Sammanfattning Med utgångspunkt i de ökande demografiska utmaningarna, i kombination med att allt färre väljer att utbilda sig till undersköterskor, har vi valt att undersöka enhetschefer upplevda möjligheter att leda i hemvården utifrån syfte att minska personalomsättning. Vi valde att i en kvalitativ studie intervjua 8 enhetschefer i kommunal hemvård. Studien har utförts i 4 olika skånska kommuner. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning, en organisationsteori och tre ledarskapsteorier. Vårt resultat visar på att vår empiri stämmer överens med tidigare forskning och bekräftar att en ledare i hemvården har en väldigt komplex uppgift, som försvåras av krav, riktlinjer och förväntningar från flera olika håll. Enhetscheferna måste förfoga över en rad olika egenskaper för att påverka medarbetarna genom beteende och processer som inspirerar till autonomi samt ökar medarbetarnas tro på sin egen förmåga. Enhetscheferna måste även se till medarbetarnas intresse, genom att ta tillvara på deras kompetens och fortsätta kompetensutveckla medarbetarna samtidigt som de organisatoriska förutsättningarna är begränsande på en rad olika sätt. Begränsningarna till trots, är enhetscheferna optimistiska till sina möjligheter att leda i hemvården och upplevs inte modfällda över de framtida utmaningar de står inför. / Abstract On the basis of the increasing demographic challenges, combined with the fact that fewer and fewer people choose to study to become assistant nurses, we have chosen to investigate managers' perceived opportunities to lead in home care on the basis of reducing staff turnover. In a qualitative study, we chose to interview 8 managers in municipal home care. The study has been conducted in 4 different municipalities in Skåne. The empirical work has been analyzed using previous research, one organizational theory and three leadership theories. Our results show that our empirical data are consistent with previous research and confirm that a leader in home care has a very complex task, which is made more difficult by demands, guidelines and expectations from several different directions. Managers must command a variety of characteristics to influence employees through behaviors and processes that inspire autonomy and increase employees' belief in their own ability. The managers must also look after the employees' interest, by taking advantage of their competence and continuing to develop the skills of the employees, while at the same time limiting the organizational conditions in a variety of ways. Despite the limitations, the managers are optimistic about their ability to lead home care and are not discouraged by the future challenges they face.

Bakgrund: Ett av målen med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för både den vårdsökande personen och dess närstående. Från att vara närstående till att själv vara delaktig i vården kring personen med cancer är ett stort steg. För närstående kan exempelvis vardagen och relationer förändras och de förväntas ta ett stort ansvar i sin vårdarroll. Syfte: Syfte var att beskriva närståendes upplevelse av att i hemmet vårda en person med cancer i palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Fjorton kvalitativa artiklar granskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Artikelsökningen genomfördes i Medline och CINAHL.Resultat: I resultatet framkom tre kategorier samt nio underkategorier, kategorierna var; närståendes inre upplevelse av vårdsituationen, närståendes yttre upplevelse av vårdsituationen samt närståendes interaktion med omvärlden. Både positiva och negativa upplevelser framkom från de närstående som vårdat en person i hemmet. Att erhålla stöd från vårdpersonal samt ett socialt nätverk var av stor vikt för att hantera känslorna som uppkom. Slutsatser: Avgörande för upplevelsen av den palliativa vården i hemmet var stöd, information och trygghet från vårdpersonal vilket möjliggörs genom familjefokuserad omvårdnad. / Background: One of the objectives with palliative care is to improve the quality of life for both the person with cancer diagnosis and their family caregivers. It is a big leap to become a family caregiver. The everyday life and relationships are examples of things that can change for the family caregiver and they are expected to take great responsibility in their caring role.  Aim:  The purpose was to describe family caregivers’ experiences of caring for a person with a cancer diagnosis in a palliative state at home. Method: A literature review with an inductive approach founded on 14 qualitative articles. The search of articles was performed at Medline and CINAHL. Results: The results highlighted three categories with nine subcategories, the categories were; the family caregivers internal experience of the care situation, the family caregivers external experience of the care situation and the family caregiver’s interaction with the environment. Both positive and negative experiences emerged from the family caregivers that cared for a person at home. Support from the healthcare staff and a social network was of great importance in dealing with the feelings. Conclusion: Decisive for the experience of the palliative care at home was support, information and safety – which is enabled by family-focused care.

