Background: Previous research has recently focused on the relationship between teachers and students in the classroom and what significance it has for students' well-being and schooling. Research shows that the relationship is important for students, not least to facilitate schooling and achieve the knowledge goals. Overall, it is important for students' well-being and success. However, many studies focus on what happens in the classroom, this study instead highlights the importance of the relationship between teacher and student in a broader perspective.Aim: The purpose was to study how teachers and students view their relationship outside the classroom and what significance it has from a health-promoting perspective. Method: A qualitative study was conducted in the spring of 2020, with a structured sample consisting of three 15-year-old students and three teachers, who were interviewed from a semistructured interview guide. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Result: The study resulted in two categories of social support and communication as well as the physical environment that is important for creating a good relationship between teachers and students outside the classroom to increase a health-promoting school climate. The analysis revealed two categories and eight subcategories that are important for students and teachers from a health-promoting perspective. Conclusion: A good relationship between students and teachers is important for both parties, by giving and receiving social support, where social interaction is a central factor and having a personal commitment to create and maintain the relationship. The physical environment in the corridors is also important in order to be able to promote health, for example teachers are more often in the corridor to build and maintain relationships. / Bakgrund: Tidigare forskning har senaste tiden fokuserat på relationen mellan lärare och elever i klassrummet och vilken betydelse det har för elevers välmående och skolgång. Forskningen visar på att relationen är viktig för elever, inte minst för att underlätta skolgången och klara kunskapsmålen. Sammantaget är det av vikt för elevers välbefinnande och framgång. Många studier fokuserar dock på det som sker i klassrummet, den här studien lyfter istället betydelsen av relationen mellan lärare och elev i ett vidare perspektiv. Syfte: Syftet var att studera hur lärare och elever ser på deras relation utanför klassrummet och vilken betydelse det har ur ett hälsofrämjande perspektiv. Metod: En kvalitativ studie har genomförts våren 2020, med ett strukturerat urval som utgjordes av tre elever och tre lärare, vilka intervjuades från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i två kategorier socialt stöd och kommunikation samt den fysiska miljön som är viktig för att skapa en bra relation mellan lärare och elever utanför klassrummet för att öka ett hälsofrämjande skolklimat. Av analysen framkom två kategorier och åtta subkategorier som är betydelsefulla för elever och lärare ur ett hälsofrämjande perspektiv. Slutsats: En god relation mellan elever och lärare är viktig för båda parter, detta genom att ge och få socialt stöd, där det sociala samspelet är en central faktor och att ha ett personligt engagemang för att skapa och bibehålla relationen. Även den fysiska miljön i korridorerna är viktigt för att kunna främja hälsan, att exempelvis lärare befinner sig oftare i korridoren för att bygga och bibehålla relationer.

School-age educare centers have an important environment where children spend a significant part of their time. The school-age educare center’s preventive work is based on different methods and strategies.An integrated and inclusive pedagogy promotes positive relationships between children and increases their sense of belonging. Trained educators and staff play a key role in creating safe and supportive environments where children can develop their social skills.The purpose of the study is to take a closer look at how schools and their student health services include after-school centers in health promotion work. The method that we have chosen to collect data is based on a qualitative method, consisting of questionnaires with open-ended questions in which principals, student health services and school-age educare centers answered questions about inclusion, prevention,and skills development. We have based our work on previous research on prevention and health promotion in the school as a whole and the contribution of after-school centers to health promotion. The theory chosen for the study is KASAM and the intercultural perspective and its concepts are mental illness and mental health. Results and analyses show that principals and student health services have a holistic approach to health promotion and prevention work aimed at schools, but after-school centers educators are not included in this work on the same terms as schoolteachers. The research in our final discussion shows that everyone / all involved including the after-school centers needs to work together in the prevention of mental health problems. / Fritidshemmet utgör en viktig miljö där barn tillbringar en betydande del av sin tid.Fritidshemmets förebyggande arbete bygger på olika metoder och strategier.En integrerad och inkluderande pedagogik främjar positiva relationer mellan barn och ökar deras känsla av samhörighet. Utbildade pedagoger och personal spelar en nyckelroll genom att skapa trygga och stödjande miljöer där barn kan utveckla sina sociala färdigheter.Syftet med studien är att tittat närmare på hur skolan och skolornas elevhälsa inkluderar fritidshemmen i ett hälsofrämjande arbete. Metoden som vi har valt för att samla in data bygger på en kvalitativ metod, bestående av enkäter med öppna frågor som i ett led där rektorer, elevhälsan och fritidshemmen besvarat frågor som berör inkludering, förebyggande arbete samt kompetensutveckling. Vi har utgått från tidigare forskning inom förebyggande och hälsofrämjande insatser i skolan som helhet och vad tillförande avfritidshemmen ger i de hälsofrämjande arbetet. Teorin som har valts för studien är utifrån KASAM och det interkulturella perspektivet och dess begrepp är lärmiljö, psykisk ohälsa och psykisk hälsa. Resultat och analys visar att rektorer och elevhälsan har en helhetssyn men deras insatser riktas mot skolan och lärare, fritidshemmen inkluderas inte på lika villkor som pedagoger i skolan. Forskningen i vår slutdiskussion visar att alla behöver arbeta tillsammans i förebyggandet mot psykisk ohälsa.

