Denna uppsats har haft som syfte att undersöka två olika författarverk rörande TV som medium, dess utformning och påverkan på kultur. De verk jag valt att analysera är Om Televisionen av Pierre Bourdieu och TV: Teknik och kulturell form av Raymond Williams. Tanken har även varit att jämföra dessa två verk för att se vad de har gemensamt och vilka skillnader man kan utläsa av dem. För att man skall få en uppfattning om vilka Pierre Bourdieu och Raymond Williams är har jag även valt att skriva övergripande om dem och deras ideer/teorier i allmänhet. Jag analyserar deras teorier och ideér om TV inom olika områden som de framför i respektive verk samt vilket budskap dessa förmedlar.

Det finns väldigt lite tidigare studier som behandlar hur man motiverar elever i historieämnet. Min undersökning baserar sig på intervjuer av lärare på mellanstadiet. Lärarna är eller har varit klasslärare på mellanstadiet. Med intervjuerna har jag försökt att få fram vad lärarna gör för att motivera eleverna och vilka aspekter som ligger bakom deras uppfattningar. Lärarna använde framförallt olika metoder i sitt arbete för att motivera eleverna i historieämnet. Det handlade om olika arbetssätt med eleverna och att man var insatt i det man skulle lära ut. Berättartekniken var en viktig del i inledningen till ämnet där lärare kunde fånga och göra det intressant för eleverna genom att berätta med inlevelse om det som skulle behandlas under lektionen. Paralleller till elevens egna liv var viktigt liksom paralleller mellan den svenska historien och övriga världen. Händelser som var aktuella i samhället och som man kunde se hade en orsak och verkan både historiskt och i dag motiverade också eleverna. Slutsatsen blir att historieämnet i skolan är ett område som lärarna arbetar med på många olika sätt för att motivera eleverna. Det handlar mycket om att nå fram till eleverna genom olika arbetssätt och genom att få eleverna delaktiga i historien, känna att en påverkat dem och att den fortfarande påverkar dem och deras samhälle.

Sammanfattning Genusperspektiv på undervisning och lärande är något som allt mer efterfrågas i samhällsdebatten, och föreskrivs även i de övergripande målen i styrdokumenten. Syftet med denna studie är att utifrån dessa tankar om behovet av ett genusperspektiv belysa hur mycket och på vilket sätt kvinnan genom historien tas upp i gymnasiets historieundervisning och relatera detta till de genusteorier som finns angående historieforskning och historieundervisning. Den metod som använts är en kombination av kvantitativa enkäter med elever och kvalitativa intervjuer med såväl lärare som elever på gymnasiet. Undersökningen omfattar 51 enkäter, 4 elevintervjuer, samt 2 lärarintervjuer. Genom denna variation i insamlingsmetoder hoppas jag få fram en heltäckande och nyanserad bild. De resultat som uppnåtts visar bl.a. på en ganska traditionell syn hos såväl lärare som elever på kvinnans roll genom historien, då man menar att kvinnan haft en underordnad roll i den politiska utvecklingen: Undantagen är enskilda, historiskt kända kvinnor med makt som fokuserats i stor utsträckning. De gånger kvinnor ändå tas upp är det i viss mån genom tillägg till de texter som redan finns i läroböckerna, inte genom någon omskrivning av historien. Många av såväl elever som lärare verkar också mena att det utrymme som ges till kvinnor i undervisningen är svårt att utöka på grund av brist på källmaterial. Vidare verkar eleverna i något högre utsträckning än lärarna vilja ha mer fokusering på kvinnans situation genom historien, medan lärarna anser att kunskapsbrist från deras egen sida och tidsbrist på historiekurserna inte medger detta. Verklighetens skolundervisning verkar alltså inte i så stor utsträckning som föreskrivs i läroplanen (Lpf 94) aktivt verka för jämställdhet och ett genusperspektiv på historien.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat. Detta beror på att det endast finns klassuppsättningar av läroböckerna och läraren får då planera utifrån när läroboken är ledig.

