Bakgrund: Globalt är hypertoni ett hot mot folkhälsan och förekommer hos 40 % av världens befolkning och hos 27 % i Sverige. Hypertoni är starkt relaterat till utvecklingen av kardiovaskulära sjukdomar som står för 31 % av alla dödsfall i världen. Sjuksköterskans arbete är bland annat att förebygga hypertoni och dess följdsjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva icke-farmakologiska interventioner som kan tillämpas i blodtryckssänkande syfte hos patienter med primär hypertoni. Metod: Litteraturstudie med en strukturerad sökning i Medline, Cinahl och AMED. Sökord som användes var hypertension, therapy och drug therapy samt i Medline användes även diabetes. Dataanalysen skedde med inspiration av konventionell innehållsanalys. Resultat: Tre studier visade att fysisk aktivitet minskade blodtrycket signifikant. Stresshantering gav en minskning av blodtrycket i fem studier, de innefattade biofeedback, yoga, hypnos och andningsövningar. En studie innehöll en pulverdietmix som gav en minskning av blodtrycket. En kombinationsbehandling av rådgivning och blodtrycksmätning i hemmet visade sig i en studie ha positiv effekt på blodtrycket under en tvåårsperiod. Slutsatser: Studien gav ett flertal interventioner som sjuksköterskan kan använda sig av i arbetet med patienter med primär hypertoni.

Hypertoni är en folksjukdom och en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Effektiva behandlingsmetoder finns men brist på följsamhet till behandlingsregimer vid hypertoni är ett stort problem, som utgör en risk för patienters hälsa. Bättre kunskap om vad som kan påverka patienternas följsamhet till hypertonibehandling är därmed av stor betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar patienters följsamhet till behandling vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Data bestod av 16 vetenskapliga artiklar som valdes ut, granskades och analyserades för att finna påverkande faktorer. De faktorer som framkom delades in i fem kategorier. Dessa var inställning till hypertoni och behandling, upplevelser av biverkningar, hälso- och sjukvårdens påverkan, omgivningens påverkan samt personliga faktorer. Misstro till diagnosen, behandling och hälso- och sjukvården samt rädsla för biverkningar utgjorde faktorer av vikt för följsamheten. Familjens engagemang var av betydelse för att hålla fast vid ordinationer och rekommendationer. En annan faktor av vikt var att patienter glömde ta sina läkemedel. Resurser i hälso- och sjukvården bör läggas på att utarbeta strategier för att effektivt kunna arbeta med hälsofrämjande arbete samt att optimera patientens delaktighet i beslut gällande den egna vården, detta för att öka följsamhet till behandling vid hypertoni. / Hypertension is a widespread disease and a risk factor for cardiovascular disease. Effective treatments are available but lack of compliance to treatment regimens in hypertension is considered a major problem that presents a risk to patient health. Better knowledge of what affect patients´ compliance to hypertension treatment is therefore of great importance to the nurse´s health promotion. The purpose of this study was to investigate factors that influence patients´ compliance to the treatment of hypertension. The study was conducted as a literature study. Data consisted of 16 scientific articles that were selected, reviewed and analyzed to find the influencing factors. The factors that emerged were divided into five categories. These were attitudes to hypertension and treatment, experiences of side effects, health care impact, impact of the surroundings and personal factors. Distrust of the diagnosis, treatment, health care and fear of side effects were factors of importance to compliance. The family´s involvement was important to adhere to prescriptions and recommendations. Another factor of importance was that the patients forgot to take their medicines. Resources in health care should be given to developing strategies to effectively work with health care promotion and to optimize the patient´s participation in decisions regarding their own care, this in order to increase compliance to hypertension treatment.