No description available.

Introduktion: Hypertoni är en global folksjukdom där ungefär var femte person har sjukdomstillståndet. Det här är en statistik som i framtiden ser ut att öka. Hypertoni ökar risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och njursvikt vilket således ökar mortaliteten. Cirka 9,4 miljoner dör varje år globalt till följd av komplikationer av hypertoni. Livsstilsförändringar är ett första steg för behandling av hypertoni och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet och ge rekommendationer om livsstilsförändringar till patienten. Ökad kunskap om vad som påverkar följsamheten kan således hjälpa sjuksköterskan i dess hälsofrämjande arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkar patienters följsamhet till livsstilsförändringar i samband med hypertoni. Metod: Litteraturstudien är strukturerad enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell med en induktiv ansats. Datainsamling genomfördes med sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Urvalsprocessen resulterade, efter kvalitetsgranskningen i 13 artiklar. Resultat: Resultatet resulterade i fyra stycken kategorier: Fysiska orsaker som påverkar följsamheten, Psykologiska orsaker som påverkar följsamheten, Sociala aspekter som påverkar följsamheten och Kunskap och information om sjukdomstillståndet samt livsstilsförändringar som påverkar följsamheten. Slutsats: Litteraturstudien visar att det finns flertal orsaker som kan påverka följsamheten till livsstilsförändringar hos patienter med en hypertoni diagnos. Fysiska orsaker så som patientens kön eller BMI-status, psykologiska orsaker som stress och depression, sociala orsaker som stöttning från anhöriga slutligen även patientens kunskap om sjukdomstillståndet är några exempel på det som framkom i resultatet. Sjuksköterskeprofessionen har en stor roll vid att identifiera patienters individuella behov och möjligheter till en ökad följsamhet för livsstilsförändringar.

Abstract Background: Hypertension is considered a common disease and can be a contributing cause of cardiovascular diseases such as heart failure, atherosclerosis, coronary heart disease and stroke. With the help of a nurse, people can strengthen their knowledge of health and ill health to manage their self-care, such as diet, exercise and in some cases medication. It is also important for people living with hypertension to get thorough information about the disease. Therefore, it is relevant to gain a deeper knowledge of people's experiences of living with hypertension and what it is like to change their lifestyle. Aim: The aim of this literature study was to describe people's experience of living with hypertension. Method: A descriptive literature study based on 13 scientific articles. The literature searches were performed on the PubMed and Cinahl databases. The articles have been reviewed and compiled in tables and all articles had a qualitative approach. Main results: The results showed that the people experienced a lack of information about their illness. The people were aware of the sequelae, however most people have the attitude that it will not happen to me, a denial. The people were in need of a lifestyle change and to get information about their illness. Everyday exercise was an important part of people's lifestyle changes. It was stressful for the people to change their lifestyle, but also personal finances, cultural background and the high pace in society could be described as other stressors. Conclusion: Support and information from the caregiver is important for the people to get the optimal understanding as possible about their illness and to reduce stress and anxiety about their situation. Keywords: Self-care, hypertension and experiences.

