Hälsofrämjande ledarskap är ett komplext fenomen som innefattar att främja hälsan i arbetslivet med hälsofrämjande aktiviteter. Studien fokuserade på det salutogena perspektivet, hälsa och hälsofrämjande arbete, arbetsrelaterad stress, arbetsmiljölagen samt ledarskapsteorier som kan kopplas till det hälsofrämjande ledarskapet. Studien syftade till att undersöka ledares upplevelser av hälsofrämjande ledarskap och resurser som främjar deras hälsa. Elva ledare från två organisationer deltog i studien.  Halvstrukturerade intervjuer genomfördes som kategoriserades genom meningskoncentrering. Analysen resulterade i ett antal slutsatser som var gemensamma för flertalet av respondenterna. Majoriteten av ledarna ansåg sig inte vara hälsofrämjande ledare och var fokuserade på fysiska friskvårdsåtgärder snarare än psykosociala. Ledarna  hade en uppfattning om att det rådde otydlig ansvarsfördelning, bristande kunskap  om hälsofrämjande ledarskap, men tillgång till hälsofrämjande resurser. / Health promotion leadership is complex and includes promoting health in the workplace. The study focuses on the salutogenetic perspective, health promotion, work-related stress, work environment legislation and leadership theories that can be linked to health promotion leadership. This study aims to investigate if leaders have knowledge about health-promoting leadership and access to resources that are health promoting. Eleven leaders from two organizations participated. Semi-structured interviews were conducted thematised through meaningful concentrator. The analysis showed several recurring statements amongst a majority of the respondents which were that the leaders did not view themselves as health- promoting leaders and their focus were on physical working environment rather than psychological. The perception of responsibility in the matter was unclear in both organizations and the leaders generally lacked knowledge of health promotion leadership while having access to health promoting resources.

Swedish school law stipulates that the work of student health teams in schools should be mainly health promoting. However, earlier scientific studies and reports from authorities show that most schools work aren’t. The aim of this study is to investigate how principals in five upper secondary schools organize and lead the health promoting work and what challenges they experience in their leadership with regards to health promoting work. The study is qualitative, based on a content analysis of semi-structured interviews with five upper secondary principals in Sweden. The results of the study show that even though the principals have access to interprofessional health teams and good organizational structures the student health work in four out of five schools mainly focus on remedial work and that more must be done in order develop their health promoting work. More focus must be appointed to developing teaching and teachers and student health team personnel must work closely together. In addition, principals must integrate their health promoting work in the systematic quality work of the school.

This is an essay about health promotion and organisation development. The problem concerning all health issues that can be tied to work related illnesses has long been a problem in Sweden. For example did this problem alone cost the Swedish government 25 million crones a day between the years 2000-2001. This is a major issue and there is lots of money to save in this area. This is why we wanted to research how to promote health by changing the structure of the selected company. One model that has been given more approval is the flat team based organisations where the workers themselves get to take vital decisions concerning for example their own workstation and work hours. There are no bosses telling them what to do. The teams that the workers are placed in have all the control over their station and the thought is that the teams are going to work as a business in the company itself. With this in mind we would like to shed some light on which conditions team based organisations have for pursuing health-promoting work. This leads us directly in on our problem based questions at this matter. · How can a team-based organisation be described and understood from a healtpromoting perspective? · Which terms are important in a team-based organisation to develop a health promoting work climate? A part of the result of this study shows that to provide a good work climate in a team based organisation you have to have a leader that dare to let go a hand over the responsibility to his co-workers. His role has changed from a leading boss to a guide that works as a sounding board. Because of more people being involved in the whole process the communication is a vital part in making the new organisation work. As well as communication, learning new things is also a part in making the personnel more involved in the company. With knowing comes insight that brings a more meaningful feeling to the minds of the workers. So to make this short, learning, communication, understanding, a guiding leader and a sense of meaning is some of the most vital things to have in mind when creating a more inspiring environment for your