Bakgrund: I Norden sker i stort sett alla förlossningar på sjukhus assisterade av barnmorskor. Internationellt varierar antalet hemförlossningar. Bad har historiskt sett använts för avslappning och smärtlindring i samband med en förlossning. Det finns en ökad efterfrågan hos kvinnor i Sverige som önskar sig en alternativ förlossningsmetod och det är en fråga som väcker debatt, både i Sverige och i andra länder. Syfte: Att sammanställa studier om nordiska kvinnors orsaker till och upplevelser av en alternativ förlossningsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie som har utformats av kvalitativa och kvantitativa studier. Totalt ingår 19 vetenskapliga artiklar. Data har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Fem huvudkategorier och åtta underkategorier framkom i resultatet. Resultatet visar på att det finns en rad olika orsaker till att nordiska kvinnor väljer en alternativ förlossningsmetod. Att föda med en alternativ förlossningsmetod beskrivs som en positiv upplevelse där kvinnan själv har kontroll över förlossningsprocessen samt en möjlighet att välja förlossningsplats. Detta ingav en trygghet samt en känsla av makt och självbestämmande. Det beskrivs som en trygg miljö utan yttre störningar där kvinnorna kan fokusera och följa den naturliga förlossningsprocessen. Kvinnorna möter även en del negativa attityder kring deras val av en alternativ förlossningsmetod. Slutsats: Kvinnors orsaker till att välja en alternativ förlossningsmetod baseras på en önskan om en naturlig förlossning, bristande tro till medicinska interventioner och känslan av att få vara i kontroll. Fördelar kan ses vid dessa typer av förlossningsmetoder, framförallt rörande upplevelsen för kvinnan. Kvinnor som önskar sig en alternativ förlossningsmetod upplever att de möts av negativa attityder och ifrågasättande. Kvinnor upplever även känslor som oro och rädsla i samband med en alternativ förlossningsmetod, då i kontexten att eventuella komplikationer kan uppstå. / Background: In the Nordic countries most women give birth in hospitals, while being assisted by midwives. Internationally, the number of home deliveries varies. Bathing has historically been used for relaxation and pain relief during childbirth. There is an increased demand from women in Sweden for waterbirth, and this causes debate, both in Sweden and in other countries. Aim: To compile research concerning Nordic women ́s reasons for, as well as experiences of an alternative birth method. Method: A descriptive literature study designed by qualitative, as well as quantitative research, a total of 19 articles. Data has been interpreted, analyzed and compiled. Results: Five main categories and eight sub-categories appeared in the results. The results show that there are a variety of reasons why Nordic women choose an alternative method of delivery. Giving birth through an alternative delivery method is described as a positive experience, giving the woman a sense of control during the delivery process. Being able to choose the place of birth itself provided a sense of security as well as a sense of power and autonomy. It is described as a safe environment without external disturbances, where the women can focus and follow the natural process of childbirth. They also encounter some negative attitudes about their choices of an alternative method of delivery. Conclusion: Women's reasons for choosing an alternative birth method is based on the desire for a natural birth, a lack of faith in medical interventions, or a feeling of maintaining control. Advantages can be seen in these types of birthing methods, especially in regard to the experience for the woman. Women who wish for an alternative birth method feel that they are meeting negative attitudes and questioning. Women also experience feelings of concern and fear regarding alternative birth methods, then in the context of eventual complications that could occur.

Homebirth as Actor-Network: Multiple realities The topic of this medical anthropology thesis is a description of homebirth seen through the eyes of Actor-Network Theory. The focus of this work is thus not on the professional concept of homebirth as a biological process or soon-to-be-mothers experience and take on homebirth. Focus is on homebirth in itself, how it is enacted in practice. After the presentation of two points of view on medicine (disease and illness), an introduction into the basic principles and innovations of ANT (including anthropology of symmetry) and works of people, who build their ideas on it (Mol - multiplicity, De Laet - fluidity, Law), the thesis shifts its focus to the description of the whole actor- network, which enacts homebirth via interaction between the actors in practice. These practices are abstracted from the interviews with mothers, a dula and a paediatrician. The description includes people and objects, because according to ANT, they have the same amount of social agency. Homebirth is then enacted by the objects needed for homebirth - tools to make birth easier and to support its process, by people who partake, venues it takes place and the birthing positions it brings. Another part of the actor-network can be found before the homebirth happens - the hunt for information...

