No description available.

No description available.

Bakgrund: Inom vården hanteras dagligen stora mängder material och det är av stor vikt att rätt material är på rätt plats, i rätt tid, i rätt mängd och med rätt kvalitet för att en så god vård som möjligt ska kunna erbjudas. För att säkerställa effektiva och välfungerande gods- och informationsflöden med hög servicenivå inom vården, krävs det förståelse för hur flödena fungerar, hur dessa är relaterade till varandra samt hur de samverkar. Det är en stor fördel för en organisation att kartlägga sina flöden då man genom en kartläggning kan identifiera kvalitetsbrister samt orsakerna till dessa och därefter vidta förbättringsåtgärder som resulterar i kvalitetsökningar. Syfte: Detta examensarbete avser att göra en nulägesbeskrivning med hjälp av flödekartläggningar av regionservice godsflöde och informationsflöde av förbrukningsmaterial. Syftet är att identifiera de nuvarande kvalitetsbristerna och orsakerna till dessa samt föreslå åtgärder som ska leda till förbättringar. Metod: Denna fallstudie har utgått från en kvalitativ undersökningsdesign där data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer, semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer. För att möjliggöra identifieringar av kvalitetsbrister och de bakomliggande orsakerna till dessa upprättades flödeskartläggningar respektive orsak-verkandiagram som har legat till grund för förbättringsåtgärderna. Slutsatser: I studien framgår det att majoriteten av kvalitetsbristerna som uppstår i flödet av förbrukningsmaterial beror på att det saknas ett aktivt informationsutbyte mellan aktörerna, att rätt förutsättningar och utrustningar för spårning av godset inte finns tillgängligt samt att kvalitetskontroller inte genomförs. Utifrån dessa bakomliggande orsaker har tre åtgärder som tillsammans utgör grunden till ett bra logistikflöde och skapar förutsättningar för mer3 (106)effektiva och välfungerande gods- och informationsflöden föreslagits. För att regionservice ska kunna ha kontroll över flödet av förbrukningsmaterial och erhålla en högre kvalitet krävs det att de implementerar ett godsspårningssystem som kommer kunna säkerställa denna kvalitet genom att felen som uppstår i flödet snabbt kan spåras och åtgärdas. Godsspårningssystemet bör sedan kompletteras av ett informationssystem som skapar förutsättningar för en god kommunikation och informationstillgänglighet som på så sätt kan effektivisera informationsflödet och stärka samarbetet mellan de involverade aktörerna. Genom att kvalitetskontroller genomförs regelbundet i hela flödet kan även fel och brister upptäckas och minimeras. / Background: A large amounts of material is handled on a daily basis in health care and it is of great importance that the right material is at the right place at the right time, in the right quantity and the right quality in order to be able to offer as good care as possible. In order to ensure efficient and functional flows of goods and flows of information with a high level of service, it requires an understanding of how the flows operate, how they are related to each other and how they interact. It is beneficial for an organization to map their flows since it can help identify quality deficiencies and their causes and thereafter take improvement measures that increases the quality. Purpose: This thesis intends to describe the present situation through a flow mapping of the flow of materials of consumption in Regionservice. The aim is to identify existing quality deficiencies and their causes to thereafter be able to recommend measures that will result in improvements. Method: This case study is based on a qualitative research design where data were collected through unstructured interviews, semi-structured interviews and participating observations. In order to enable identifications of quality deficiencies and the underlying causes of these, flow mappings and cause-effect diagrams were established and have been the basis of the improvement measures. Conclusions: This study indicates that the majority of the quality defeiciencies that occur in the flow of materials of consumption is due to the lack of an active exchange of information between the actors, the right conditions and equipments for tracking the goods and that quality controls are not implemented. Based on these underlying causes there are three measures that have been suggested that together form the foundation for an optimal logistics 5 (106) and creates conditions for more efficient and functional flows of goods and information. In order for Regionservice to be able to control the flow of materials of consumption and obtain a higher quality, they are required to implement a tracking system that will ensure this quality since the deficincies that occur in the flow can be tracked and fixed. The tracking system should be complemented by an information system that creates oppurtunites for good communication and information accessibility which will enhance the cooperation between the actors involved. By conducting quality controls regularly throughout the flow, faults and deficiencies can be discovered and minimized.