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt för att främja livskvalitén hos patienter och närstående vid obotlig sjukdom för att de ska få ett värdigt slut. Sjuksköterskan har ett stort ansvar att tillgodose patientens alla behov så som det fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Att vårda patienter som erhåller palliativ vård i hemmet kan vara en utmaning för sjuksköterskan och en viss kompetens kan behövas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades vid databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och var publicerade mellan åren 2009-2019. Datainsamlingen analyserades systematiskt innan de bearbetades in i resultatet. Resultat: Fyra kategorier identifierades av vad sjuksköterskor upplevde kring att ge palliativ vård i hemmet. Dessa var; Samarbete och kommunikation, Kompetens och kunskap och Relation till patient och närstående samt Känslomässiga upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde pendlande känslor när de arbetade med palliativ vård i hemmet och stöd från kollegor ansågs därför vara en viktig del i arbetet. Stöd och kunskapsutveckling ansågs dock vara otillräcklig för sjuksköterskor och önskan av mer stöd samt utbildning var märkbart. Trots detta så bidrog den palliativa vården med en personlig utveckling hos sjuksköterskan. En god relation med patienter och närstående skapade även en tillfredställning för sjuksköterskan. / Background: Palliative care is a way of promoting the quality of life of patients and their loved ones in incurable illness so they can have a worthy ending. Nurses have a responsibility to meet every need that the patients have, such as the physical, mental, social and existential needs. Caring for the patients who are receiving palliative care at home can be a challenge for the nurses and some experience may be needed. Aim: To describe nurses experiences about palliative care at home. Methods: The literature review is based on 15 articles. The articles were found in the following databases; Cinahl, Pubmed and PsycINFO. They were published between the years 2009-2019. The data was systematically analyzed before it was processed into the result. Results: Four categories were identified by the nurses who were providing palliative care at home. These were; Collaboration and communication, Emotional experiences, The relationship with their patients and their loved ones as well as Skills and knowledge. Conclusions: Nurses experienced different feelings when they worked with palliative homecare, support from colleagues was therefore an important part of the work. However, the support and knowledge development were considered insufficient by the nurses and a wish for more support and education was noticeable. Despite this the palliative care contributed to a personal development for the nurse. A good relationship with patients and their loved ones also created a feeling of satisfaction for the nurse.

Bakgrund: I framtiden tror man att ännu mer sjukvård kommer att skötas i primär och kommunal hemsjukvård. Distriktssköterskorna som idag jobbar inom hemsjukvården har ettstort ansvar för den vården som utförs i hemmet. Att undersöka vilka faktorerdistriktssköterskor upplever leder till god palliativ vård i hemmet är därför viktigt. Syftet:med studien var att undersöka distriktssköterskors egna upplevelser av att jobba medpalliativ vård inom hemsjukvården. Metod: Studien är genomförd i Mellansverige som harbåde tätort och glesbygd som sjukvårdsområde. Kvalitativa intervjustudier genomfördes.Resultat: Det som framkommer i resultatet är betydelsen av symtomlindring och att alltidvara följsam och kunna uppmärksamma förändringar för att kunna lösa situationer somuppstår. För detta behövs erfarenhet och vara en god samordnare, för att den palliativavården ska fungera på ett bra sätt i hemmet. Diskussion/ Slutsats: Huvudresultatet iexamensarbetet visar att det krävs erfarna distriktssköterskor för att kunna bedriva godpalliativ vård fullt ut. Resultatet beskriver också hur viktigt det är med välfungerandesamarbeten mellan alla som är delaktiga. Detta för att vårdtagaren och de närstående skakänna meningsfullhet och livskvalitet i hemmet den sista tiden i livet. Att vårda svårt sjuka isitt hem är en utmaning, men det ger också en stor tillfredsställelse att som distriktssköterskafå följa med på vårdtagarens resa, här finns det bara en chans att göra rätt. / Background: In the future, it is believed that even more healthcare will be provided inprimary and municipal home care. The district nurses who work in home care have a greatresponsibility for the care that is given in a home care setting. Studying the district nursesexperiences and what they think leads to good palliative care in the home is thereforeimportant. Aim: The aim of the study was to investigate district nurses own experiences ofworking with palliative care in a homecare setting. Method: The study was conducted in midSweden that have both urban and rural healthcare areas. Qualitative interview studies wereconducted. Findings : What emerges in the results is the importance of symptom relief and toalways be compliant and be aware of changes in order to resolve situations that arise. Forthis, experience is needed and to be a good coordinator. Discussion / Conclusion : The mainresult of the study shows that experienced district nurses are required to be able to give goodpalliative care. The result also describes how important it is that all professions to work welltogether in end of life care. This is so that the patient and relatives at the end of life feel ameaningful and a good quality of life in the home. Caring for seriously ill people in theirhome is a challenge, but it also gives a great satisfaction that the district nurse can follow onthe patient´s journey towards end of life, here we just get one chance to get it right. / <p>Godkännandedatum: 2019-12-11</p>

