<p>Alla organisationer genomgår förändringar i olika former. Ibland innebär förändringar ekonomiska nedskärningar i organisationen. Organisationen SJ har under senare tid gjort nedskärningar i samband med en förändrad situation i deras omvärld. I studien är vi intresserade av att undersöka hur individers lärandemöjligheter påverkas när de befinner sig i en organisation som utsätts för ekonomiska nedskärningar. Syftet är att få kunskap om lärandemöjligheter i en organisation som har genomgått ekonomiska nedskärningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning. Vi har intervjuat fem HR personer med olika chefsbefattningar med syftet att ta reda på hur individen tolkar och har för inställning till lärande under en nedskärningsprocess. Resultaten i studien beskriver att vid en nedskärning inom organisationen SJ är erfarenhetsutbytet grunden till lärandet. Detta eftersom det varken finns tid eller resurser till att gå en utbildning. Dessutom diskuterar vi informanternas förutsättningar för lärande och utveckling vid en nedskärningsprocess.</p>

<p>Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nätverk. Den skildrar även deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svårigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet från fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nätverk framförallt handlar om att underlätta för den egna individen. Nätverken som återfanns var sociala och yrkesmässiga. Tyngre arbetssituationer inbegriper brist på resurser, psykiska påfrestningar och negativa förändringar i organisationen. Vid situationer av en mer känslig natur vänder individen sig främst till externa personer. Stöd inom organisationen erhålles via VD, ledningsgrupp, chefer och den egna arbetsgruppen. En hållbar lösning nås effektivast genom ett fokuserat och systematiskt arbete. Professionalism baseras främst på erfarenhet och innefattar ett föredömligt och konsekvent handlande, integritet samt ett bidragande till företagets resultat. Resultatet anses användbart i den privata sektorn för nyutbildade eller yrkesverksamma HR-personer i ett förberedande respektive reflekterande ändamål.</p>

<p>Uppsatsen ska skapa förståelse i hur HR-ansvariga strategiskt arbetar med rekrytering för att rekrytera rätt medarbetare. Målsättningen är också att analysera hur företag förenar affärsidé och personalidé samt hur företag influeras av Human Resource Management-teorin.</p>

The field of strategic human resource management attempts to investigate the role and contribution that human resources may provide to organizations. Although various theoretical perspectives have been applied to the field of strategic human resource management, some scholars still label this field as atheoretical. I apply discretion theory to this atheoretical discussion with the expectation that discretion theory will allow a better examination of what may be occurring in the “black box” between human resource practices (i.e. high performance work practices) and organizational outcomes. Specifically, my intent was to determine under what conditions human resource managers might influence the high performance work practices/organizational outcomes relationship. I surveyed dyads consisting of one senior human resource manager and one other human resource employee within various organizations to assess 1) the nature of the human resource practices that each organization employs, 2) the intensity of the senior human resource manager’s individual discretion, and 3) the intensity of the organization’s contextual discretion. Moderated regression analysis was utilized to test each hypothesis. Upon testing each hypothesis, partial support was found for the following hypotheses: Hypothesis 1a: The use of high performance work practices will be negatively related to absenteeism, Hypothesis 1b: The use of high performance work practices will be negatively related to turnover, Hypothesis 2a: The use of high performance work practices will be positively related to ROA, Hypothesis 3b: Individual discretion will moderate the relationship between HPWPs and turnover: specifically, HPWPs will be more strongly related to turnover (i.e. less turnover) when individual discretion is high than when individual discretion is low, and Hypothesis 4a: Individual discretion will moderate the relationship between HPWPs and ROA; specifically, HPWPs will be more strongly related to ROA (i.e. higher levels of ROA) when individual discretion is high than when individual discretion is low. No support was found for Hypotheses 2b, 3a, and 4b. With respect to each of the three-way interaction hypotheses, slope difference tests revealed that none of the slopes for were significantly different from one another, hence no support was provided for Hypotheses 5a-5c, 6a-6c, 7a-7c, and 8a-8c.

Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nätverk. Den skildrar även deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svårigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet från fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nätverk framförallt handlar om att underlätta för den egna individen. Nätverken som återfanns var sociala och yrkesmässiga. Tyngre arbetssituationer inbegriper brist på resurser, psykiska påfrestningar och negativa förändringar i organisationen. Vid situationer av en mer känslig natur vänder individen sig främst till externa personer. Stöd inom organisationen erhålles via VD, ledningsgrupp, chefer och den egna arbetsgruppen. En hållbar lösning nås effektivast genom ett fokuserat och systematiskt arbete. Professionalism baseras främst på erfarenhet och innefattar ett föredömligt och konsekvent handlande, integritet samt ett bidragande till företagets resultat. Resultatet anses användbart i den privata sektorn för nyutbildade eller yrkesverksamma HR-personer i ett förberedande respektive reflekterande ändamål.

Vad som motiverar individer i arbetet har länge diskuterats och engagerat många inom forskningen utan att ha kommit fram till ett samstämmigt svar. Flertalet teorier har försökt att förklara motivationens uppkomst. Syftet med studien var att se vilka faktorer som kan tänkas påverka HR-personers motivation i arbetet. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med sex personer som jobbar med HR frågor och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade sammanfattningsvis på tio faktorer  som påverkade HR-personers motivation i arbetet; utveckling, kollegor/grupper, möte med människor, variation, meningsfullhet, värderingar, bidra, mål, resultat samt lön. Den sociala aspekten av arbetet betyder mycket för individen och är det som tenderar att främst skapa motivation, med förutsättningen att lönen är rättvis. Det kan därför tänkas att både sociala och materiella aspekter av arbetet är med och skapar motivation för HR-personer i arbetet.

Sedan 1960-talet har HR genomgått stora förändringar vilka inneburit en övergång från den traditionella rollen med administrativt ansvar och lönehantering till ett större ansvarsområde med helhetssyn över organisationen samtidigt som ett mer operativt och strategiskt arbete antagits. Idag ser många inom HR att de har en självklar plats i organisationens översta skikt medan realiteten inte speglar samma bild. Då det bland medarbetarna råder oklarheter kring HR och dess bidragande resurser för hur deras arbete genererar ekonomiskt till organisationen, har HR och dess legitimitet ifrågasatts. I denna studie kommer den upplevda statusen inom HR-yrket att undersökas utifrån tre perspektiv. Frågeställningarna är följande: Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett påverkansmöjlighetsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett könsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett organisationsteoretiskt perspektiv? Denna studie syftar till att öka förståelsen för den status som HR upplever sig ha utifrån ovan nämnda teman då statusfältet av oss setts som ett relativt outforskat område. Studien har en kvalitativ ansats som utgår från ett fenomenologiskt synsätt med hermeneutiska inslag. Intervjuerna som varit semi-strukturerade har genomförts på fem olika företag inom olika branscher. Resultaten visade att påverkansmöjligheterna inte direkt anses vara kopplat till statusen inom HR då utövarna upplever sig delaktiga och mer eller mindre beslutsfattande i olika situationer. HR består till stor majoritet av kvinnor vilka utifrån vårt resultat inte upplever några direkta konsekvenser av den ojämna könsbalansen. Resultaten och diskussionen pekar på att organisationens tendenser till tröghet kan försvåra förmedlingen av HRs nya roller. Studien har visat att HR har en bit att gå för att synliggöra sig fullt och visa sina bidragande kvalitéer och därmed öka sin status. Under arbetets gång har det även visat sig vara betydelsefullt för HRs framtida överlevnad att ha kunskaper inom ekonomi för att kunna motivera och visa på sin strategiska nytta för organisationen.