Duplex ultraljud på carotiskärlen utförs på patienter exempelvis vid misstänkt stroke, Transitorisk Ischemisk Attack (TIA), Amaurosis fugax, preoperativt eller som uppföljning vid en sedan tidigare känd carotisstenos. Vid duplex carotisundersökning mäts flödeshastigheter i Arteria Carotis Communis (CCA), Arteria Carotis Interna (ICA) och Arteria Carotis Externa (ECA) och över eventuella plack samt i vissa fall mäts även diametern av kärllumen. Av störst kliniskt intresse är stenos i ICA, och när det refereras till stenos är det alltså stenos i carotis interna som avses. I denna studie ingick 160 patienter som under en 8 veckors period utfört undersökningen på Fysiologiska avdelningen vid Helsingborgs lasarett. Vid datainsamlingens start undersöktes patientjournalerna 4 veckor retrospektivt samt 4 veckor framåt i tiden vilket gav en prospektiv patientgrupp. Resultaten visade på att av totalt 320 undersökta kärl innehöll 23 kärl 40-69% stenos, 27 kärl innehöll 70-99% stenos och 4 kärl hade en total ocklusion, 38 patienter var även remitterade för ett Holter-EKG. Bland de retrospektiva patienterna hade 10 personer 70-99% stenos varav tre åtgärdades kirurgiskt och en medicinskt. 7 av dessa patienter var asymtomatiska, 2 patienter visade vänstersidiga stroke symtom och 1 patient visade andra symtom. 4 av dessa patienter hade en unilateral stenos varav 3 av dessa hade på höger ICA och 1 hade på vänster ICA. I studien ingick 81 kvinnor och 79 män, 8 av kvinnorna och 15 av männen hade en signifikant stenos, 4 av dessa män hade även 70-99% bilateral stenos. Det fanns en signifikant stenos i ett kärl tillhörande patientgrupp 50-59 år (=17), 7 st i grupp 60-69 år (n= 42), 12 st i grupp 70-79 år (n= 59) och 7 st i grupp 80-89 år (n=33). Grupp 0-49 år innehöll 6 patienter samt gruppen >90 år innehöll 3 patienter men i dessa två grupper hade inga patienter signifikant stenos. Diabetes, hypertoni och rökning är 3 välkända riskfaktorer för stroke, och i detta arbete utlästes dessa riskfaktorer från patientjournalerna. 3 patienter beskrevs som rökare, 41 hade hypertoni och 25 var diabetiker.

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom som kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige finns det uppskattningsvis 1,8 miljoner människor som har hypertoni, dessa personer behöver både medicinsk- och omvårdnadsstöd. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av egenvårdsstöd vid hypertoni. Metod: Allmän litteraturstudie som baseras på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna information, känslor och svårigheter. Underkategorier var undervisning, kunskap, oro och rädsla, förvirring, missnöje, brist på stöd och förutsättningar. Individerna beskrev vikten av information och stöd för att kunna hantera sin sjukdom. Individerna beskrev olika hinder som försvårade egenvården, respondenterna beskrev också sitt missnöje till vårdgivarna. Majoriteten var missnöjda eller ansåg att de inte fick tillräckligt med hjälp eller stöd av vårdgivarna. Okunskap gjorde att många individer tog till sig egna metoder för att behandla sin hypertoni. Diskussion: Det var betydelsefullt för personerna att de fick relevant och tillräcklig information, att personalen engagerade sig i deras problematik och att de fick rätt stöd. Det var också av stor vikt att vårdpersonal fick kompetensutveckling för att kunna hjälpa på bästa sätt. Slutsats: Det är angeläget att personer med hypertoni får utbildning och ökad kunskap kring sin sjukdom för att kunna hantera sin egenvård. Det är också viktigt att vården blir mer patientcentrerad.

<p><em>Syftet med studien var att beskriva hypertonipatienters reflektioner om livsstil och dess inverkan på blodtrycket. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av nio hypertonipatienter från en hälsocentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån två kategorier: Att leva sitt liv och Att genomföra en livsstilsförändring. Resultatet visade att deltagarna inte alltid hade den livsstil som de ansåg vara bra. Deltagarna beskrev hur de hade gjort omedvetna livsstilsförändringar i livet som hade lett till en mer osund livsstil. De medvetna livsstilsförändringar deltagarna beskrev var de ändringar de hade genomfört för att främja hälsan. I resultatet framkom att deltagarna ansåg att stress var en orsak till högt blodtryck samt att stress påverkade livsstilen och individens förmåga till livsstilsförändring. Vidare beskrev de att de önskade mer råd om stresshantering. Resultatet visade även att hypertonipatienter inte alltid upplevde sig vara sjuka. </em><em></em></p>