co-workers. / Mellan år 2000 och 2001 hade staten sjukfrånvarorelaterade kostnader på cirka 25 miljoner kronor per dag (personlig kommunikation med forskaren Gunnar Aronsson från Arbetslivsinstitutet). Av detta kan det förstås att sjukfrånvaron är ett stort problem för såväl staten som företagen runt om i Sverige. Massor med pengar finns att spara, frågan är bara hur man ska gå tillväga. Ett sätt att få bukt med problemen har varit att företagen har börjat se över sina organisationsuppbyggnader och hur de kan utformas för att skapa friskare arbetsplatser. Bland annat har teambaserade organisationer blivit allt vanligare där integrering av medarbetarna i verksamheten är en central del. Tanken är att ta vara på medarbetarnas kunskaper och göra dem delaktiga och ansvarstagande. (Hanson, 2004, s. 25,229-230) Med bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att utveckla kunskap om den teambaserade organisationens förutsättningar att bedriva ett hälsopromotivt arbete. Detta gör vi genom att studera ett företag som både har etablerat en teambaserad organisation och utvecklat ett hälsopromotivt arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där sex av medarbetarna på företaget har intervjuats. Dock är syftet även att ta det hela ytterligare ett steg genom att inte endast se på saken utifrån det valda företagets perspektiv, utan även med hjälp av lämplig litteratur på området se mer generellt på vad en teambaserad organisation betyder för ett hälsopromotivt arbetsklimat. Därmed lyder våra frågeställningar som följer: § Hur kan en teambaserad organisation beskrivas och förstås utifrån ett hälsopromotivt perspektiv? § Vilka villkor är väsentliga inom en teambaserad organisation för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat? Resultatet av undersökningen visar att det är betydande för ett hälsopromotivt arbetsklimat i teamorganisationer att ha en ledare som vågar släppa ansvar och befogenheter till sina medarbetare och som mer fungerar som en stöttepelare och vägledare än en som talar om vad som ska göras. Vidare har kommunikation visat sig vara betydelsefullt för att medarbetarna i teamen ska förstå och lära känna varandra och kunna samarbeta på ett bra sätt, vilket gör att det blir roligare och lättare att gå till jobbet. Att satsa på kompetensutveckling är ett tredje villkor för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat. Att hela tiden lära sig nya saker stimulerar människan och skapar ett engagemang och en ökad förståelse för hur saker och ting hänger samman på arbetsplatsen. Har man denna förståelse blir det lättare att hantera situationer som uppstår, vilket i sin tur leder till att en meningsfullhet för den aktuella saken kan kännas. I arbetet har vi även lyft fram relationen mellan effektivitet och humanitet. Det är nämligen så att teambaserade organisationer inte endast har kommit till för att främja medarbetarnas hälsa. Det har även varit en metod för att öka effektiviteten på företagen. I och med att man tar vara på människans kunskaper och låter dem vara kreativa och ansvarstagande tror man att det är ett vinnande koncept både för medarbetarna själva och för företaget. Dock har det visat sig att det många gånger istället har lett till utbrändhet på grund av otydlighet och minskad fritid. (Hanson, 2004 s. 23-26) Men efter att ha genomfört denna studie där ett företag som har lyckats med sitt hälsopromotiva arbete har studerats har vi funnit att det viktigaste är att sätta människan i centrum. Hon måste komma före vinstintressen. Genom att se och prata med alla medarbetarna kan både ledaren och arbetskamrater upptäcka om något inte står rätt till med någon. Det är också viktigt att ledningen har en öppenhet mot sina anställda och informerar och kommunicerar ut hur företaget ligger till och så vidare. Det leder till en trygghet för de anställda.

<p>This is an essay about health promotion and organisation development. The problem concerning all health issues that can be tied to work related illnesses has long been a problem in Sweden. For example did this problem alone cost the Swedish government 25 million crones a day between the years 2000-2001. This is a major issue and there is lots of money to save in this area. This is why we wanted to research how to promote health by changing the structure of the selected company. One model that has been given more approval is the flat team based organisations where the workers themselves get to take vital decisions concerning for example their own workstation and work hours. There are no bosses telling them what to do. The teams that the workers are placed in have all the control over their station and the thought is that the teams are going to work as a business in the company itself. With this in mind we would like to shed some light on which conditions team based organisations have for pursuing health-promoting work. This leads us directly in on our problem based questions at this matter.</p><p>· How can a team-based organisation be described and understood from a healtpromoting perspective?</p><p>· Which terms are important in a team-based organisation to develop a health promoting work climate?