<p>I have in this essay looked at what stand NWT took to the three leading countries in The First World War, Germany, France and England, and if it changed during the course of the war.</p><p>I worked based on the theory that NWT, as a politically conservative newspaper was pro-Germany, which also showed to be true.</p><p>I have look at the official stand, what is shown in the published material, what stand that the newspaper showed outwards. The result shows that NWT held a neutral stand during the war being loyal to the conservative government. At the end of the war the papers sympathies for Germany are shown more openly in its political material.</p>

Rammen rundt denne boka er virksomheten ved Norsk Koksverk i Mo i Rana, men dens tema er mannlighet i mer allmenn forstand. Mannligheten er ikke statisk og enhetlig, tvert om er forståelsen av og forventningene til det å være mann historisk betinget. Mannligheten på en norsk industriarbeidsplass i etterkrigstida ble formet blant annet gjennom forventninger om ansvarlighet, tilstedeværelse og maskulin likeverdighet. Ansvarligheten hadde flere dimensjoner. Politisk handlet det om å forholde seg til etablerte lover, regler og sedvaner innen arbeiderbevegelsen. Men ansvarlighet handlet også om menn som familieforsørgere, i forhold til kvinner og barn. Fast arbeid, fast lønn og fast arbeidstid ble viktige uttrykk for dette. Samtidig ble ansvarligheten gjerne ulikt forstått av menn i ulike aldersgrupper og generasjoner. Normene for maskulinitet ble utformet og problematisert på flere mater fra midten av 1970-tallet, blant annet ved økt kvinnelig yrkesaktivitet og ved radikalisert politisk opposisjon. Avhandlingen gir ny kunnskap om det å være mann i arbeiderklassen i den perioden som er blitt stående som hovdepunktet i det industrialiserte Norge. Gjennom dette gir den også et teoretisk og empirisk bidrag til å utvikle så vel arbeiderhistorien som kjønnsforskningen videre.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasiet anser vara viktigast att lära sig inom historieämnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har föräldrar med förgymnasial utbildning, föräldrar med gymnasial utbildning och föräldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och två samhällsvetenskapliga klasser. En jämförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen från 1995 och Sture Långströms undersökning från 2000. Resultaten från min undersökning och de andra pekar på att eleverna anser att det är viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige. I min undersökning anser eleverna vidare att krig, stora geografiska upptäckter och stora vetenskapliga upptäckter är de områden som är viktigast att läsa om. De elever som har högutbildade föräldrar visar sig vara de som anser att historieämnet är viktigast jämfört med dem som har lågutbildade föräldrar. I mitten hamnar de elever som har föräldrar med gymnasial utbildning. Flera forskare menar att skolan är anpassad efter medelklassen och de elever som har högutbildade föräldrar och att dessa därför klarar sig bättre i skolan. Jag menar då att detta även avspeglar sig i hur viktigt eleverna tycker att det är med historia i skolan. Elever med högutbildade föräldrar anser att historia är viktigare än vad de andra anser och klarar sig även bättre på proven. Detta kan bero på att elever med högutbildade föräldrar uppfostras annorlunda, har mera stöd hemifrån och att skolan i högre grad är anpassad efter dem. För mig som blivande lärare betyder detta att jag måste motivera de elever som kommer från hem med lägre utbildningsnivå för att jämna ut, istället för att förstärka de skillnader som redan finns.

This paper is about finding a set of unwritten rules pertaining to the teaching of history in an exclusively Swedish college. I want to know if truancy among immigrants has anything to do with SO teachers’ choice of content or their teaching methods. Unwritten rules are a complex phenomenon but by applying different perspectives and teaching methods a pattern will emerge. It is possible to discover different influences in the way the teacher chooses their material and work plan. I have done this through conducting various interviews. Whilst working on this paper the answer became more and more clear. The unwritten code is actually based on the problems that arise regarding the democratic process of history teaching. The teacher’s view on democracy makes the assumption that includes diversity is in conflict with the western perspective which according to Lpo94 should be present in all teaching.

No description available.

Syftet med denna studie är att utröna hur sambandsförhållandet mellan olika påverkansfaktorer sett ut vid järnvägsetableringen kring Falkenberg-Limmaredsbanan, och mer specifikt i byn Holsljunga som låg utmed banans sträckning. Teoretiskt utgår uppsatsen från en problemställning gjord av Torbjörn Mårtensson, rörande påverkansförhållanden för godstransporter på järnväg. Här uppträder den dock till stor del i reviderad form, beroende på skiftande förutsättningar och undersökningsmaterial. Resultatet påvsar en stark optimism gentemot järnvägsetablering från i stort sett samtliga inblandade. Rörande påverkansförhållandena framträder en starkare påverkan från järnvägsbolag och trafikstruktur i riktning mot samhället Holsljunga än tvärtom. Detta medan förhållandet mellan bolag och trafikstruktur förefaller jämnbördigt.

No description available.

This paper is about a new organization how to get smaller communities to join together and become much larger. The purpose is to find out why Norra Sandsjö community and Bringetofta and Norra Sandsjö parishes were separated when Sävsjö municipality block was formed. The purpose is further to find out what the councils of Norra Sandsjö, Nässjö and Sävsjö, the church council and the people who lived in the area thought about the decision that was made by the executive organization in this matter (länsstyrelsen in Jönköping). Voting was arranged amongst the people, who lived in the specific area that in the first inquiry was suggested to be connected with Nässjö municipality block. The source material gives the result of this voting and the opinions of Norra Sandsjö, Nässjö and Sävsjö communities in this question. The source material includes inquires made by the executive organization (länsstyrelsen) and records from the meetings of Nässjö, Sävsjö and Norra Sandsjö councils. The theory is based on the case to have enough proximity to a chief town within the municipality block. The question if the south part of Norra Sandsjö commune and parts of Bringetofta and Norra Sandsjö parishes was going to be connected with Sävsjö municipality block instead of Nässjö municipality block is about the question of proximity to a chief town.

No description available.

This essay takes its starting point in the research on digital technology and theories on learning to apply the research on history teaching. The theories on learning from Illeris and Selander are used to find out how the digital technology should be used in upper secondary school, since there is no extensive research on how the new technology should be used in upper secondary school. From that point the essay’s primary goal is to investigate how teachers use digital technology, if they choose a particular study field while working with the technology. Furthermore it investigates whether or not the technology is an appropriate mode of operation when developing abilities such as historical consciousness and historical empathy. This is made by reviewing 100 lesson plans on lektion.se which are categorized within the time period they teach, to which extent they use technology and if they develop historical consciousness and empathy. Two of these lesson plans are also reviewed on a closer extent to investigate how they work with technology and historical consciousness and empathy. Furthermore five interviews have been made with working teachers around Sweden to investigate how they work with digital technology in particular and also with historical consciousness and historical empathy. There are four results of this essay, that there is a tendency in the scope of the survey to use digital technology when teaching. This is made by using varied modes of teaching and varied types of technology. Furthermore the essay shows that when using digital technology, it is preferred to use group projects as a work method. While using a more advanced approach to the technology teachers tend to favor working with modern history. The last result of the essay is that digital technology is a good work method when the teacher want’s to develop historical empathy and historical consciousness.