Kardiovaskulära sjukdomar och hypertoni blir allt mer vanligt i västvärlden. Trots livsstilsrekommendationer ökar antalet insjuknanden i hjärt-kärlsjukdomar, vilket har blivit en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om flavanol i kosten kan användas blodtryckssänkande samt att klargöra om flavanol påverkar den kardiovaskulära ohälsan. Metoden som användes var en litteraturstudie av redan publicerade vetenskapliga artiklar inom ämnet. Flertalet studier visar på att flavanol har en blodtryckssänkande likväl som andra positiva effekter. Många studiers resultat visar att flavanol har större effekt på de grupper som redan har kardiovaskulär ohälsa samt högt blodtryck. Forskningen är ny och har än inte hunnit utvärderas ordentligt, men den positiva påverkan hos flavanol är tydlig och det är inte svårt att se användbara områden för flavanol som terapeutisk metod, men även i hälsopromoterande syfte. Detta är något som skulle rimma väl med sjuksköterskans professionella ansvar att främja hälsa och motverka sjukdom. Trots de i dagsläget erhållna resultaten krävs mer och framför allt forskning med hög kvalitet.

Bakgrund: Hypertoni är en av de vanligaste orsakerna till att besöka primärvården och en av de viktigaste modifierbara riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom. Livsstilsbehandling är grunden i all behandling av hypertoni. En stor andel av hypertonipatienter är obehandlade eller når ej behandlingsmål. Ett vårdprogram har därför tagits fram för att förbättra omhändertagandet av hypertonipatienter i primärvården. Syfte: Syftet är att undersöka personalens upplevelser och erfarenheter från implementeringen av vårdprogrammet för hypertoni på en vårdcentral. Metod: Studien är en explorativ intervjustudie. Datainsamlingsmetoden var enskilda semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av nio personer som arbetade på Tierps vårdcentral. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna var positiva till implementeringen av vårdprogrammet. De upplevde att implementeringen av vårdprogrammet för hypertoni skapade struktur och ökade kvaliteten på vårdcentralen. Vårdprogrammet förkortades och anpassades efter lokala förutsättningarna. Rutinerna dokumenterades i ett kvalitetsdokument. Samtliga yrkesgrupper som berördes av förändringarna fanns representerade i den arbetsgrupp som tog fram de lokala rutinerna, inklusive verksamhetschefen själv. En blodtrycksmottagning öppnades där en specialutbildad sjuksköterska arbetar. På så vis kunde utredning och uppföljning av hypertonipatienterna säkerställas, vilket förmodligen gynnar resurssvaga grupper. Implementeringen ledde till ett mer likriktat arbetssätt över hela verksamheten och medförde att livsstilsarbetet kunde utföras mer strukturerat. Utmaningar med att få patienterna till hälsosamtal kvarstår. Uppföljning planeras till hösten 2013. Slutsats: Informanternas upplevelse var att vårdprogrammet för hypertoni skapade struktur och ökade kvaliteten på vårdcentralen. Framgångsfaktorer var bl.a. att ha alla yrkesgrupper representerade arbetsgruppen, inklusive verksamhetschefen själv. Ett hinder för att implementera vårdprogram var att verksamheten är väldigt stor vilket försvårar att kommunicera ut tydlig information till alla enheter. Tidsbristen ses som ett hinder för att kunna följa upp implementeringsarbetet. / Background: Hypertension is one of the most common reasons for visiting primary care and one of the most important modifiable risk factors for cardiovascular disease. Lifestyle change is the foundation of all treatment of hypertension. Many hypertensive patients are untreated or unsuccessful in reaching treatment goals. Regional guidelines have therefore been developed to improve the care of hypertensive patients in primary care. Purpose: The aim is to study the staff’s experiences of an implementation of regional guidelines for hypertension at a medical centre. Method: The study is an exploratory interview study. Method for data collection was individual semi-structured interviews. The study selection consisted of nine employees at a medical center. The material was analyzed according to qualitative content analysis. Results: The participants were positive to the implementation of the regional guidelines. They experienced that the guidelines created structure and improved the quality at the medical centre. The guidelines were shorted and adjusted to the local settings.  They were documented in a quality document. All involved occupational groups were represented in the workgroup the developed the local routines, including the manager of the medical centre. A nurse reception opened especially for blood pressure patients, led by a specially trained nurse.   Success factors were to have all the professions represented in the work group, including the manager. Guidelines were shortened and localized with the best of the patient in favor. A nurse led practice was created to ensure that the guidelines are followed. The work resulted in a more consistent way of work and a more standardized way to work with life style. Challenges in making patients come to lifestyle counseling persist. An evaluation of the implementation is planned to take place autumn 2013.  Conclusion: They experienced that the guidelines created structure and improved the quality at the medical centre. A success factor was to have all occupational groups represented in the work group, including the manager. An obstacle was that the medical centre is very big which obstruct clear communication.  Lack of time was an obstacle for ensuring evaluation.