Bakgrund: Med ökande medelålder i befolkningen ökar också förekomsten av hjärtsvikt. Internationella studier har visat att gruppen patienter med hjärtsvikt ökar globalt och beskrivs mer eller mindre som en “epidemi”, som tycks fortsätta öka. Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som visat sig vara både progressiv och fysiskt diskvalificerande för patienten. Att kunna erbjuda god vård i hemmet som ökar och optimerar hälsan för patienten ter sig vara en stor utmaning för sjukvårdspersonal då hjärtsvikt är en oförutsägbar sjukdom.  Motiv:  Hjärtsvikt är komplext, problematiskt och det kräver stor kompetens av sjukvårdspersonal. Genom att tillvarata sjuksköterskors erfarenheter av att vårda denna patientgrupp i hemmet kan ökad kunskap erhållas som förhoppningsvis kan bidra till ökad livskvalitet för patienter med hjärtsvikt som vårdas i hemmet.   Syfte: Syfte med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och behandla patienter med hjärtsvikt i hemmet. Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade med hemsjukvård. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjutexten.  Resultat: Fyra  huvudteman med 12 understödjande subteman framkom i resultatet. Tema 1: Att ha ett ansvarsfullt och meningsfullt arbete. Tema 2: Att sträva efter att möjliggöra att leva sitt liv hemma trots hjärtsvikt. Tema 3: Att ha bristande förutsättningar för sitt arbete. Tema 4: Att arbeta i team  Konklusion: Att arbeta med hjärtsviktspatienten i hemmet visar vara både utmanande och svårt då sjukdomen är komplex och snabbt kan förändras och försämras. Dock finns en mängd omvårdnadsåtgärder som kan förbättra patientens livskvalitet och upplevelse av hälsa trots sjukdom. Att inkludera familjen som en enhet visade sig vara av stor vikt för patientens livskvalitet. Sjuksköterskor känner stor tillfredsställelse i sitt arbete genom att göra gott för patienten. / Background: With increasing average age in the population, the incidence of heart failure also increases. International studies have shown that the group of patients with heart failure is increasing globally and describes more or less as an "epidemic", which seems to continue increasing. Living with heart failure is a clinical syndrome that has been shown to be both progressive and physically disqualifying for the patient. Being able to offer good care that increases the health of the patient seems to be a challenge for healthcare professionals, as heart failure is an unpredictable disease. Motive: Heart failure is complex, problematic and requires a great deal of expertise from healthcare professionals. By utilizing nurses' experiences of caring for this group of patients, increased knowledge can be available and can hopefully contribute to an increased quality of life for patients with heart failure in homecare. Aim: The aim of the study was to illustrate the nurse's experiences of caring for and treating patients with heart failure at home. Methods: Eight semi-structured interviews were conducted with nurses who worked with home health care. A qualitative content analysis was chosen to analyze the interview texts.  Result: Four main themes with 12 supporting sub-themes appeared in the results. Theme 1: Having a responsible and meaningful job. Theme 2: To strive to make it possible to live one's life at home despite heart failure. Theme 3: Having lack of conditions for their work. Theme 4: Working in teams Conclusion: Working with heart failure patient at home proves to be both challenging and difficult as the disease is complex and can quickly change and deteriorate. However, there are a number of nursing measures that can improve the patient's quality of life and experience of health despite illness. Working to include the family as a unit proved to be of great importance for the patient's quality of life. Nurses feel great satisfaction in their work by doing good for the patient.