Introduktion En bra arbetsmiljö är av stor vikt för ett hälsosamt arbetsliv. Många människor drabbas av arbetsrelaterad ohälsa som kunde varit möjlig att förebygga om den uppmärksammats i tid. Att utifrån både nationella och internationella styrdokument arbeta för en hållbart arbetsliv med en hälsofrämjande arbetsmiljö är av hög folkhälsovetenskaplig relevans. Syfte I populationen anställda på statligt finansierade arbetsplatser undersöka attityder till användandet av ett digitalt verktyg för regelbunden avstämning av arbetsrelaterad ohälsa samt utformning av sådant verktyg. Undersöka om attityderna skiljer åt mellan åldersgrupper samt mellan arbetstagare som upplever hög eller låg arbetsrelaterad utmattning. Metod En enkätstudie som inkluderade 33 respondenter genomfördes i april 2022 där frågorna var av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Fishers exakta test användes för numerisk data och kvalitativ innehållsanalys för fritextsvar. Resultat Majoriteten hade positiv attityd till användandet av ett digitalt verktyg för regelbunden avstämning av arbetsrelaterad ohälsa. Ingen skillnad i attityd kunde identifieras mellan åldersgrupper eller grupper med olika nivå på arbetsrelaterad utmattning. Det framkom att det behövs rimliga krav på de anställda i arbetslivet och att ett digitalt verktyg skulle kunna bidra till att fånga tidiga tecken på ohälsa och vara ett hjälpmedel för det hälsofrämjande arbetet. Fysiska möten ansågs dock fortfarande viktiga. Slutsats Studien visar att statsfinansierade anställda generellt har en positiv attityd till ett digitalt verktyg som regelbundet stämmer av arbetsrelaterad ohälsa. Studien beskriver också tankar kring för- och nackdelar gällande utformning av ett sådant digitalt verktyg. Ett av önskemålen var tätare uppföljningar av hälsa och arbetsmiljö med ett digitalt verktyg. / Introduction A healthy work environment is important for a sustainable working life. Many people suffer from ill health connected to working life that could have been prevented if it had been noticed in time. Based on both national and international governing documents, working for a sustainable working life with a health-promoting workenvironment, is very relevant from a public health perspective. Aim In the population employed at government-funded workplaces, investigate attitudes to the use of a digital tool for regular reconciliation of work-related ill health and the design of such a tool. Investigate whether attitudes differ between age groups and between workers who experience high or low work-related exhaustion. Methods A survey study including 33 respondents was conducted in april 2022 where the questions were of both a qualitative and quantitative nature. Fischer’s Exact test was used for numerical data and qualitative content analysis for free-text answers. Results The majority had a positive attitude towards the use of a digital tool for regular reconciliation of work-related ill health. No difference in attitude could be identified between age groups or groups with different levels of work-related exhaustion. It emerged that reasonable demands are needed on employees in working life and that a digital toolcould help to capture early signs of ill health and be a tool for health promotion work. Physical meetings, however, were still considered important. Conclusion This study shows that government-funded employees generally have apositive attitude towards a digital tool that regularly checks work-related ill health. This study also describes pros and cons regarding the design of such a digital tool. One of the  wishes was closer follow-ups of health and working environment with a digital tool.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur personer med ledarperspektiv arbetar med att främja hälsan på arbetsplatser för att minska sjukfrånvaron. Detta eftersom det är problem med att sjukfrånvaron i genomsnitt ökar. Forskningsfråga: 1. Vad anser personer som leder och driver hälsofrämjande arbete är utmaningarna med arbetet?2. Vad anser personer som leder och driver hälsofrämjande arbete som är avgörande för arbetet? Metod: En fallstudie har genomförts genom kvalitativ metod, där respondenter som har ledarskapsperspektiv inom hälsofrämjande arbete har medverkat. Slutsats: Studien resulterade i att hälsofrämjande arbete är komplext. Att sjukskrivningarna ökar mer jämfört med vad de sjunker beror på flera komponenter. Det är tid, budget, ansvar och ej arbetsrelaterade orsaker som har en påverkan på hälsofrämjande arbetets resultat. Slutsatsen av denna studie, två steg fram och ett steg tillbaka, beror på att arbetsgivaren arbetar med hälsofrämjande arbete genom olika metoder och resurser, men att utmaningen ligger utanför arbetsgivarens kontroll och ansvar. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how people with a leadership perspective work to promote health in workplaces to reduce sickness absence. This is because there is a problem with sickness absence increasing on average. Research questions:1. What do people who manage and run health promotion work consider the challenge of the work?2. What do people who manage and run health promotion work consider essential about the work? Method: A case study has been conducted using a qualitative method, where respondents who have a leadership perspective in health promotion work have participated. Conclusion: The study concluded that health promotion work is complex. The fact that sick leave is increasing more than it is decreasing is due to several components. It is time, budget, responsibility and non-work-related reasons that have an impact on the results of health promotion work. The conclusion of this study, two steps forward and one step back, is due to the fact that the employer works with health promotion through different methods and resources, but that the challenge lies outside the employer's control and responsibility.