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Hypertoni är ett folkhälsoproblem i Sverige som kan leda till följdsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Hypertoni är vanligare förekommande hos äldre. Förstahandsvalet av behandling vid hypertoni är förändrade levnadsvanor såsom fysisk aktivitet och kostvanor. I tidigare forskning har det visat sig att äldre många gånger saknar kunskap om hypertoni, vilket leder till att de inte förstår betydelsen av förändrade levnadsvanor. Därav har sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att stötta och motivera den äldre till förändrade levnadsvanor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer av betydelse, ur ett omvårdnadsperspektiv, som motiverar äldre personer med hypertoni att ändra sina levnadsvanor. Metod: Studien har utförts som en allmän litteraturöversikt med integrerad ansats. Insamlade artiklar från både Cinahl complete och PubMed där åtta artiklar valdes ut till resultatet.Resultat: Faktorer som motiverar till förändrade levnadsvanor är ett yttre motiverande faktorer och inre motiverande faktorer. Stödet från sjuksköterskan är viktigt för att den äldre ska få motivation och klara av att genomföra förändringen. Samtidigt som sjuksköterskan stödjer den äldre behöver sjuksköterskan även informera om de olika delar såsom sjukdomen och konsekvenserna av att låta den vara obehandlad. Informationen ska vara individanpassad efter varje enskild personen för att större chans att förstå informationen. Sjuksköterskan tillsammans med den äldre måste hitta de saker i vardagen som den äldre kan finna motivation och inspiration av som också underlätta förändringen av levnadsvanor. Slutsats: För att motivera till förändring av levnadsvanor krävs mer kunskap hos äldre om både sjukdomstillståndet och om hälsosam livsstil, informationen behöver vara individanpassad för att den äldre ska ha större möjlighet att ta emot informationen. Sjuksköterskan behöver finnas där som stöd och resurs i olika mängd beroende på den äldres livssituation.

Hypertension is defined as a systolic blood pressure of ≥140 mmHg and/or a diastolic blood pressure of  ≥90 mmHg. The incidence in the Swedish population is 27%. Hypertension becomes one of the leading causes of morbidity and mortality as it increases the risk of developing cardiovascular disease. The cause of hypertension isn’t known yet, but risk factors such as age and obesity have been identified. Hypertension is treated by lifestyle change or by pharmacological treatment. Angiotensen converting enzyme (ACE) inhibitors, angiotensin II receptor blockers (ARBs), calcium channel blockers and thiazide diuretics are the different drugs that are primarily used for treating of hypertension. The most common definition of polypharmacy is  the use of five or more drugs within the same period of time and it’ss associated with an increased risk of interactions and side effects.  Patients with hypertension are characterized by old age, polypharmacy and increased number of hospital stays, making them particularly vulnerable to drug interactions. The blood pressure can be affected by drug-drug interactions between antihypertensive drugs and other medications may increase or decrease the lowering effect of the blood pressure.  The aim of this literature study is to evaluate the common interactions that may occur during treatment with antihypertensive drugs, and the prevalence of these interactions. Five studies were retrieved from the PubMed database and were then analyzed.  