The aim of this study was to explore how homecare services work to support the elderly people during the COVID-19 pandemic in Gävle, Sweden. This study has been done by using qualitative methods to get a deeper understanding and knowledge about how homecare services are supporting elderly people at their homes during the COVID-19 pandemic. Furthermore, to collect the data for this qualitative study, semi-structured interviews have been conducted with four participants who have been working with homecare services. Empowerment theory has been chosen to explain and analyse how elderly people receive the support from the homecare services to continue their daily life during the COVID-19 pandemic. In the result the data that was collected for this study was arranged in two different themes: Support Strategy and Challenges. The results showed that the homecare services continue to provide the support and services to the elderly even in the time of pandemic. The finding also shows the different strategies that Homecare services apply to cope with challenges that they face while supporting their client as well as their workers during the time of Pandemic.

Bakgrund: Ensamhet bland äldre är ett folkhälsoproblem. En växande äldre population ökar väntetiden till serviceboenden, vilket vidare leder till att ett ökat antal äldre personer tvingas bo kvar hemma. Ensamhet är vanligt bland äldre och associeras med ohälsa. Ensamhet är en subjektiv upplevelse som orsakas främst av förlust av sällskap. Syfte: Var att belysa omvårdnadsinsatser för att lindra ensamhet hos äldre som vårdas hemma. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med hjälp av tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades med induktiv ansats. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre omvårdnadsinsatser: Socialt främjande omvårdnadsinsatser, omvårdnadsinsatser med inriktning på verbal och icke verbal kommunikation och omvårdnadsinsatser som främjar egenvård vilka visade sig lindra känslan av ensamhet. Ensamhet skapar skamkänslor vilket gör att vissa upplever det svårt att prata om. Det är viktigt att skapa tillit och trygghet då detta tycks öka patientens följsamhet till att vara mer delaktig i egenvården. Slutsats: Samarbete mellan olika professioner skapar kontinuitet, tillhörighet och tillgodoser patientens behov. Det behövs ytterligare forskning på ämnet i hur ensamhet kan lindras med internetbaserade insatser. / Background: Loneliness among the elderly is a public health problem. A growing elderly population increases the waiting time for home care, which further leads to an increased number of older people being forced to stay at home. Loneliness is common among the elderly and is associated with ill health. Loneliness is a subjective experience that is mainly caused by the loss of company. Aim: Was to elucidate on nursing interventions to alleviate loneliness in the elderly who are cared for at home. Method: A general literature study conducted with the help of twelve scientific articles which were analyzed with an inductive approach. Results: This resulted in four nursing interventions; Social promoting nursing interventions, Nursing interventions with a focus on verbal and non-verbal communication, Nursing intervention that promote self-care which proved to alleviate the feeling of loneliness. Loneliness creates feelings of shame, which makes some people find it difficult to talk about. It is important to create trust and security, which entails the patient's participation in self-care. Conclusion: Coordination between different professions creates continuity, belongingness and meets the patient’s needs. Further research is needed on the subject in how loneliness can be alleviated with internet-based initiatives.

SAMMANFATTNING  Bakgrund Dagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge symtomlindring. Palliativ vård ges inom sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården. Hemsjukvården utgår ifrån ett närsjukhus och utför bl. a. palliativ vård i patientens hem. Den utgörs av professionella team där olika yrkeskategorier inom vården representeras. Den närståendes delaktighet i vården av den sjuke i hemmet är en förutsättning för att kunna bedriva palliativ hemsjukvård. Enligt World Health Organisation [WHO] har de närstående en rättighet att få stöd.  Syfte Att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som får palliativ hemsjukvård.  Metod Metod som valdes var att göra en litteraturstudie. Sökningar gjordes inom databaserna PubMed och Cinahl och därtill utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att femton artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades och fördes in i en matris som sedan var ett underlag vid sammanställandet av resultatet.   Resultat Fyra huvudområden framträdde. Inom dessa berördes den närståendes drivkraft att vårda, den närståendes behov av stöd, vårdandets inverkan på den närståendes hälsa samt vårdandets påverkan på relationen mellan den närstående och den sjuke. Vissa närstående kände sig kompetenta i sin vårdarroll medan andra upplevde sig vara otillräckliga.   Slutsats Den närståendes beslut att ge vård i hemmet byggdes på kärlek till den sjuke och en vilja att uppfylla dennes önskan. Stödet från det professionella teamet samt från vänner och familj betydde mycket för den närstående. Vårdandet medförde förändringar i livet. Förändringarna var relaterade till den närståendes livsutrymme, hälsa och dennes syn på livet och döden.   Nyckelord: palliativ hemsjukvård, närstående, erfarenheter, teamarbete, stöd