Hälso- och sjukvården har under 2000-talet genomgått kraftiga organisatoriska förändringar samtidigt som det ställts ökade krav på högkvalitativ vård. Detta påverkar anställdas arbetssituation och kan leda till ökad arbetsbelastning och stress. Forskning visar att en god organisatorisk och social arbetsmiljö bidrar till välbefinnande, trivsel och välmående. Något som får anställda att stanna kvar. Tidigare forskning samt arbetsgivares insatser har i huvudsak fokuserat på risker och negativa faktorer som bidrar till sjukskrivningar. Ett hälsofrämjande perspektiv, där organisationen istället lägger fokus på det som främjar det goda på arbetsplatsen, skapar välbefinnande och främjar organisatorisk och social hållbarhet över tid. Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete behöver ske i flera dimensioner där den psykosociala arbetsmiljön är fokus för välbefinnandet. Organisatorisk och social arbetsmiljö kännetecknas av faktorer som till skillnad mot fysisk arbetsmiljö är subjektivt abstrakta och som behöver omfattas av det hälsofrämjande arbetet. Denna studie sammanställer kunskapsläget kring vad som skapar en hälsofrämjande organisatorisk och social arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård genom en systematisk litteraturstudie. Studiens huvudfynd visade att organisatoriska förutsättningar tillsammans med resurser som socialt stöd, autonomi, meningsfullhet är nyckelfaktorer till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Dessa samverkar och överlappar varandra. De påverkar och påverkas av varandra både enskilt och tillsammans. Detta argumenterar för att det finns många vinster för organisationer att investera i anställdas välbefinnande. Hälsofrämjande organisatoriskt och socialt arbete behöver ske inom organisationen som ram, eftersom det utgör en determinant för anställdas välbefinnande och trivsel. Organisationen behöver stötta individens autonomi och även erbjuda socialt stöd och andra stödjande funktioner. Organisationen behöver också delaktiggöra medarbetare och hjälpa dem att öka sin känsla av meningsfullhet. / During the 2000s, the health service has undergone major organizational changes at the same time as they have faced increased demands for high-quality care. This affects the employees' work situation and can lead to increased workload and stress. Research shows that a good organizational and social work environment contributes to well-being. Something that makes people stay. Previous research and employers' efforts have mostly focused on risks and negative factors that contribute to sick leave. A health-promoting perspective, where the organization focuses on what promotes the good in the workplace, creates well-being and promotes organizational and social sustainability over time. Health-promoting environment work needs to take place in several dimensions where the psychosocial work environment is the focus for well-being. Organizational and social work environment is characterized by factors which, unlike the physical work environment, are subjectively abstract and which need to be included in the health promotion work. This study compiles the state of knowledge about what creates a health-promoting organizational and social work environment in health care, through a systematic literature study. The findings that were made were that Organizational conditions and workplace-related resources such as social support, autonomy, purpose (meaningfulness) are key factors in a health-promoting work environment. These interact and overlap systematically. They affect and are influenced by each other both individually and together. This argues that there are many benefits for organizations in investing in employee well-being. Health-promoting organizational and social work must take place within the organization as it constitutes a determinant of employee well-being and well-being. The organization needs to support the individual's autonomy and also offer social support and other supportive functions. The organization needs to involve employees and help them increase their sense of meaning.