No description available.

No description available.

Många ställer sig kritiska till mobiloperatörerna Tre och Telias kampanjer då de sägs utmana nätneutraliteten på internet. Journalisten och opinionsledaren Emanuel Karlsten jobbar aktivt med frågan och menar att dessa initiativ är ett kliv i fel riktning. Tidigare studier visar att en reglering kring begreppet nätneutralitet inte varit nödvändig då existerande bestämmelser varit nog. Den pågående debatten i USA skapade tendenser och oro för vart utvecklingen var på väg vilket fick EU att ta ställning i frågan om vad framtida internet ska innebära. Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet nätneutralitet definieras och sägs tillämpas av ett antal aktörer som är aktiva i den svenska debatten kring Tres och Telias reklamkampanjer “Nu släpper vi musiken fri!” och “#Hatahat” som drivande nyhetshändelser. I studien har empiriska materialet samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter som ansågs vara relevanta för studien genom sin yrkesutövning. Det beskrivande intervjumaterialet kompletteras av en argumentationsanalys. Syftet är att skapa en större och djupare förståelse för argumentationen i debatten om nätneutralitet och Tres och Telias kampanjer. I studien genomfördes även en pilotstudie i form av enkäter, med syfte att få en överblick över människors kunskap kring begreppet nätneutralitet. Många anser att förordningen inom nätneutralitet är slarvigt gjord men den innehåller delar av olika aspekter, det finns ingen entydig definition av nätneutralitet och därför kan begreppet vara svårt att förstå. Detta har orsakat en viss svårighet med insamling av data i form av intervjuer och sammanställning av denna studie. Den nya EU-förordningen säger att mobiloperatörer får förpacka sina erbjudanden till kunderna för att utforma intressanta erbjudanden, så länge man gör det inom ramen så är erbjudandet en affärsmetod. Frågan som består är vart gränsen för diskriminering går? Det handlar om en komplicerad tolkningsfråga och det är Post- och telestyrelsens ansvar att sammanställa förordningen och se till att mobiloperatörer följer dess riktlinjer.

Debatten om nätneutralitet har de senaste åren kommit att bli ett hett ämne världen över, då diverse inskränkningar på nätneutraliteten har lett till protester bland internetanvändare. I Sverige har debatten emellertid hållits på en juridisk och teknisk nivå mellan olika internetexperter och “vanliga” internetanvändares åsikter har hamnat i skymundan. Syftet med denna studie är att kartlägga och undersöka respondenters kunskaper och attityder kring fenomenen nätneutralitet och trafikstyrning. För att koppla studien till större samhälleliga frågor har vi använt oss av teorier inom e-democracy, copyright och nyliberalism. Studien består av en kvalitativ metod i form av en fokusgruppintervju, samt en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Vi har även använt oss av tidigare forskning inom området från Sydkorea och USA.  Resultatet från de två undersökningarna visar att den generella kunskapen om nätneutralitet och trafikstyrning är relativt låg bland våra respondenter, men att frågan är viktig för dem. Majoriteten av respondenterna är emot inskränkningar på nätneutraliteten och ställer sig negativa till internetleverantörers olika former av trafikstyrning.

Enda sedan den först introducerades på 1870-talet har telefonen spelat en viktigt roll i kommunikationen människor mellan. Utvecklingen inom telekombranschen har skett i ett rasande snabbt tempo under de senaste 30-40 år, och idag är det vanligare med en mobiltelefon än en fast telefon. En populär variant av mobiltelefonen är den så kallade smarta mobilen som bland annat gör det möjligt att nyttja mer avancerade program och tjänster än i en traditionell mobiltelefon. Sedan början av 2000-talet har röstsamtal över internet, så kallad VoIP, ökat allt mer. Fördelen med VoIP är främst att samtal mellan datorer i regel är helt kostnadsfria vilket gör dessa tjänster utmärkta för långdistanssamtal.   I och med att antalet smarta mobiler ökar samtidigt som marknaden för VoIP växer har mobiloperatörerna börjat se detta som ett större hot mot sina intäkter. Idag har i princip alla mobiloperatörer i Sverige ett förbud mot VoIP i sina så kallade surfabonnemang. Detta innebär att slutanvändarna hindras att nyttja valfria tjänster samtidigt som tjänsteutvecklare får det svårt att ta sig in på marknaden.   I slutet av 2009 antog Europaparlamentet två så kallade ändringsdirektiv som innebär att regelverket som berör elektroniska kommunikationer inom EU moderniseras. Samtliga medlemsstater hade därefter 18 månader på sig att implementera de nya bestämmelserna i sina respektive lagstiftningar. I Sverige trädde ett flertal bestämmelser i kraft den 1 juli 2011, bland dessa fanns 5 kap 6 d § LEK som introducerar det nya begreppet lägsta tjänstekvalitet.   Syftet med denna uppsats är att utifrån nätneutralitetsbegreppet utreda huruvida den nya bestämmelsen, 5 kap 6 d § LEK, kommer att leda till att förbudet mot VoIP i mobiloperatörernas nät hävs.   Utifrån det material som funnits tillgängligt har följande slutsats kunnat göras. Det går idag inte till fullo att veta huruvida bestämmelsen kommer att häva VoIP-förbudet, detta då den varken använts av PTS eller prövats i ett överklagande av berörd part.