Bakgrund: Då ett barn drabbas av onkologisk sjukdom och är i behov av sjukhusvård påverkas hela familjen och deras vardag i hemmet. Hemsjukvård kan främja familjernas vardagsliv, normalitet samt barnets delaktighet i vården.  Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med onkologisk sjukdom i hemmet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Individuella intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Tio barnsjuksköterskor från verksamheter belägna i södra- och mellersta Sverige deltog. Kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att analysera insamlade data. Resultat: Analysen genererade i tre huvudkategorier: Barnet och familjen i centrum, En utmanande miljö samt Teamsamverkans betydelse. Barnsjuksköterskor beskrev erfarenheter av att se och inkludera familjen, stödja normalitet och trygghet samt att värna barnets rättigheter. Det ansågs vara utmanande att möta förväntningar, vara känslomässigt engagerad och att möta praktiska hinder. Teamsamverkan utgjorde en viktig del där behovet av reflektion var elementärt. Slutsats: Då barn med onkologisk sjukdom vårdas i hemmet genererar det flertalet fördelar för barnet och hela familjen. Den familjecentrerade omvårdnaden utgör grunden för vårdandet men omvårdnaden i hemmet är komplex och det föreligger flera utmaningar. Teamsamverkan och reflektion är centrala element relaterat till utmaningarna barnsjuksköterskor möter i hemmet. / Background: When a child suffers from an oncological disease and needs hospital care, the whole family and their everyday life is affected. Home care can promote families' everyday life and the child's participation in care. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of pediatric nurses when caring for children with oncological diseases at home. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. Individual interviews were conducted based on a semi-structured interview guide. Ten pediatric nurses from businesses located in southern- and central Sweden participated. A qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to analyze the collected data. Results: The analysis was generated in three main categories: The child and family in center, A challenging environment and The importance of teamwork. Pediatric nurses described experiences of seeing and including the family, supporting normality and safety, and protecting the child's rights.  Meeting expectations, being emotionally engaged and facing practical obstacles was seen as challenging. Team collaboration was important and the need for reflection was elementary. Conclusion: Caring for children with oncological diseases at home generates several advantages for the child and the entire family, family-centered care is the starting point for the pediatric nurses. Nursing in home is complex with several challenges. Team collaboration and reflection are fundamental elements to challenges those pediatric nurses face in the child’s home.

This research presents a critical analysis and original theoretical approach to a complex phenomenon that addresses current gaps in our understanding of the experiences of nurse executives and their organizational positioning in homecare organizations. It reveals how nurse executives experience paradoxical identities of executive and nurse. The competitiveness of homecare as a business and the status of homecare among other healthcare sectors is problematic and exacerbates the tension between those two identities. This qualitative research aims to explore NEs' epistemic and discursive organizational positioning in HCOs. This research also explores how nurse executives enact their moral, socio-professional, political and epistemic agency in homecare organizations in Ontario. The research questions guiding this study were: 1) How do nurse executives enact their agency, identity, values, and means in their organization? 2) What are the daily transactions and negotiations with organizational and systemic entities with which nurse executives engage in their organization? 3) How do nurse executives navigate such complexities to fulfil their organizational responsibilities and enact influence in their organizations? This research emphasized the importance of dominant discourses and practices in homecare organizations, shaping distinct epistemic landscapes that foster specific ways of thinking, speaking, and acting across those organizations and within the healthcare system. Fairclough's Critical Discourse Analysis was used to analyze interviews with nurse executives and selected policy and guidance documents. A theoretical framework combining Critical Management Studies, as informed by Foucault, and the Sociology of Ignorance was used to highlight the complexity of nurse executive power within the context of social structures. This study exposed the relationships and the circulation of knowledge and non-knowledge (i.e., ignorance) and the ability to exercise power within homecare organizations. Findings can contribute to scholarly knowledge about practice, education, policy, theory, and future research perspectives. This research has implications for scholarship about nursing leadership across healthcare and management disciplines by better understanding the power, knowledge, and ignorance dynamics within homecare organizations and the healthcare system.