</p><p>A part of the result of this study shows that to provide a good work climate in a team based organisation you have to have a leader that dare to let go a hand over the responsibility to his co-workers. His role has changed from a leading boss to a guide that works as a sounding board. Because of more people being involved in the whole process the communication is a vital part in making the new organisation work. As well as communication, learning new things is also a part in making the personnel more involved in the company. With knowing comes insight that brings a more meaningful feeling to the minds of the workers. So to make this short, learning, communication, understanding, a guiding leader and a sense of meaning is some of the most vital things to have in mind when creating a more inspiring environment for your co-workers.</p> / <p>Mellan år 2000 och 2001 hade staten sjukfrånvarorelaterade kostnader på cirka 25 miljoner kronor per dag (personlig kommunikation med forskaren Gunnar Aronsson från Arbetslivsinstitutet). Av detta kan det förstås att sjukfrånvaron är ett stort problem för såväl staten som företagen runt om i Sverige. Massor med pengar finns att spara, frågan är bara hur man ska gå tillväga. Ett sätt att få bukt med problemen har varit att företagen har börjat se över sina organisationsuppbyggnader och hur de kan utformas för att skapa friskare arbetsplatser. Bland annat har teambaserade organisationer blivit allt vanligare där integrering av medarbetarna i verksamheten är en central del. Tanken är att ta vara på medarbetarnas kunskaper och göra dem delaktiga och ansvarstagande. (Hanson, 2004, s. 25,229-230)</p><p>Med bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att utveckla kunskap om den teambaserade organisationens förutsättningar att bedriva ett hälsopromotivt arbete. Detta gör vi genom att studera ett företag som både har etablerat en teambaserad organisation och utvecklat ett hälsopromotivt arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där sex av medarbetarna på företaget har intervjuats. Dock är syftet även att ta det hela ytterligare ett steg genom att inte endast se på saken utifrån det valda företagets perspektiv, utan även med hjälp av lämplig litteratur på området se mer generellt på vad en teambaserad organisation betyder för ett hälsopromotivt arbetsklimat. Därmed lyder våra frågeställningar som följer:</p><p>§ Hur kan en teambaserad organisation beskrivas och förstås utifrån ett hälsopromotivt perspektiv?</p><p>§ Vilka villkor är väsentliga inom en teambaserad organisation för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat?</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det är betydande för ett hälsopromotivt arbetsklimat i teamorganisationer att ha en ledare som vågar släppa ansvar och befogenheter till sina medarbetare och som mer fungerar som en stöttepelare och vägledare än en som talar om vad som ska göras. Vidare har kommunikation visat sig vara betydelsefullt för att medarbetarna i teamen ska förstå och lära känna varandra och kunna samarbeta på ett bra sätt, vilket gör att det blir roligare och lättare att gå till jobbet. Att satsa på kompetensutveckling är ett tredje villkor för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat. Att hela tiden lära sig nya saker stimulerar människan och skapar ett engagemang och en ökad förståelse för hur saker och ting hänger samman på arbetsplatsen. Har man denna förståelse blir det lättare att hantera situationer som uppstår, vilket i sin tur leder till att en meningsfullhet för den aktuella saken kan kännas.</p><p>I arbetet har vi även lyft fram relationen mellan effektivitet och humanitet. Det är nämligen så att teambaserade organisationer inte endast har kommit till för att främja medarbetarnas hälsa. Det har även varit en metod för att öka effektiviteten på företagen. I och med att man tar vara på människans kunskaper och låter dem vara kreativa och ansvarstagande tror man att det är ett vinnande koncept både för medarbetarna själva och för företaget. Dock har det visat sig att det många gånger istället har lett till utbrändhet på grund av otydlighet och minskad fritid. (Hanson, 2004 s. 23-26) Men efter att ha genomfört denna studie där ett företag som har lyckats med sitt hälsopromotiva arbete har studerats har vi funnit att det viktigaste är att sätta människan i centrum. Hon måste komma före vinstintressen. Genom att se och prata med alla medarbetarna kan både ledaren och arbetskamrater upptäcka om något inte står rätt till med någon. Det är också viktigt att ledningen har en öppenhet mot sina anställda och informerar och kommunicerar ut hur företaget ligger till och så vidare. Det leder till en trygghet för de anställda.</p>