The prevalence of drug-drug interactions in each study was 48%, 71.5%, 21.14%, 90.6% and 83.42%. The majority of patients were between 40 and 60 years old and the number of prescriptions per patient was around 5. The results of this literature study show that the prevalence of potential drug interactions is high and that interactions involving atenolol, metoprolol, amlodipine, NSAIDs and insulin are commonly occurring. The results also show that polypharmacy, age and comorbidity significantly increases the risk of drug-drug interactions. / Hypertoni definieras som ett systoliskt tryck som är ≥140 mmHg och/eller ett diastoliskt tryck som är ≥90 mmHg. Förekomsten i Sverige är cirka 27 %. Hypertoni utgör en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet då det innebär en kraftig förhöjd risk att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar. Orsaken till hypertoni är ännu inte känd, men riskfaktorer som hög ålder och övervikt har identifierats. Behandling av hypertoni sker genom livsstilsförändringar eller farmakologisk behandling. Angiotensin converting enzyme (ACE)-hämmare, angiotensin-receptorblockerare (ARB), kalciumantagonister och tiaziddiuretika används i första hand. Den vanligaste defintionen av polyfarmaci är  att en patient behandlas med fem eller fler läkemedel samtidigt och detta innebär en ökad risk för interaktioner och biverkningar. Patienter med hypertoni kännetecknas av hög ålder, polyfarmaci och ökad sjukhusvistelse, vilket gör att de är särskilt utsatta för läkemedelsinteraktioner. Kontrollering av blodtrycket kan påverkas genom läkemedelsinteraktioner mellan antihypertensiva läkemedel och andra läkemedel, men också vid samtidig behandling med läkemedel som höjer blodtrycket. Interaktioner mellan antihypertensiva läkemedel och andra läkemedel kan innebära en ökning eller minskning av den blodtryckssänkande effekten. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka vanliga interaktioner som kan förekomma vid behandling med antihypertensiva läkemedel, samt vad prevalensen är för dessa interaktioner. Sju studier hämtades från databasen PubMed och analyserades. Prevalensen av läkemedelsinteraktioner i respektive studie var 48%, 71,5%, 21,14%, 90,6%, 83,42% 55% till 84%, samt 74%.  Majoriteten av patienterna var mellan 40 och 60 år och antalet förskrivna läkemedel per patient var runt 5. Resultatet från den här litteraturstudien visar att prevalensen att potentiellt drabbas av en läkemedelsinteraktion är hög och att interaktioner involverande atenolol, metoprolol, amlodipin, NSAID och insulin är vanligt förekommande. Resultat visar också att polyfarmaci, hög ålder och komborditet signifikant ökar risken att drabbas av läkemedelsinteraktioner.

Hypertoni är ett globalt och nationellt folkhälsoproblem som kan leda till hjärtkärlsjukdomar vilket i sin tur generar lidande för den enskilde individen och därmed stora samhällskostnader. Grunden i hypertonibehandling ska utgöras av ändrade levnadsvanor. Distriktssköterskan har i sin profession kompetens att organisera och arbeta självständigt med livsstilsförändringar. Möten med patienter utgör en stor del i distriktssköterskans arbete och patienten vänder sig till distriktssköterskan när de har hälsoproblem. Genom goda vårdmöten där distriktssköterskan har ett professionellt förhållningssätt och tar patienten på allvar kan livsstilsförändring åstadkommas. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans hälsofrämjande samtal i samband med blodtryckskontroller inom primärvården. Metoden är en tvärsnittsstudie med deduktiv och jämförande ansats. Med 179 deltagare, genererades en svarsfrekvens på 39,1 %, varav 59 (84,3%) uppfyllde inklusionskriteriet, att blodtryckskontroller ingick i de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Det höga bortfallet medförde en låg svarsfrekvens, vilket ses som en svaghet i studien. Resultatet antyder att distriktssköterskor i större utsträckning, än sjuksköterskor, ser det som sitt ansvar och utövar hälsofrämjande arbete i samband med blodtryckskontroller. Distriktssköterskor erbjuder i högre grad, patienter med hypertoni, samtal om hälsosamma levnadsvanor och bokar mer frekvent uppföljande samtal om patienten är intresserad. När distriktssköterskor ges möjlighet att utöva en vårdande kompetens med ett tydligt patientperspektiv kan hälsovinster för hypertonipatienter åstadkommas och leda till samhällsvinster samt en mer hållbar och jämlik vård. Resultatet kan dock inte generaliseras då en totalundersökning inte möjliggjorts.