Högt blodtryck (hypertoni), en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, ökar. Studiens syfte var att undersöka hur patienter med högt blodtryck upplever samtal med personal i primärvården. En kvalitativ intervjustudie med 10 deltagare där semistrukturerade frågor ställdes resulterade i tre kategorier: ”känsla av trygghet- otrygghet”, ”förståelse av information” och ”drivkrafter och hinder till förändring”. Samtal med personal i primärvården upplevdes positivt. I de fall där upplevelsen av samtal angående levnadsvanor inte upplevdes som positivt var anledningen att informanterna kände att de var tvungna att engagera sig. De flesta intervjuade upplevde att de fått frågor om levnadsvanor i början, när hypertoni konstaterades, men sedan togs det upp mer sällan. Det var oftast läkaren som samtalade med patienten om levnadsvanor. Samtliga hade fått frågor om kostvanor, motionsvanor och tobaksvanor men frågor om alkoholvanor ställdes inte i samma omfattning. Alla informanter hade förändrat sina motionsvanor och majoriteten hade även gjort förändringar i kostvanor. Flera informanter ansåg att de visste för lite om samband mellan levnadsvanor och högt blodtryck. I de fall uppföljning skedde avtog intensiteten med tiden. Önskemål om samtal där orsaken till hypertonin, samband mellan levnadsvanor och hypertoni och vad den enskilda individen kan göra för att förbättra sitt blodtryck framkom. / High blood pressure (hypertension), a risk factor for cardiovascular diseases is increasing. The aim of this study was to investigate how patients with high blood pressure perceive talks with primary care personnel. A qualitative study by means of interviewing ten participants was conducted. Semi-structured questions were asked which resulted in three categories of perception: "sense of security versus insecurity", "understanding information" and "incentive versus unwillingness to change ones lifestyle". Talks with primary care personnel were perceived in a positive manner. In those cases where the perception of talks regarding ways of everyday life and daily living habits however, was not as positive, it was mainly because the informants felt they had to get involved on a personal level. A majority of those interviewed pointed to the fact, that they had been asked questions about their living habits at the beginning, when diagnosed with hypertension, but as time progressed these were addressed more infrequently. Most often it was the physician who spoke to the patient about his or her living habits. All participants were asked questions pertaining to their habits regarding diet, exercise and tobacco. Questions about alcohol were not asked to the same extent. All informants had changed their exercise habits and the majority had also changed their eating habits. A number of informants felt they knew too little about the connection between living habits and hypertension. In those cases where a follow-up was done the intensity of the follow-ups decreased with time. Requests for talks emerged, where not only reasons for hypertension but also the connection between living habits and hypertension could be explained, as well as how the individual himself could improve his blood pressure.

Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades. Därefter analyserades artiklarnas resultatdel och bearbetades för att finna faktorer som kunde påverka patientens följsamhet till livsstilsråd. Fyra kategorier framkom; patientens kunskap och inställning till sin hypertoni, behandlingsprogram och uppföljning, vårdpersonalens kunskap och bemötande samt sociodemografiska och kliniska faktorer. Resultatet visade vikten av att ge råd om livsstilsförändringar till varje patient utifrån den enskildes situation. Vid information är det viktigt att personalen har aktuell kunskap och kan delge den på ett motiverande sätt. För att minska antalet individer med hypertoni bör hälso- och sjukvården i större utsträckning prioritera hälsopromotivt arbete. Utbildning och stöd till personalen krävs för att kunna följa de senaste rekommendationerna som finns för hälsosamma livsstilsval. Studien visar hur betydelsefullt det är för patienter att få utbildning och stöd för att göra positiva livsstilsförändringar. / Today there is evidence based science which shows that lifestyle changes can reduce blood pressure in patients with hypertension. Recommendations for treatment of hypertension are healthy lifestyle changes. The aim was to examine factors that affect patient’s adherence to lifestyle changes when they got hypertension. The method was a literature study.  Data processing was made of 15 science journals. The science qualities of the journals were examined. After that the results in the journals were analyzed to find factors which could affect patient’s adherence to lifestyle changes. Four categories became clear; patient’s knowledge and adjustment to their hypertension, treatment program and follow-up, healthcare personnel’s knowledge and attitude and socio-demographic and clinical factors. The result showed that it is important that right information about lifestyle changes is given from the patient’s own situation. When information is given it is important that personnel have the latest knowledge and can give it in a motivated way. To decrease the number of individuals with hypertension and following diseases, healthcare services should prioritize health promotion. The personnel should receive education and support to be able to follow the latest recommendations there are for healthy lifestyle choices. Education and support is important for patients in their choice of making positive lifestyle changes.

Bakgrund. Hypertoni är ett tilltagande folkhälsoproblem i hela världen och beror till stor del på att människans levnadsvanor förändrats över tid. Riskerna för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursvikt ökar vid obehandlad hypertoni. Många av faktorerna som ökar prevalens för hypertoni återfinns i individens levnadsvanor. Hälsofrämjande arbete utgör en väsentlig del av sjuksköterskans arbete eftersom det kan ske på olika nivåer beroende på var i sitt hälsotillstånd patienten befinner sig. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete innebär att ge patienten möjlighet att öka kontrollen över hälsa samt förbättra hälsan. Syfte. Undersöka om det finns evidens för att preventivt interventionsarbete för patienter med högt blodtryck har effekt på patienters levnadsvanor. Metod. Deskriptiv design: litteraturstudien innefattade 15 enskilda studier. Studierna analyserades och 6 kategorier utformades utifrån studiernas interventionssätt. Resultatet presenteras i löpande text och tabeller. Resultat. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete har effekt på patientens levnadsvanor. Olika samtalsmetoder och arbetsmodeller används vid hälsofrämjande arbete. De beskrivna interventionerna utgår från patientcentrad vård. Strukturerade program som används var utformade på olikartade sätt. De kan riktas mot kultur eller innehålla kombinationer av olika arbetssätt. Patientens förändringsarbete gynnas av att interventioner sker över längre tid. Förändringsarbetet tar tid och det är viktigt att patientens behov och önskemål får styra vid målsättning. Slutsats. Levnadsvanor kan förändras genom sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. / Background. Hypertension is a growing public health problem all over the world. The risk of consequential diseases such as stroke, heart attack, heart failure, kidney failure increases with untreated hypertension. Many risk factors for increased prevalence of hypertension are found in man’s living habits. Health promotion can be performed at many different levels and therefore constitute a major part of the nurse’s work. Purpose. To explore whether there is evidence that preventive intervention work for patients with high blood pressure have an effect on patients’ lifestyles. Method. This literature review has a descriptive design and includes 15 individual studies. The studies were analyzed and 6 categories were formed on the basis of the intervention. Result. Different interviewing methods and working models are used in health promotion. The described interventions were based on patient-centered care. Structured programs were designed in different ways, they can be directed at the patients culture or contain combinations of different approaches. The nurse’s health promotion work has an impact on the patient’s lifestyle. Changes in patients’ lifestyle benefit if the intervention occurs over longer time period. Change takes time and it is important that the patient's needs and preferences can control at target. Conclusion. Habits can be changed through health promotion.