<p>The perspective on health among school pupils needs to be extended. School is animportant arena for the promoting of health among youth, primarily from a healthpromoting perspective and a proactive perspective. A holistic approach has gatheredsome ground in the policy documents for the nine year compulsory school in Sweden, butin what way, and what effect does it have on the governing authorities and on schoollevel?The aim of the study is to investigate the coherence between national, municipal andlocal levels regarding the view on health among pupils. In order to do this, the guidelinesfor pupil health in the municipality of Örebro and operational plans for seven F9 schoolsin the municipality of Örebro will be studied and compared to the government bill”Health, learning and sense of security”. In order to obtain a theoretical understanding ofthe course of events between the different organizational levels, intervention theory hasbeen used as an explanatory model.Through analysis of the municipal guidelines for youth and pupil health, shows that thedocument very much resembles the government bill, which becomes apparent through thesame abstract formulations used. The content of the operational plans, particularly thequestion of preventing ill-health, therefore generally stays on an abstract level as well.Consequently, no concrete measures are taken on school level.From what the government bill emphasizes, the strongest reflection in the operationalplans is the point of quality control in the pupil health work and the participation ofparents. The operational plans are influenced by documents that describe how the pupilhealth work is to be organized, but there is still no policy document available for pupilhealth on local school level that includes health promoting and preventive measures. Thusthe schools lack the tools needed to tackle ill-health from a holistic point of view.However, several measures are available when it comes to reactive measures such asbullying and abusive behaviour.</p> / <p>Det finns ett behov av en utvidgad syn på elevhälsa som uppmärksammar fler aspekter avhälsa. Skolan är en viktig arena för arbetet med barn och ungdomars hälsa, inte minstutifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. I de dokument som styr skolanhar ett helhetsperspektiv på elevers hälsa fått ett allt större utrymme men på vilket sättoch vad innebär det, från de styrande organen för skolan och ner till personalen som skabemöta eleverna?Syftet med studien är att undersöka överensstämmelsen mellan en nationell och enkommunal och en lokal nivå vad gäller elevhälsa. Konkret innebär det att granska Örebrokommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa och sju verksamhetsplaner för F9-skolor iÖrebro kommun utifrån regeringspropositionen ”Hälsa, lärande och trygghet”. För att fåen sammanhängande teoretisk beskrivning av skeendet mellan de olika organisatoriskanivåerna har en interventionsteori används som förklaringsmodell.Det som framkommit genom analys av det kommunala dokumentet är att det i stort ärväldigt likt propositionen, vilket bland annat innebär att det som formulerats i abstraktaordalag i propositionen sällan formuleras mer konkret i kommunens riktlinjer. Det somblir skrivet i verksamhetsplanerna, i synnerhet det som rör att förebygga psykisk ohälsa,blir därför också i vissa fall bara till abstrakta målformuleringar som aldrig tar form ikonkreta åtgärder eller insatser.Det som starkast avspeglas i verksamhetsplanerna utifrån det som framhålls ipropositionen är vikten av att kvalitetssäkra elevhälsoarbetet och att arbeta med eleversoch föräldrars delaktighet. Till stor del formas verksamhetsplanerna utifrån dokumentsom konkret beskriver hur arbetet med elevhälsa ska bedrivas, dock finns det inte någotelevhälsodokument på lokal nivå som generellt beskriver ett förebyggande ochhälsofrämjande arbete. Således har skolorna få verktyg för att angripa ohälsa ur etthelhetsperspektiv. Däremot finns det ett flertal specifika åtgärder till redan befintligproblematik, likt mobbning och kränkande behandling.</p>

Robertsson, T. &amp; Söderström, M. (2011). En analys av hälsoinspiratörsverksamheten inom Umeå kommun - I vilken utsträckning tillämpas policydokumenten i praktiken? (An analyze of the health coach organization in Umeå municipality – to what extent are the policy documents used in practice?) Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå University, Department of Education. Abstract The purpose of this study was to analyze in what extent Umeå municipality health coaches uses their policy "work environment, health and rehabilitation" in social services workplaces. Furthermore was the purpose to analyze the policy "work environment, health and rehabilitation" with help from Bacchi’s policy analyzing model. The study was based on a qualitative design and involved seven health coaches from the social service. Interviews were conducted and analyzed with sentence concentration. The result showed that it differs from person to person on which view on health they have and what they believe represent health promoting work. Most of the interviewees notions and understandings of health and health promoting work are however the same as the municipality’s. The health coaches follow the municipality’s directions on how the assignment should be executed, though they vary in the degree of engagement. Furthermore, all of the interviewees experience that they have the support from the municipality that they need. A few of them though lack the support from their leader. Finally, the result from the policy-analyze showed that Umeå municipality’s problem was that their quality of work was inadequate. It also showed that the municipality put a lot of responsibility on the leaders, but that they should take more accountability themselves.