E-hälsa är på uppgång i Sverige och det är också mHealth, dagligen stöter människor på dessa digitaliseringstransformationer. Applikationer i mobiltelefonen som tillhandahåller läkare och sjukvårdspersonal för att patienter skall få en så lätt åtkomst till vård som möjligt. Syftet med studien var att kartlägga vilken typ av funktioner och innehåll en patient med högt blodtryck vill ha i en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö samt att undersöka vad som skulle motivera en patient att använda en sådan applikation. Det utfördes semi-strukturerade intervjuer samt användningstest på framtagen mockup, detta visade på att patienter med högt blodtryck vill utnyttja en sådan applikation om det finns tillräckligt med bakomliggande stöd. Att få stöd gällande träning, kost och utbildning samt coachning av läkare var de faktorer som skulle påverka om en patient ville använda en applikation för blodtrycksmätning i hemmiljö. / E-health is on the rise in Sweden and this also mHealth, daily people encounter these transformations of digitization. Applications in the mobile phone that provide doctors and healthcare professionals for patients to have as easy access as possible. The purpose of the study was to map what type of functions and content a patient with high blood pressure wants in an application for blood pressure measurement in the home environment and to investigate what would motivate a patient to use such an application. There were semi-structured interviews and usability testing on the mockup that was developed, which showed that patients with high blood pressure want to use such an application if there is enough underlying help. Getting support regarding training, diet, education and coaching from doctors were the factors that would affect if a patient wanted to use an application for blood pressure measurement in the home environment.

I Sverige beräknas 1,8 miljoner människor ha hypertoni. Obehandlad hypertoni kan leda till bland annat hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njursjukdom. Behandling för hypertoni kan innefatta både medicin och egenvård. Sjuksköterskan är ett viktigt stöd för patienten i dennes egenvård. Författarna fick intresse för ämnet då de upplevde att många hypertonipatienter hade svårt att följa råd om egenvård och ville identifiera faktorer som påverkade detta för att i sin framtida sjuksköterskeroll kunna stötta dessa patienter. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar förmåga till egenvård hos patienter med hypertoni. Allmän litteraturöversikt där fem kvantitativa och tio kvalitativa artiklar analyserades. En matris användes för att sammanställa artiklarna. Flera olika faktorer kom fram som främjade eller hindrade förmåga till egenvård. De delades in i tre olika kategorier: sociala- och samhällsfaktorer, personliga faktorer och yttre faktorer. Under dessa var subkategorier faktorer som främjar egenvård och faktorer som hindrar egenvård. Faktorer som påverkade förmåga till egenvård var både främjande och hindrande. Främjande faktorer var bland annat self-efficacy, familjestöd, utbildningsnivå och en bra vårdkontakt. Hindrande faktorer kunde vara låg self-efficacy, bristande kunskap, stigmatisering, ekonomiska förutsättningar och ingen eller låg motivation. Att identifiera och vara medveten om faktorer som påverkar egenvård skulle underlätta för vårdgivare att vara mer ödmjuk inför de utmaningar som patienterna står inför. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att identifiera egenvårdsförmåga hos patienter med hypertoni för att kunna fylla kunskapsluckor och stötta dem.

Bakgrund. Hypertoni definieras som högt blodtryck och är en av de vanligaste riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har tillsammans med andra livsstilsfaktorer en avgörande betydelse för utvecklingen av hypertoni där distriktssköterskans hälsofrämjande arbete är av största vikt. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter inom primärvården av att främja fysisk aktivitet hos patienter med hypertoni. Metod. Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med totalt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat. Tre kategorier trädde fram och låg till grund för resultatet. Resultatet visade på att patientens attityd och inställning till hälsobesöket var avgörande för arbetets gång med att främja fysisk aktivitet samt vikten av att distriktssköterskan hade kunskap om att fysisk aktivitet såg olika ut för alla. Det framkom även bristande kunskap gällande hälsofrämjande verktyg och brist på intresse för det hälsofrämjande arbetet på organisationsnivå. Diskussion. Deltagarna menade att det behövdes ett förbättringsarbete inom hälsofrämjande omvårdnad. Samarbete med andra professioner och framförallt utbildning och ökad kunskap inom hälsofrämjande verktyg som motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept är av vikt för att motivera patienten till fysisk aktivitet. Slutsats. Ett ökat intresse och prioritet från organisationen inom primärvården är betydelsefullt för att främja patienter med hypertoni till fysisk aktivitet som i sin tur leder till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. / <p>2023-05-30</p>