<p> </p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom i Sverige. Sjuksköterskor spelar en central roll i möten med hypertonipatienter. Vårdrelationen kan påverkas på olika sätt, exempelvis hur sjuksköterskans kommunicerar i mötet med hypertonipatienter.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av möten med hypertonipatienter.</p><p>Metod: En systematisk litteraturöversikt grundad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.</p><p>Resultat: Flera av sjuksköterskans erfarenheter framkom, bland annat hennes upplevelser av att ge information gällande hypertoni och medvetenheten om sättet det sker på.</p><p>Slutsats: Sjuksköterskan har flera roller. Det är viktigt att hon är medveten om vilka det är och hur de går att påverka. Såväl egenskaper hos sjuksköterskan själv som yttre faktorer kan påverka hur djup relationen blir mellan sjuksköterska och patient.</p><p> </p>

Syftet med studien var att beskriva hypertonipatienters reflektioner om livsstil och dess inverkan på blodtrycket. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av nio hypertonipatienter från en hälsocentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån två kategorier: Att leva sitt liv och Att genomföra en livsstilsförändring. Resultatet visade att deltagarna inte alltid hade den livsstil som de ansåg vara bra. Deltagarna beskrev hur de hade gjort omedvetna livsstilsförändringar i livet som hade lett till en mer osund livsstil. De medvetna livsstilsförändringar deltagarna beskrev var de ändringar de hade genomfört för att främja hälsan. I resultatet framkom att deltagarna ansåg att stress var en orsak till högt blodtryck samt att stress påverkade livsstilen och individens förmåga till livsstilsförändring. Vidare beskrev de att de önskade mer råd om stresshantering. Resultatet visade även att hypertonipatienter inte alltid upplevde sig vara sjuka.

Bakgrund: Högt blodtryck är en av de vanligaste diagnoserna i primärvården. Högt blodtryck kan leda till allvarliga följdsjukdomar, som stroke och hjärtsvikt. Distriktssköterskan möter ofta dessa patienter för blodtryckmätning och samtal om levnadsvanor. Syfte: Att utvärdera effekter av distriktssköterskans råd och stöd utifrån empowerment till vuxna patienter med hypertoni. Metod: En randomiserad kontrollerad multicenterstudie. Enkäter besvarades av patienter med högt blodtryck före och efter intervention av distriktssköterskans råd och stöd, som utgick från empowerment. Ett speciellt framtaget blodtryckskort användes också. Analysen av materialet var statistisk. Resultat: Blodtrycket sjönk hos patienterna i interventionsgruppen och kontrollgruppen.  Skillnaden mellan grupperna var inte signifikant. Patienterna i interventionsgruppen erhöll signifikant bättre hälsoindex med bättre emotionell och fysisk hälsa samt minskad stress. Levnadsvanorna ändrades inte signifikant i någon av grupperna. Patienternas nöjdhet med sin kunskap ökade signifikant i båda grupperna. Patienterna i interventionsgruppen angav att de i allra högsta grad fått kompetent vård som utgick från deras egen situation. Slutsats: Distriktssköterskans råd och stöd förbättrade patienternas upplevda hälsa genom att utgå från empowerment. Blodtrycket sjönk lika mycket i de båda grupperna och levnadsvanorna påverkades inte. Mer forskning behövs för att utvärdera empowerments effekter. Nyckelord: Distriktssköterska, hypertoni, hälsa, levnadsvanor, råd, stöd.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom i Sverige. Sjuksköterskor spelar en central roll i möten med hypertonipatienter. Vårdrelationen kan påverkas på olika sätt, exempelvis hur sjuksköterskans kommunicerar i mötet med hypertonipatienter. Syfte: Syftet med studien är att är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av möten med hypertonipatienter. Metod: En systematisk litteraturöversikt grundad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Flera av sjuksköterskans erfarenheter framkom, bland annat hennes upplevelser av att ge information gällande hypertoni och medvetenheten om sättet det sker på. Slutsats: Sjuksköterskan har flera roller. Det är viktigt att hon är medveten om vilka det är och hur de går att påverka. Såväl egenskaper hos sjuksköterskan själv som yttre faktorer kan påverka hur djup relationen blir mellan sjuksköterska och patient.