Syftet med studien var att undersöka vilka hinder och möjligheter chefer och HR medarbetare upplevde kring internkommunikationen på Organisationen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka kommunikationskanaler som ansågs mest lämpliga i Organisationens kommunikationsärenden. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sex chefer och sex HR medarbetare i vardera där fyra fiktiva fall av strategiska och operativa kommunikationsärenden diskuterades. Analysmetoden som användes var induktiv tematisk analys. Studien visade att deltagarna var medvetna om vikten av internkommunikation, dock fanns det hinder som försvårade kommunikationen mellan chefer och HR medarbetare. Ett hinder var att budskap tolkades utifrån den egna yrkesrollen. Detta resulterade i att de två grupperna inte uppfattade varandras prioriteringsordningar i kommunikationsärendena. Vidare, visade undersökningen att i operativa kommunikationsärenden var det betydelsefullt att kontinuerligt tillämpa personliga möten, eftersom deltagarna kunde lära känna varandra och få en samsyn. I strategiska kommunikationsärenden uppfattades personliga möten som mest angelägna i början och slutet av ärendet. / The purpose of this study was to examine what kind of obstacles and possibilities managers and HR co-workers experience in the internal communication within the Organization. Another aim was to examine which communication channels were best suited for the Organization’s communication. Four fictitious cases in the strategic and operative communication matters were discussed in two focus groups interviews with six managers and six HR co-workers. Data were analyzed using inductive thematic analysis. The study showed that both managers and HR co-workers considered the internal communication as vital. Though, they experienced some hindrance in the internal communication between managers and HR co-workers. Sometimes they interpreted messages from their professional role. This resulted in a different prioritization in the communication matter. Furthermore,  in the operative communication field the most significant communication channel was personal meetings, because, that they have the opportunity to get a better understanding of each other and share a common opinion. In strategic communication matters, personal meetings were perceived as most important in the beginning and the end of matters.

Arbetslivet förändras och detta leder till förändringar av organisering och struktur inom organisationer. För att möta behov av flexibilitet, effektivitet och konkurrenskraft har nya sätt att organisera resulterat i nya ramar och strukturer för arbete med personalfrågor.  Dessa nya sätt att organisera har lett fram till nya roller och ansvarsfördelningar. I denna studie var syftet att skapa förståelse för hur HR- funktionens utformning påverkar chefers arbetssituation. Studien undersökte chefers upplevelser av HR-stödet i relation till arbetssituationen inom en organisation där HR-stödet bygger på ett service center, en expertenhet och HR business partners ute i verksamheten. Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer med HR-medarbetare och chefer på Trafikverket. Studien visar att cheferna upplever ett tillfredställande HR-stöd från expertenheten och HR business partners. Samordningsproblem inom HR-funktionen ger dock effekter för både chefer och HR-medarbetare inom organisationen. En varierande chefsroll som innefattar både generella kunskaper om verksamheten, personalfrågor, administration i kombination med att vara ledare åskådliggörs i uppsatsen. / Work and employment often change, and this leads to transformations in the structure of organizations. To meet the demand for flexibility, efficiency, and competitiveness, new ways of organizing have resulted in new frameworks and structures for jobs in the field of human resources. These newly presented ways of organizing have led to shifting roles and distribution of responsibility. The purpose of this study is to create a wide understanding of how the organization of HR affects the work of managers. The study examines the experiences of managers with HR-support in relation to the current work situation within an organization where HR-support is based on a service center, a center of expertise, and HR business partners. Ten qualitative interviews with HR employees and managers at the governmental organization Trafikverket form the base of this study. The results show that HR-support, given by the center of expertise and business partners, is satisfying for managers.  However, issues of coordination within HR affect both managers as well as HR employees within the organization. A shifting role of the manager, which includes general knowledge of operations, questions of personnel, and administration in combination with being a leader, are illustrated in the study.

Personalarbetet har förändrats mycket de senaste åren, det har orsakat att delar av organisationerna inte följt med i denna förändring. Yrkesrollen var förr mer omsorgsinriktad och fokuserade mer på medarbetarna men idag innehåller yrkesrollen mer ett affärstänk samt har ett arbetsgivarfokus. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för vilka utmaningar HR-arbetare möter i sin yrkesroll när de ska tillgodose ledningens direktiv och medarbetarnas behov. Om det finns några utmaningar, vad de i så fall innebär och hur HR-arbetare lyckas hantera dessa utmaningar. Sex personer från olika privata företag i Stockholms län intervjuades, materialet transkriberades och analyserades tematiskt. Resultatet visade att en utmaning var att det fanns olika förväntningar på HR. En annan utmaning gällde att ledningen och medarbetarna hade olika maktpositioner, vilket påverkade HR:s prioriteringar. Dessa utmaningar hanterade intervjupersonerna genom kommunikation, tydlighet samt genom att klargöra representantfokus vilket tolkades motverka en rollkonflikt.