The perspective on health among school pupils needs to be extended. School is animportant arena for the promoting of health among youth, primarily from a healthpromoting perspective and a proactive perspective. A holistic approach has gatheredsome ground in the policy documents for the nine year compulsory school in Sweden, butin what way, and what effect does it have on the governing authorities and on schoollevel?The aim of the study is to investigate the coherence between national, municipal andlocal levels regarding the view on health among pupils. In order to do this, the guidelinesfor pupil health in the municipality of Örebro and operational plans for seven F9 schoolsin the municipality of Örebro will be studied and compared to the government bill”Health, learning and sense of security”. In order to obtain a theoretical understanding ofthe course of events between the different organizational levels, intervention theory hasbeen used as an explanatory model.Through analysis of the municipal guidelines for youth and pupil health, shows that thedocument very much resembles the government bill, which becomes apparent through thesame abstract formulations used. The content of the operational plans, particularly thequestion of preventing ill-health, therefore generally stays on an abstract level as well.Consequently, no concrete measures are taken on school level.From what the government bill emphasizes, the strongest reflection in the operationalplans is the point of quality control in the pupil health work and the participation ofparents. The operational plans are influenced by documents that describe how the pupilhealth work is to be organized, but there is still no policy document available for pupilhealth on local school level that includes health promoting and preventive measures. Thusthe schools lack the tools needed to tackle ill-health from a holistic point of view.However, several measures are available when it comes to reactive measures such asbullying and abusive behaviour. / Det finns ett behov av en utvidgad syn på elevhälsa som uppmärksammar fler aspekter avhälsa. Skolan är en viktig arena för arbetet med barn och ungdomars hälsa, inte minstutifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. I de dokument som styr skolanhar ett helhetsperspektiv på elevers hälsa fått ett allt större utrymme men på vilket sättoch vad innebär det, från de styrande organen för skolan och ner till personalen som skabemöta eleverna?Syftet med studien är att undersöka överensstämmelsen mellan en nationell och enkommunal och en lokal nivå vad gäller elevhälsa. Konkret innebär det att granska Örebrokommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa och sju verksamhetsplaner för F9-skolor iÖrebro kommun utifrån regeringspropositionen ”Hälsa, lärande och trygghet”. För att fåen sammanhängande teoretisk beskrivning av skeendet mellan de olika organisatoriskanivåerna har en interventionsteori används som förklaringsmodell.Det som framkommit genom analys av det kommunala dokumentet är att det i stort ärväldigt likt propositionen, vilket bland annat innebär att det som formulerats i abstraktaordalag i propositionen sällan formuleras mer konkret i kommunens riktlinjer. Det somblir skrivet i verksamhetsplanerna, i synnerhet det som rör att förebygga psykisk ohälsa,blir därför också i vissa fall bara till abstrakta målformuleringar som aldrig tar form ikonkreta åtgärder eller insatser.Det som starkast avspeglas i verksamhetsplanerna utifrån det som framhålls ipropositionen är vikten av att kvalitetssäkra elevhälsoarbetet och att arbeta med eleversoch föräldrars delaktighet. Till stor del formas verksamhetsplanerna utifrån dokumentsom konkret beskriver hur arbetet med elevhälsa ska bedrivas, dock finns det inte någotelevhälsodokument på lokal nivå som generellt beskriver ett förebyggande ochhälsofrämjande arbete. Således har skolorna få verktyg för att angripa ohälsa ur etthelhetsperspektiv. Däremot finns det ett flertal specifika åtgärder till redan befintligproblematik, likt mobbning och kränkande behandling.