Forskning visar på att information om planerad hemförlossning är av stor betydelse för den gravida kvinnan i sitt val av födelseplats. Det finns dock inte så mycket forskning om barnmorskors, verksamma inom mödrahälsovården, upplevelser av planerad hemförlossning. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelser av planerad hemförlossning inom mödrahälsovården. Åtta barnmorskor som arbetade inom mödrahälsovården inom region Skåne intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorier består av: ”Olika förutsättningar”, ”Det ”alternativa” födandet” och ”Den professionella rollen i samtalet”. I samband med intervjuerna framkom det att barnmorskorna inte informerar om planerad hemförlossning rutinmässigt, att barnmorskorna har bristande kunskap om planerad hemförlossning, att barnmorskorna saknar nationella riktlinjer kring planerad hemförlossning samt att planerad hemförlossning finns i det dolda. De intervjuade förklarade detta med att de inte hade information eller utbildning om planerad hemförlossning under sin utbildning till barnmorskor eller på sin arbetsplats. Barnmorskorna upplevde även att det finns ett motstånd till planerad hemförlossning inom sjukhusvården samt att de ekonomiska resurserna ser olika ut i olika delar av Sverige vilket bidrar till en ojämlik förlossningsvård. Mer forskning behövs inom området för att få en ökad förståelsen för hur barnmorskors, inom mödrahälsovården, upplevelser av planerad hemförlossning, påverkar den information som ges till de gravida kvinnorna. / Research shows that information about planned home birth is of great importance for the pregnant woman in her choice of place of birth. However, there is not much research on the experiences of midwives operating within the maternal health care system about planned home birth. The purpose of the study was to elucidate midwives’ experiences of planned home birth in maternal health care. Eight midwives, operating within maternal health care in Skåne, Sweden were interviewed. The interviews were analysed using qualitative content analysis with an inductive approach. From the results emerged three main categories and nine subcategories: The main categories included: ”Different conditions”, ”The ”alternative” birth” and ”The professional role in the conversation”. It appears that the midwives do not routinely inform about planned home birth, that the midwives have deficient knowledge about planned homebirth, that the midwives lack national guidelines for planned home birth and that planned home birth is unseen. The interviewed thought a reason hereby was due to the fact that they had not received information or training about planned home birth during their training as midwives or at their workplace. The midwives experience that there is opposition to planned home birth from the healthcare system and that the financial resources look different in different parts of Sweden which contributes to an unequal maternity care. More research is needed in this area to gain an increased understanding of how midwives’ experiences in maternal health care affect the information given to pregnant women.

Die vorliegende Arbeit formuliert Empfehlungen für die strukturelle wie funktionale Gliederung, die Architektur, die Ausstattung und die Gestaltung von Geburtsräumen. Die als Ergebnis dargestellten Kriterien und Hinweise zur Planung leiten sich aus den Wünschen von Nutzern, erkannten Defiziten bestehender geburtshilflicher Einrichtungen und der Raumnutzung ab. Dabei bilden die Anforderungen zur Unterstützung des physiologischen Geburtsprozesses und die Ergebnisse aus der Befragung von rund 400 Elternteilen die wichtigsten Grundlagen. Die konkreten Planungsempfehlungen sind für Architekten und Nutzer verfasst. Sie haben das Ziel, die Privatheit der Gebärenden zu sichern, geburtsgerechte Haltungsvarianten und Bewegung zu unterstützen sowie den ermittelten Raumbedarf der Geburtshilfe bereitzustellen. Weiterhin werden die strukturellen Unterschiede zwischen den Angebotsformen und Versorgungsstufen, die ergonomischen Ansprüche, die körperlichen und psychischen Bedürfnisse sowie die erkundeten Wünsche der Nutzer zur Gestaltung berücksichtigt.