Net Neutrality implicates that all data being transmitted online is treated equal by Internet Service Providers. In 2016, the public debate regarding Net Neutrality in Sweden started growing as two major Mobile Network Operators were investigated by the Swedish Post and Telecom Authority for violation of European Union Net Neutrality regulations. Several studies have been conducted regarding Net Neutrality, most of them written in a legal, financial or technological perspective. This study takes another direction, aimed at understanding the consumer’s point of view regarding Net Neutrality. This study investigates whether or not consumers are aware of the subject and if so, how they value it. To measure this, an online survey was constructed, containing a total of 12 questions and statements. 77 people participated in the survey and out of these, 10 people participated in qualitative follow-up interviews. The interviews were semi-structured and individually designed according to each participant’s answers in the survey. This was done in order to gain a deeper understanding of the consumer’s reasoning while answering the survey. The results show that consumers lack knowledge regarding Net Neutrality. A major part of the consumers had not heard of the term or did not know the meaning of it, making it hard to determine whether or not the consumers value NN. However, when given a more concrete example of the implications of Internet Traffic Management from ISPs, the participants had a better understanding of what kind of implications NN could have on their Internet usage. They valued the implications of Net Neutrality, even though they did not know the theory of the term itself. The study also revealed that consumers have a big confidence in National Regulatory Authorities when it comes to looking after the openness of the Internet. Therefore, it is likely that National Regulatory Authorities must inform and educate consumers in the matter of Net Neutrality for them to value it and see its long-term implications. / Nätneutralitet innebär kortfattat att all data som skickas över Internet ska behandlas likvärdigt utav Internetleverantörer (ISP). Under 2016 växte debatten kring nätneutralitet i Sverige då två stycken mobiloperatörer utreddes utav Post- och Telestyrelsen. Båda dessa mobiloperatörer lanserade kampanjer till sina kunder som ansågs strida mot EU:s förordning 2015/2120 rörande nätneutralitet. Ett antal studier har redan gjorts på ämnet nätneutralitet, dock har de flesta haft en infallsvinkel där man tittat på juridiska, finansiella eller tekniska perspektiv. Den här studien har en annan infallsvinkel och riktar sig istället mot konsumenters syn på nätneutralitet. Den ämnar undersöka huruvida konsumenter känner till begreppet nätneutralitet och om de gör det, hur värderar de konceptet? För att undersöka detta konstruerades en online-enkät, innehållandes 12 frågor. 77 personer deltog i enkäten och utav dessa så deltog 10 personer i uppföljande, kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var semi-strukturerade och individuella med frågor baserade på individens svar i enkäten. Dessa intervjuer var till för att ge en fördjupad förståelse av konsumenternas syn på nätneutralitet och deras resonemang kring svaren under enkäten. Resultaten visar att konsumenter, deltagande i den här studien, har låg kunskap kring nätneutralitet. Majoriteten utav deltagarna hade inte hört termen eller kände inte till dess mening, vilket gjorde det svårt att dra några slutsatser kring huruvida konsumenterna värderar konceptet. Men när konsumenterna fick ett mer konkret exempel på hur Internetleverantörers datahantering påverkar kundernas Internetanvändande så tycktes konsumenterna förstå vilka implikationer nätneutralitet kan ha på deras eget Internetanvändande. De tycktes således värdera innebörden av nätneutralitet, även om de inte förstod teorin kring konceptet. Studien påvisade också att konsumenter har en stor tilltro till vederbörande myndighet, Post- och Telestyrelsen här i Sverige, när det gäller att se efter Internets öppenhet och mångfald. Det är därför troligt att Post- och Telestyrelsen kommer att behöva informera och utbilda konsumenter rörande nätneutralitet för att få konsumenter att se värdet av och de långsiktiga implikationerna utav det.