Syftet med studien är att undersöka lärares, kuratorers och rektorers erfarenheter och upplevelser av elevers bruk av beroendeframkallande medel samt hur undervisning om dessa substanser kan bidra till ett hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Tidigare forskning har visat att det finns få studier som utforskar vilken typ av undervisning som är mest effektiv för att förhindra ungas tidiga bruk av olika substanser. För att samla in data har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. De som deltagit i intervjuerna är tre lärare, två kuratorer och en rektor. Studien baseras på delar av den sociokulturella teorin, fokus är på hur eleverna lär sig och tar till sig information. Resultatet visar att respondenterna har varierade upplevelser och erfarenheter kring elevers bruk av beroendeframkallande medel samt skilda uppfattningar om behovet av undervisning inom detta område. Samtliga respondenter är överens om att ämnet är svårt att undervisa i, men att undervisning om ämnet upplevs som positivt för det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet. Vidare framkommer vikten av att stärka elevernas förmåga att göra självständiga val. Avslutningsvis betonar respondenterna att undervisningen måste anpassas efter elevernas ålder och behov. / The purpose of this study is to investigate the experiences and perceptions of teachers, counselors, and the principal regarding students´ use of addictive substances and how education about these substances can contribute to health-promoting and preventing efforts. Previous research has shown that there are few studies exploring which types of education is most effective in preventing early use of various substances among young people. To collect data, a qualitative method in form of semi structured interviews was used. The participants in the interviews were three teachers, two counselors, and one principal. The study is based on parts of the sociocultural theory, this study focusses on how students receive information. The results show that the respondents have varied experiences and perceptions regarding students’ use of addictive substances, as well as different opinions on the need for education in this area. All respondents agree that the subject is difficult to teach, but that education about addictive substances is seen as positive for health- promoting and preventive work. Furthermore, it emerged that many of the teachers, counselors and the principal believe it is important to strengthen students’ ability to make independent choices. In conclusion, the respondents emphasize that education must be adapted to the students’ age and needs, as these vary.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva organisationers hur bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder. Metod: Kvalitativ studie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva informanter. Slutsats: Vi kan med denna studie konstatera att det är svårt att säga hur organisationers bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande arbete, främst på grund av den variation och bredd som ryms i begreppet. När organisationer erbjuder en för stor variation av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder, kan vi inte med säkerhet identifiera vilka motiv som påverkar vilka aktiviteter och åtgärder. / Purpose: The purpose of this study is to describe how underlying motives influence the implementation of health-promoting activities and measures. Method: Qualitative study with an inductive approach. The empirical material was col-lected through semi-structured interviews with eleven informants. Conclusion: This study shows that it is difficult to say how organizations underlying motives influence the implementation of health-promoting activities and measures, mainly because of the variety and width of the concept. When organizations offer too much variety in health-promoting activities and measures, it is not possible for us to iden-tify with certainty which motives influence which of the activities and measures.

Introduktion Att arbeta med hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är viktigt för att värna om en välmående folkhälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019). Då stress används som indikator för att mäta folkhälsan och många i dagens samhälle sjukskrivs på grund av arbetsrelaterad stress så är det av folkhälsovetenskaplig relevans att undersöka hållbara lösningar för en jämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2016). Med bakgrund av att arbetsplatsen är en viktig arena för att behålla och främja hälsan hos befolkningen (Naidoo &amp; Wills, 2016) så är det av studiens intresse är att undersöka hälsofrämjande arbetsplatser med hjälp av tidigare vetenskapligt material. Syfte Syftet med examensarbetet är att utifrån en strukturerad litteraturstudie beskriva vilka hälsofrämjande faktorer som kan vara framgångsrika för att ökat välbefinnande på arbetsplatser. Metod Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie där tio artiklar hämtats från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas resultat har vidare analyserats med tematisk analys. Resultat Resultatet visar att det finns åtta hälsofrämjande faktorer (Balans, Bekräftelse, Engagemang, Gruppkänsla, Kommunikation, Medvetenhet, Resurser, Samarbete, Socialt klimat och Stöd) som bidrar till en hälsofrämjande arbetsmiljö är och kan delas in i tre dimensioner på individ, grupp samt ledarskaps och organisationsnivå. Slutsats Det finns hälsofrämjande faktorer som kan tillämpas ur ett helhetsperspektiv och således påverka den övergripande arbetskulturen på arbetsplatsen vilket kan ha positiv inverkan på individers välbefinnande. / Introduction Working with health promoting initiatives in the workplace is important for the wellbeing of public health (Folkhälsomyndigheten, 2021). As stress is used as an indicator to measure public health and since many people are on sick leave due to work-related stress, it is of public health relevance to investigate sustainable solutions for equal public health (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2016). Given that the workplace is an important arena for maintaining and promoting the health of the population (Naidoo &amp; Wills, 2016), it is in the interest of the study to investigate health promoting factors using previous empirical material. The Aim The aim of the study is to describe, based on a structured literature study, which health promoting factors that can be successful to increase well-being in the workplace. Method The study was conducted through a structure literature review where ten articles were selected from the databases PubMed and CINAHL. The result from the articles have been further analyzed with thematic analysis. Results The results shows that eight health promotion factors that can contribute to a health-promoting work environment is: Balance, Confirmation, Commitment, Group feeling, Communication, Awareness, Resources, Cooperation, Social climate, and Support which also can be divided into three dimensions on individual, group, and leadership and organizational level. Conclusion There are health promoting factors that can be applied from a holistic perspective and thus affect the overall work culture in the workplace, which can have a positive impact on individuals' well-being.