<p>Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat. Detta beror på att det endast finns klassuppsättningar av läroböckerna och läraren får då planera utifrån när läroboken är ledig.</p>

During the end of the nineteenth century and the beginning of the twentieth century Sweden experienced social changes. The proceeding industrialization led to a process of urbanization where people were forced, more or less, in to the cities to find work. The traditional agricultural self-sufficiency society was successively replaced by salaried employment. This meant that family and home was no longer the major centre of production, nurturance and care. In order to support themselves and their families, even women applied for industrial work. This led to further changes to the family. The women now worked away from home, and the children were left without anyone to look after them and care for them. These children tended to be regarded as a problem to the society, when they after school spent their time in the streets in the city, without any necessary forms of care or supervision. Through the ideas of the middle class or bourgeoisie, the philanthropic charity organizations came to act and solve the problems. Their work was based upon educational and moralizing aspects. A way of solving these problems for the society, as well as for mothers and children, was to establish child nursing institutions or activities. This essay describes when and how the child nursing institutions or activities Arbetsstugan and Barnkrubban were established in Karlskrona, and the motives for the establishments. As results of this study we can see that the motives and purposes of the establishments and the activities at the institutions, resemble with certain patterns of child nursing institutions during this special period.

<p>This paper is about finding a set of unwritten rules pertaining to the teaching of history in an exclusively Swedish college. I want to know if truancy among immigrants has anything to do with SO teachers’ choice of content or their teaching methods. Unwritten rules are a complex phenomenon but by applying different perspectives and teaching methods a pattern will emerge. It is possible to discover different influences in the way the teacher chooses their material and work plan. I have done this through conducting various interviews.</p><p>Whilst working on this paper the answer became more and more clear. The unwritten code is actually based on the problems that arise regarding the democratic process of history teaching. The teacher’s view on democracy makes the assumption that includes diversity is in conflict with the western perspective which according to Lpo94 should be present in all teaching.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasiet anser vara viktigast att lära sig inom historieämnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har föräldrar med förgymnasial utbildning, föräldrar med gymnasial utbildning och föräldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och två samhällsvetenskapliga klasser. En jämförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen från 1995 och Sture Långströms undersökning från 2000. Resultaten från min undersökning och de andra pekar på att eleverna anser att det är viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige. I min undersökning anser eleverna vidare att krig, stora geografiska upptäckter och stora vetenskapliga upptäckter är de områden som är viktigast att läsa om.</p><p>De elever som har högutbildade föräldrar visar sig vara de som anser att historieämnet är viktigast jämfört med dem som har lågutbildade föräldrar. I mitten hamnar de elever som har föräldrar med gymnasial utbildning. Flera forskare menar att skolan är anpassad efter medelklassen och de elever som har högutbildade föräldrar och att dessa därför klarar sig bättre i skolan. Jag menar då att detta även avspeglar sig i hur viktigt eleverna tycker att det är med historia i skolan. Elever med högutbildade föräldrar anser att historia är viktigare än vad de andra anser och klarar sig även bättre på proven. Detta kan bero på att elever med högutbildade föräldrar uppfostras annorlunda, har mera stöd hemifrån och att skolan i högre grad är anpassad efter dem. För mig som blivande lärare betyder detta att jag måste motivera de elever som kommer från hem med lägre utbildningsnivå för att jämna ut, istället för att förstärka de skillnader som redan finns.</p>

<p>Rammen rundt denne boka er virksomheten ved Norsk Koksverk i Mo i Rana, men dens tema er mannlighet i mer allmenn forstand. Mannligheten er ikke statisk og enhetlig, tvert om er forståelsen av og forventningene til det å være mann historisk betinget. Mannligheten på en norsk industriarbeidsplass i etterkrigstida ble formet blant annet gjennom forventninger om ansvarlighet, tilstedeværelse og maskulin likeverdighet. Ansvarligheten hadde flere dimensjoner. Politisk handlet det om å forholde seg til etablerte lover, regler og sedvaner innen arbeiderbevegelsen. Men ansvarlighet handlet også om menn som familieforsørgere, i forhold til kvinner og barn. Fast arbeid, fast lønn og fast arbeidstid ble viktige uttrykk for dette. Samtidig ble ansvarligheten gjerne ulikt forstått av menn i ulike aldersgrupper og generasjoner. Normene for maskulinitet ble utformet og problematisert på flere mater fra midten av 1970-tallet, blant annet ved økt kvinnelig yrkesaktivitet og ved radikalisert politisk opposisjon. Avhandlingen gir ny kunnskap om det å være mann i arbeiderklassen i den perioden som er blitt stående som hovdepunktet i det industrialiserte Norge. Gjennom dette gir den også et teoretisk og empirisk bidrag til å utvikle så vel arbeiderhistorien som kjønnsforskningen videre.</p>

No description available.