A telecom industry is constantly looking for new ways to generate revenues by offering new and innovative services. Segmentation of customers by offering premium services to premium customers is a one way which has immense potential of revenue generation. Also, network and service providers are keen to provide specialized services with high quality and faster speed, with more emphasis on Quality of Experience (QoE), in order to enhance business revenue. The QoE concept offers several benefits to telecom operators as well as end-users, as it constantly monitors customer feedback and modifies services in order to delight customers. However, Net Neutrality is a current issue all over world and defined/re-defined in many ways, but many definitions overlooks practical difficulties and market realities. This demands in-depth analysis of Net Neutrality concept from regulatory and business point of view. Current business models for specialized services like Machine to Machine (M2M) communication and video streaming are not adequately designed to tackle regulatory issues such as Net Neutrality. Also the QoE concept needs to be tested on the level of Net Neutrality principles. This thesis discusses the business models incorporating QoE concept, along with analysing implications of Net Neutrality principles. The rules and regulations regarding Net Neutrality in Sweden are studied thoroughly in comparison with same principles in other countries like USA, India and countries from EU. The business models of M2M communication and video streaming services are presented and discussed considering effect of Net Neutrality regulations. Implications of Net Neutrality rules on specialize services, customized services, and zero-rating is presented. In order to have practical knowledge of telecom market and business strategies, several activities including brainstorming sessions with industrial experts and market surveys are carried out to generate meaningful conclusions. According to EU Net Neutrality rules specialized services, customized services and zero-rating services are allowed in Sweden with incorporating QoE. / Telekomindustrin letar ständigt efter nya sätt att generera intäkter genom att erbjuda nya och innovativa tjänster. Segmentering av kunder genom att erbjuda tilläggstjänster till premiumkunder är ett sätt som har enorm potential för intäktsgenerering. Även nätverk och tjänsteleverantörer är angelägna om att ge specialiserade tjänster med hög kvalitet och snabbare hastighet, med mer betoning på kvalitet på erfarenhet (QoE) begreppet, i syfte att öka företagens intäkter. Konceptet med QoE erbjuder flera fördelar för teleoperatörer samt slutanvändare, eftersom det ständigt övervakar kunder och modifierar tjänster för att glädja kunderna. Dock är nätneutralitet en aktuell fråga över hela världen och definierade/åter definieras på många sätt, men många definitioner saknar praktiska svårigheter och realiteter. Detta kräver en djupgående analys av nätneutralitet koncept från reglerings- och kommersiell synvinkel. Nuvarande affärsmodeller för specialiserade tjänster som maskin till maskin (M2M) kommunikation och video är inte lämpligt utformade för att hantera regleringsfrågor som nätneutralitet. Även QoE konceptet behöver testas på graden av nätneutralitet principer. Denna avhandling diskuterar affärsmodeller som innehåller QoE koncept, tillsammans med analys av konsekvenserna av nätneutralitet principer. De regler och föreskrifter om nätneutralitet som finns i Sverige studeras noggrant i jämförelse med samma principer i andra länder som USA, Indien och länder från EU. Affärsmodellerna för maskin till maskin (M2M) kommunikation och videostreamingtjänster presenteras och diskuteras. Inblandning av nätneutralitet regler på specialiserade tjänster, kundanpassade tjänster och noll presenteras. För att få praktisk kunskap om telekommarknaden och affärsstrategier, utfördes flera aktiviteter inklusive brainstorming med industri experter och marknadsundersökningar genomförs för att generera meningsfulla slutsatser. Enligt Eus regler gällande nätneutralitet är specialiserade tjänster, kundanpassade tjänster och zero-rating tjänster är tillåtna i Sverige med integration av QoE.