Using a critical feminist approach, and with attention to participants’ broad life experiences, this qualitative study explores seven women’s challenging, transformative decisions to give birth at home with midwives in Ontario, Canada. To make this choice, the women had to draw on their own strength, take responsibility for their decisions, and resist the dominant view of birth as inherently risky, and of women’s birth experiences as unimportant and incompatible with more narrowly defined good outcomes. As participants became informed decision-makers, resisted medicalized birth, and envisioned more woman-centred possibilities, they were empowered as active agents in their births. They were able to trust that with the care of their midwives, and the support of their partners or close family, they could have satisfying and safe births at home.

Using a critical feminist approach, and with attention to participants’ broad life experiences, this qualitative study explores seven women’s challenging, transformative decisions to give birth at home with midwives in Ontario, Canada. To make this choice, the women had to draw on their own strength, take responsibility for their decisions, and resist the dominant view of birth as inherently risky, and of women’s birth experiences as unimportant and incompatible with more narrowly defined good outcomes. As participants became informed decision-makers, resisted medicalized birth, and envisioned more woman-centred possibilities, they were empowered as active agents in their births. They were able to trust that with the care of their midwives, and the support of their partners or close family, they could have satisfying and safe births at home.

Die vorliegende Arbeit formuliert Empfehlungen für die strukturelle wie funktionale Gliederung, die Architektur, die Ausstattung und die Gestaltung von Geburtsräumen. Die als Ergebnis dargestellten Kriterien und Hinweise zur Planung leiten sich aus den Wünschen von Nutzern, erkannten Defiziten bestehender geburtshilflicher Einrichtungen und der Raumnutzung ab. Dabei bilden die Anforderungen zur Unterstützung des physiologischen Geburtsprozesses und die Ergebnisse aus der Befragung von rund 400 Elternteilen die wichtigsten Grundlagen. Die konkreten Planungsempfehlungen sind für Architekten und Nutzer verfasst. Sie haben das Ziel, die Privatheit der Gebärenden zu sichern, geburtsgerechte Haltungsvarianten und Bewegung zu unterstützen sowie den ermittelten Raumbedarf der Geburtshilfe bereitzustellen. Weiterhin werden die strukturellen Unterschiede zwischen den Angebotsformen und Versorgungsstufen, die ergonomischen Ansprüche, die körperlichen und psychischen Bedürfnisse sowie die erkundeten Wünsche der Nutzer zur Gestaltung berücksichtigt.

I focus on the nature of the discourses of the birth themselves and on the form of their controversies, which are tied to their confrontations in Czech web articles. I examine the discourses and their strife in the articles of active participants of the dispute and on the most popular website in the articles dedicated to (future) parents. The discourse of the actively medically controlled delivery, perceives a birth as an inscrutable risky phenomenon which is medically necessary to keep always in a hospital with a staffing and material background to deal with possible complications. This discourse criticizes the births that are led outside hospitals. The discourse of the natural birth sees a birth as a natural part of life, during which usually no complications occur, if there is present a trained expert, who does not interfere in the natural process of labor, except any required medical reasons. A natural birth can be taken place in home. The reader are warned by this discourse on the improper routine care in Czech hospitals, which is inconsistent with the needs of the mother and the child, and on complications of a birth caused by the active medical leading of labor. The articles on the popular website are mainly influenced by the discourse of the actively medically controlled birth. These...

