Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ”duktiga flickor”. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka. Resultatet av min studie visar dock att det finns många orsaker till varför vissa elever blir duktiga flickor eller hjälpfröknar. Lärarens krav är emellertid inte en av de mest framträdande orsakerna. Informanterna har också beskrivit på vilket sätt deras beteende yttrade sig i klassrummet. Dessa beteenden går att dela in i två kategorier; för lärarens skull och för klasskamraternas skull. En majoritet av kvinnorna angav att de hade ändrat sitt beteende på grund av att de börjat ifrågasätta meningen med att vara en duktig flicka.

<p>Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ”duktiga flickor”. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka. Resultatet av min studie visar dock att det finns många orsaker till varför vissa elever blir duktiga flickor eller hjälpfröknar. Lärarens krav är emellertid inte en av de mest framträdande orsakerna. Informanterna har också beskrivit på vilket sätt deras beteende yttrade sig i klassrummet. Dessa beteenden går att dela in i två kategorier; för lärarens skull och för klasskamraternas skull. En majoritet av kvinnorna angav att de hade ändrat sitt beteende på grund av att de börjat ifrågasätta meningen med att vara en duktig flicka.</p>

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur talutrymmet fördelas vid en lärarledd lektion i svenska i en gymnasieklass. Den metod som används är en kvantitativ och till viss del kvalitativ metod. Resultatet visar att det är vanligast för både pojkar och flickor att ta ordet på eget initiativ och att läraren talar tre fjärdedelar av tiden och eleverna delar på den återstående fjärdedelen. Av det talutrymme som återstår till eleverna tar pojkarna tre fjärdedelar och flickorna får en fjärdedel. Flickorna tar således en sextondel av det sammanlagda talutrymmet på lektionen. Undersökningen visar även att det finns "hjälplärare" (Einarsson &amp; Hultman 1984: 77, 78) Omräknat efter om de varit lika fördelning flickor och pojkar i klassen tar pojkarna 78% av elevernas talutrymme och flickorna 22%.

I detta examensarbete kommer vi att gå igenom både fritidshemmets förändring och yrkesrollens utveckling. Denna studie kommer att beröra delar från fritidshemmets födelse kring 1960-talet fram till modern tid, där vi talar om integration, försök till samverkan mellan skola och fritidshem samt hur dessa förändringar genom åren har påverkat fritidslärarens yrkesroll, både till det positiva och det negativa. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån en narrativ ansats, där vi sätter respondeternas berättelser kring fritidshemmet och deras yrkesroll i fokus. Resultatanalysen av vår insamlade empiri kommer att delas in i tre separata teman; berättelser om hur tematiskt arbetssätt blivit stöttning i skolämnen, berättelser om hur fritidshemmets rum blir skolans rum och berättelser om hur fritidspedagogen blivit en hjälplärare i skolan. Under dessa teman kommer vi att se skildringar av respondenternas berättelser och erfarenheter utifrån olika år som verksamma och hur olika organisationer som ansvarat för fritidshemmet under åren haft för inflytande på deras roll som lärare inom fritidshem och skola.

Fritidslärarens uppdrag under fritidstid finns tydligt beskrivet i skolans styrdokument men fritidslärarens uppdrag under skoltid är inte lika klart bestämd. Vi som utfört denna studie utbildar oss till Grundlärare med inriktning mot fritidshem och har under utbildningens gång uppmärksammat ett fenomen att fritidslärarens uppdrag och roller under skoltid är väldigt individanpassade och har sett olika ut på alla platser vi genomfört verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på. Syftet med denna studie är att öka våra kunskaper om fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid och vad som påverkar dessa. Studiens forskningsfrågor är följande: Hur uppfattar fritidsläraren sin roll i klassrummet under lektionstid? Hur påverkar samarbetet och samverkan med läraren och rektor fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid? Hur påverkar fritidslärarens förkunskaper deras uppfattningar om uppdraget under skoltid? Studien baseras på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma fritidslärare. Vi undersöker fritidslärarnas uppfattningar, utan förutfattade meningar på ett induktivt förhållningssätt. Studien har en fenomenografisk ansats och visar på fenomen som tolkas från fritidslärarnas uppfattningar. Resultatet visar på fyra generella yrkesroller som de får eller tar i uppdraget under skoltid. Samarbetet och samverkan med lärare och rektor visar sig inte påverka fritidslärarens uppfattningar om uppdraget samt förkunskaperna som fritidsläraren har efter utbildning har väldigt lite påverkan på fritidslärarens uppfattning av roller i uppdraget under skoltid. De slutsatser vi drar är att fritidsläraren har fyra roller med olika uppdrag under skoltiden. Rollerna uppfattas som individuella och under arbetet med studien så visade det sig att samarbetet och samverkan med läraren oftast inte påverkade fritidslärarnas uppfattning av uppdraget. Rektors påverkan visar sig vara obefintlig, inte bara på fritidslärarens uppfattning av uppdraget utan generellt under arbetstiden. Vi menar att detta kan bero på rektorernas okunskap om fritidslärarens roll och uppdrag. Därför tror vi att fritidslärarens tid under skoltiden inte värdesätts lika högt som lärarens på vissa skolor. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>