support of international usage regularity observed in the trade concerned in Article 9 CISG, the right to specific performance does not exist anymore after a prolonged embargo has been withdrawn. / Export är högprioriterat för Sveriges ekonomi men för svenska företag kan det inne-bära obekväma risker med att exportera utan eftertanke. När Förenta Nationernas säkerhetsråd går in och lägger ett embargo mot en stat innebär detta ofta en import- och export restriktion. Tanken är att pressa odemokratiska regimer att respektera mänskliga rättigheter. När embargot är i kraft kan dock parterna inte uppfylla sina avtalsförpliktelser vilket innebär att avtalet blir suspenderat. Det problematiska är vad som händer då ett embargo är i kraft under en längre tid. Efter det att ett embargo lyfts kan priset på marknaden ändrats avsevärt vilket innebär en ekonomisk uppoffring för en säljare att tvingas fullgöra i natura. Frågan blir då om säljare efter det att en långvarig ekonomisk sanktion lyfts, fortfarande är tvingen att fullgöra i natura? Lag (1987:822) om internationella köp(CISG) blir tillämplig i det fall då båda parters stater är signatärer eller genom privaträttsliga regler. Att kräva fullgörelse som köpare är en generell rätt i artikel 46 CISG men det finns ett explicit undantag till denna regel i artikel 28 CISG. Artikel 28 CISG stadgar att domstol som ska lösa tvisten, inte är skyldig att meddela dom på fullgörelse om domstol enligt egen forumlandets egen lagstiftning inte skulle ha gjort detta. Skulle tvisten lösas i Svensk domstol blir 23 § köplag (1990:931) tillämplig. Eftersom CISG förespråkar en harmoniserad tillämpning inom internationell handel är det inte tillförlitligt att mena på att rätten till fullgörelse bortfaller med stöd av endast artikel 28 CISG. Med beaktande av god sed i internationell handel i artikel 7(1) CISG, principen om rimlighet/förnuftig person som är en generell princip som CISG är baserat på i enlighet med artikel 7(2) CISG och 7.2.2 (b) UPICC, samt med stöd av handelsbruk i artikel 9 CISG, bortfaller rätten till fullgörelse i natura efter det att ett långvarigt embargo har lyfts.

Sammanfattning Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft, vars krav om införande av rapporteringskanaler ska genomföras den 17 juli 2022. Den nya visselblåsarlagen ändrar förutsättningen för arbetstagarorganisationer, framför allt då skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation ersätts med skydd mot repressalier och hindrande åtgärder på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.I uppsatsen undersöks hur den grundlagsskyddade yttrandefriheten relaterar till rätten att kritisera sin arbetsgivare. Vidare undersöks också hur denna kritikrätt förhåller sig till den lojalitetsplikt som anses föreligga genom anställningsförhållanden och till vilken gräns kritikrätten erhåller skydd mot repressalier.I uppsatsen genomförs sedan en analys av den nya visselblåsarlagen för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter denna lag föreskriver vid rapportering av missförhållanden inom verksamheter för arbetstagarorganisationer, deras representanter och de rapporterande personer som de företräder.Som slutsats presenteras den roll som företrädare för fackföreningar bör inta gentemot rapporterande personer vid rapportering av missförhållanden.