The Swedish health care system plays a vital role in satisfying the citizens’ demands for quality health care services. To deliver the right services in time in a hospital, an efficient admission plan is required, but this can be difficult to achieve. The Department of Pulmonary Medicine at the University Hospital in Linköping needs a better admission plan for their patients. In the department, the patient demand does not match the capacity, which leads to overcrowding at the ward. The aim of this thesis is to improve the admission plan of patients for the ward at the Department of Pulmonary Medicine by using discrete event simulation. To fulfil the aim, a simulation study is performed to understand how the system is working, where the problems emerged and how to prevent overcrowding. Different experiments are performed to check what could improve the admission plan at the ward. The results from this study shows that an improvement of the admission plan could be reached by better cooperation between involved units, improved documentation at the Department, a queue system of patients based on medical priorities and changed number of care beds. These solutions can prevent overcrowding and deliver health care services in time.

The Vrinnevi hospital in Norrköping faces a series of changes in conjunction with “Vision 2020”, the emergency ward is no exception. One of the goals that has been set up is to have 80 % of the arriving patients leave the ER within four hours, while having received the proper care. This study maps out the flow of patients through the ER, from arrival to discharge, as well as the process in between. The study also identifies the areas where bottlenecks in the patient flow are likely to appear and describes countermeasures to remedy such situations. In order to achieve this, a simulation model has been created. Facts used in the study are mainly based on previous studies, interviews with employees at the emergency ward, as well as some assumptions based on a theoretical background. Visits to the ER in question have been made, to gain a better understanding of the system that the simulation will illustrate. The study does not contain any deeper economic analysis. The focus is placed on examining whether the proposed changes to the system will affect the patient flow by measuring number of discharged patients within four hours, number of patients who receive a medical assessment within 30 minutes and the number of patients who get to meet a doctor within an hour. Five different scenarios, changing the work process at the ER, based on previous studies attempting to reduce patient throughput, have been created. The scenarios have been analyzed to form an understanding of how they may affect the different efficiency measurements of the emergency ward. The scenarios that have been simulated are: implementation of doctor-assisted triage, implementation on a “Clinical Initiative Nurse” in the waiting room, a reduction of administrative workload for the employees and adding resources to the emergency ward during specific hours of the day. Lastly, a combination scenario containing experiments with three of the most efficient measures has been created in order to achieve a discharge rate of 80 % within four hours. In conclusion, it is evident that all the scenarios have a positive effect on the efficiency measurements and that they all can be implemented so long as there is a positive attitude towards change and, in some cases, economic support.

Patient monitoring equipment is evolving from smaller, less complex, installation systems to- wards large, complex, systems that require much resources. This led to the development of a new installation procedure involving a so called Delivery Center (DC). Introducing the DC instal- lation procedure affects all stakeholders, and this thesis aimed to assess how the DC installation procedure was perceived by those involved in it. It also investigated if there existed groupings among the participants who share points of views, and whether or not the DC should be kept. The study used Q-Methodology in order to retrieve opinions among employees at Philips who were involved in the installation of Philips patient monitoring equipment at New Karolinska Solna Phase 4. This study has shown that all involved persons to the DC installation procedure are positive to it. Although significant differences has been shown within the studied group, a positive atti- tude towards the concept of the DC has been found. The specific areas of quality management, environmental aspects, the work environment and the efficiency and utilizations of resources have been addressed. This study has also shown that within the participants of this study there exists three distinct groupings based on their opinions. The groups focuses respectively on processes, project planning and on the work environment. These groupings are shown to all have their own characteristics. Understanding them and taking them into consideration can likely make all participants more positive towards a future DC, and could also potentially make it even more efficient. The results shows that from the perspective of the involved stakeholders, a future DC should be kept, and it has also shown a number of areas where there is room for improvement. / Patientmonitoreringsutrustning håller på att utvecklas från mindre, låg-komplexa installation- ssystem mot större, komplexare, system som kräver mycket resurser. Detta har lett till utvecklin- gen av ett nytt installationsförfarande som involverar ett så kallat leveranscenter. Introduktionen av en leveranscenter-baserat installationsförfarande påverkar alla inblandade, och detta exam- ensarbete ämnade att utvärdera hur det leveranscenter-baserade installationsförfarandet upp- fattades av de involverade. Det undersökte också om det existerade grupper bland deltagarna som delar åsikter, och undersökte huruvida leveranscentret borde behållas. Arbetet använde Q-Methodology för att samla in åsikter bland alla de anstälda på Philips som var involverade i installationen av Philips patientmonitoreringsutrustning vid Nya Karolinska Solnas fas 4. Denna studie har visat att alla involverade personer i det leveranscenter-baserade installa- tionsförfarande är positivt inställda till det. Även om signifikanta skillnader bland de studerade grupperna har uppfattats, har en positiv attityd gentemot konceptet med leveranscentret hittats. De specifika områdena kvalitetshantering, miljöpåverkan, arbetsmiljö och effektivitet och uttnyt- jande av resurser har adresserats. Denna studie har också visat att det bland studiedeltagarna finns tre distinkta grupper baserat på åsikter. Grupperna fokuserar på processer, projektplaner- ing och arbetsmiljö. Grupparna har uppvisat egna karaktärsdrag. Förståelse för grupperna och att beakta dem kan troligen göra alla deltagarna än mer positiva gentemot ett framtida lever- anscenter, och även göra det effektivare. Resultaten visar att utifrån deltagarnas perspektiv att ett framtida leveranscenter bör behållas, och det visar även att det finns ett antal områden där det finns utvecklingspotential.