Bakgrund: Kvinnor har rätt att välja var de vill föda barn. I Sverige sker majoriteten av alla förlossningar på sjukhus. De som föder hemma väljer det för att det är ett säkert alternativ samt för att vara i en bekant miljö och föda på sina egna villkor. Det finns idag varken nationella riktlinjer eller statlig finansiering för hemförlossningsverksamhet i Sverige, med enstaka undantag. Barnmorskors attityd till hemförlossning varierar internationellt. I de länder som har planerad hemförlossning integrerat i vårdvalet är barnmorskorna generellt positiva inställda. Motiv: I detta examensarbete undersöks hur barnmorskor som arbetat på förlossningsavdelning inom slutenvården ställer sig till planerad hemförlossning. De svenska studier som finns undersöker främst upplevelser hos barnmorskor som i privat regi redan arbetar med hemförlossning.  Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka barnmorskors inställning till planerad hemförlossning samt möjliga hinder för att bedriva sådan verksamhet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 barnmorskor från fyra regioner i Sverige. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, ”Barnmorskors önskan att arbeta med kvinnor för kvinnor”, två huvudteman, ”Barnmorskor är positivt inställda till planerad hemförlossning” och ”Hinder för planerad hemförlossning”. Temana underbyggs av sju subteman. Konklusion: Förlegade patriarkala normer och hierarkier där läkarens ord väger tyngre än barnmorskans gör att barnmorskorna upplever att de inte har förutsättningar att arbeta så kvinnocentrerat och evidensbaserat som de önskar för att säkerställa god vård. Barnmorskorna i studien ansåg att det finns stora vinster med planerad hemförlossning för kvinnan och barnet men även för barnmorskan. Befintlig forskning styrker deras erfarenheter och många länder har implementerat rådande evidens i sin förlossningsvård och inkludera planerad hemförlossning i verksamheten.

Bakgrund: Antalet planerade hemförlossningar i Sverige ligger idag på runt 100 per år. Kvinnor som har genomgått en hemförlossning upplever starka känslor av autonomi och tillit till sina kroppar och sin förmåga att föda barn. Fler önskar själva välja födelseplats samt vara delaktiga i sin vård och planering därav och i de beslut som tas under en förlossning. Motiv: Jag önskar med detta examensarbete undersöka varför kvinnor väljer att föda hemma och hur den förlossningen har upplevts i jämförelse med tidigare förlossningar på sjukhus. Vilka tidigare erfarenheter har bidragit till att kvinnor väljer att föda hemma? Hur kommer det sig att kvinnor väljer att betala för sin hemförlossning? Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka kvinnors motiv till och erfarenheter av att föda i hemmet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor runtom i Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre huvudkategorier och tio subkategorier. Huvudkategorierna var: Att välja hemförlossning på grund av negativa upplevelser i samband med sjukhusförlossning, att föda på egna villkor och att uppleva kontinuerligt stöd och närvaro av barnmorskor. Konklusion: Motiv som självbestämmande, en tryggare förlossning med barnmorskor som ger personcentrerad vård fick kvinnorna att välja hemförlossning fortsättningsvis. Förlossningsvården bör eftersträva en mer inkluderande och säker vård, där även valfri förlossningsmiljö kan erbjudas. Det kan medföra att fler kvinnor känner sig trygga var de än föder, samt ha valmöjligheten att föda hemma med professionellt stöd oavsett var de är bosatta och oberoende av socioekonomiska faktorer. En god förlossningsupplevelse med färre medicinska insatser, minskade obstetriska skador och en trygg miljö kan motverka negativa känslor kopplat till förlossning, skapa välbefinnande och stärka empowerment. / Background: The number of planned home births in Sweden today is around 100 per year. Studies show that women who have had a home birth, experience strong feelings of autonomy and confidence in their bodies and ability to give birth. More people want to choose their own place of birth and be involved in their care, planning and the decisions that are made during a birth. Motive: With this thesis, I want to investigate why women choose to give birth at home and how that birth has been experienced in comparison with previous births in hospitals. What previous experiences have contributed to women choosing to give birth at home? How come women choose to pay for their home birth? Aim: The purpose of this study was to investigate women's motives for and experiences of giving birth at home.Methods: Semi-structured interviews were conducted with six women. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: Three main categories and ten subcategories emerged. The main categories are: To choose home birth due to negative experiences in connection with hospital birth, to give birth on one's own terms and to experience continuous support and presence of midwifes. Conclusion: Motives such as self-determination, a safer childbirth with midwives that provide person-centered care made women choose homebirth in the future. Maternity care should strive for more inclusive and safe care, where an optional delivery environment can also be offered. This can mean that more women feel secure wherever they give birth and have the choice to give birth at home with professional support regardless of where they live and regardless of socio-economic factors. A good delivery experience with fewer medical interventions, reduced obstetric injuries and a safe environment can counteract negative emotions linked to childbirth, create well-being, strengthen empowerment.