<p>Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga.</p><p>Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser. Genom att införa enhetstaxa inom huvudorterna Motala, Linköping och Norrköping och ortstaxa för övriga verksamhetsorter kan avtalsförhandlingar i möjligaste mån undvikas, eftersom det redan i avtalet är stipulerat hur förändringar ska hanteras ekonomiskt.</p><p>Landstinget i Östergötland har ett köp-och-säljsystem där varor och tjänster interndebiteras varje enhet. Huvuddelen av landstingets transporter är av sådan art att de inte kan påverkas av den betalande enheten, till exempel måste medicinska prover skickas in till centrallaboratoriet dagligen. Eftersom den styrande effekten av internpriset då uteblir kan transportkostnaden istället tas på högre nivå, vilket minskar administrationsbehovet. Därför rekommenderas Landstinget i Östergötland att föra upp kostnaden från varje enskild enhet upp på centrumnivå.</p><p>Då flera enheter från olika centrum delar på en transport bör kostnaden fördelas efter en viktningsprocent där enheter av olika typ har olika vikt. En vårdcentral har till exempel större behov av en provtransport än vad en tandvårdsklinik har av att frakta post med samma transport. Därför ska också vårdcentralen betala mer för denna transport.</p><p>Transportavtalet föreslås upphandlas i fem olika delar: lättgodstransporter i Motala, Linköping, Norrköping och Övriga Östergötland, samt förrådstransporter. Centrum för lättgodsnätet blir Universitetssjukhuset i Linköping.</p><p>Genom att genomföra de föreslagna förändringarna bör Landstinget i Östergötland kunna effektivisera sin avtalshantering, samtidigt som möjligheten för låga kostnader finns.</p> / <p>The County Council of Östergötland (CCÖ) purchases since year 2001 all transportation of goods from external suppliers. The purpose of this report is to investigate the need for transportation of goods and how to distribute the costs for the transports within the CCÖ. The underlying reason is a new procurement in year 2006. The goal was to simplify the supplier contracts and find a solution to how to handle changes in the transportation net with minimal need for administrative work. The solution should also make it possible to keep transportation costs low.</p><p>The study has shown that it through standardisation of transport time limits is possible to achieve considerable simplifications of contracts. The transport supplier is also given more time space to adjust the CCÖ transports to those of other customers. This will reduce the transportation cost and make lower prices possible. By introducing a unified fare for transports within the main cities Motala, Linköping and Norrköping and a specified fare to each other town or village where CCÖ has any activity, time consuming contract negotiations can be avoided. This can be achieved thanks to the fact that it is stipulated in the contract how to economically handle changes.</p><p>CCÖ uses a buy-and-sell system where costs for goods and services are distributed through transfer pricing to each unit. The main part of the CCÖ transports is of a kind that is not possible for each unit to have any influence on. For example the laboratory tests must be sent daily to the central laboratory. Since the cost managing effect of the transfer price then is zero the transportation cost can be moved to a higher organisational level instead, which will reduce administrative work. Therefore, the CCÖ is recommended to move transportation costs from single units to centres.</p><p>When several units from different centres share one transport a percentage share should divide the cost where different types of units will have different shares. A health centre is in more need of a test transport, than a dental clinic is of transporting mail with the same transport. Therefore the health centre should pay a bigger part of the cost than the dental clinic.</p><p>The transportation contract is suggested to be divided into five parts: supply transports as one and transport of mail, tests and parcels in Motala, Linköping, Norrköping and Other Östergötland as the other four. The transportation centre for mail, tests and parcels will be the Linköping University Hospital.</p><p>By conducting the suggested changes the CCÖ should be able to make its contract handling more effective. By doing that, there is also a possibility for low costs.</p>

Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga. Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser. Genom att införa enhetstaxa inom huvudorterna Motala, Linköping och Norrköping och ortstaxa för övriga verksamhetsorter kan avtalsförhandlingar i möjligaste mån undvikas, eftersom det redan i avtalet är stipulerat hur förändringar ska hanteras ekonomiskt. Landstinget i Östergötland har ett köp-och-säljsystem där varor och tjänster interndebiteras varje enhet. Huvuddelen av landstingets transporter är av sådan art att de inte kan påverkas av den betalande enheten, till exempel måste medicinska prover skickas in till centrallaboratoriet dagligen. Eftersom den styrande effekten av internpriset då uteblir kan transportkostnaden istället tas på högre nivå, vilket minskar administrationsbehovet. Därför rekommenderas Landstinget i Östergötland att föra upp kostnaden från varje enskild enhet upp på centrumnivå. Då flera enheter från olika centrum delar på en transport bör kostnaden fördelas efter en viktningsprocent där enheter av olika typ har olika vikt. En vårdcentral har till exempel större behov av en provtransport än vad en tandvårdsklinik har av att frakta post med samma transport. Därför ska också vårdcentralen betala mer för denna transport. Transportavtalet föreslås upphandlas i fem olika delar: lättgodstransporter i Motala, Linköping, Norrköping och Övriga Östergötland, samt förrådstransporter. Centrum för lättgodsnätet blir Universitetssjukhuset i Linköping. Genom att genomföra de föreslagna förändringarna bör Landstinget i Östergötland kunna effektivisera sin avtalshantering, samtidigt som möjligheten för låga kostnader finns. / The County Council of Östergötland (CCÖ) purchases since year 2001 all transportation of goods from external suppliers. The purpose of this report is to investigate the need for transportation of goods and how to distribute the costs for the transports within the CCÖ. The underlying reason is a new procurement in year 2006. The goal was to simplify the supplier contracts and find a solution to how to handle changes in the transportation net with minimal need for administrative work. The solution should also make it possible to keep transportation costs low. The study has shown that it through standardisation of transport time limits is possible to achieve considerable simplifications of contracts. The transport supplier is also given more time space to adjust the CCÖ transports to those of other customers. This will reduce the transportation cost and make lower prices possible. By introducing a unified fare for transports within the main cities Motala, Linköping and Norrköping and a specified fare to each other town or village where CCÖ has any activity, time consuming contract negotiations can be avoided. This can be achieved thanks to the fact that it is stipulated in the contract how to economically handle changes. CCÖ uses a buy-and-sell system where costs for goods and services are distributed through transfer pricing to each unit. The main part of the CCÖ transports is of a kind that is not possible for each unit to have any influence on. For example the laboratory tests must be sent daily to the central laboratory. Since the cost managing effect of the transfer price then is zero the transportation cost can be moved to a higher organisational level instead, which will reduce administrative work. Therefore, the CCÖ is recommended to move transportation costs from single units to centres. When several units from different centres share one transport a percentage share should divide the cost where different types of units will have different shares. A health centre is in more need of a test transport, than a dental clinic is of transporting mail with the same transport. Therefore the health centre should pay a bigger part of the cost than the dental clinic. The transportation contract is suggested to be divided into five parts: supply transports as one and transport of mail, tests and parcels in Motala, Linköping, Norrköping and Other Östergötland as the other four. The transportation centre for mail, tests and parcels will be the Linköping University Hospital. By conducting the suggested changes the CCÖ should be able to make its contract handling more effective. By doing that, there is also a possibility for low costs.