Bakgrund. Hälsosamma levnadsvanor förebygger uppkomsten och är grundläggande i behandlingen av högt blodtryck. Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor är viktiga för att stödja patienterna att förändra ohälsosamma levnadsvanor.  Syfte. Syftet med studien är att kartlägga i vilken omfattning sjuksköterskor frågar om levnadsvanor och hur de arbetar med detta i hälsofrämjande samtal i samband med blodtryckskontroller. Dessutom har studien särskilt fokus på att också beskriva samband mellan fortbildning och sjuksköterskornas tillämpning av sådana samtal. Metod. En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter utfördes. Resultat. I samtalen frågar sjuksköterskor i lägre omfattning om patienternas alkohol- och saltintag jämfört med övriga levnadsvanor. Det vanligaste sättet att tillämpa samtalen på är genom att ge enkla råd till dessa patienter. I tre av sex förekommande levnadsvanor finns det ett samband mellan fortbildning i samtalsmetodik och högt blodtryck, och mer avancerade samtal.  Slutsats. Tid, arbetssätt och fortbildning tycks vara faktorer som påverkar sjuksköterskors samtal om levnadsvanor i positiv riktning. / Background. A healthy lifestyle prevents rise of hypertension and is fundamental for the treatment of the condition. Patient-nurse conversations on lifestyle are important to support patient lifestyle change. Aim. The aim of the study is to map to what degree nurses are asking about lifestyle habits and how they work with this in health-promoting dialogues in conjunction with blood pressure controls. In addition, the study has a particular focus on describing the relationship between nurses in-service training and the application of such dialogues. Method. A quantitative, cross-sectional study by questionnaire was performed. Result. Nurses are asking about patients' intake of alcohol and salt to a lower degree than for other lifestyle habits. Short advice is the most common type of dialogue with patients. For three out of the six lifestyle habits a correlation between degree of education and more elaborate dialogue was identified. Conclusion. Time, mode of work and degree of education seem to affect nurses' conversations about patient lifestyle positively.

Hypertoni beskrivs vara en riskfaktor bland annat för hjärtkärlsjukdomar som tenderar att öka och patienter med hypertoni når i allt större utsträckning inte behandlingsmålen enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Tidigare studier har visat att distriktssköterskeledda hypertonimottagningar med strukturerade strategier har haft positiv effekt för patienter med hypertoni, men inte beskrivit vilka stödjande insatser som distriktssköterskorna utför. Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att bedriva stödjande insatser vid en hypertonimottagning inom primärvården. Urvalet bestod av fyra distriktssköterskor som bedrev hypertonimottagning i primärvården. Materialet till pilotstudien samlades in via intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. I resultatet framkom att de stödjande insatserna utgjordes av distriktssköterskans förhållningssätt i bemötandet och att kunskap och färdighet utnyttjades i ett individbaserat mottagande. Genom att uppmärksamma och synliggöra hur de stödjande insatserna påverkar patienten kan hälsofrämjande metoder utvecklas ytterligare. Detta i sin tur skulle kunna leda till förslag på hur stödjande insatser som ämne skulle kunna implementeras i vårdutbildningar på alla nivåer med ännu större fokus på det holistiska synsättet på hälsa. / Hypertension is increasing worldwide and it is a risk factor for cardiovascular disease. There are an increased frequency of patients with hypertension who do not reached treatment goals according to The National Board of Health and Welfare. Previous studies have shown that district nurse hypertension clinics with structured strategies have had a positive impact on patients with hypertension. However, these studies have not described the supportive interventions that district nurses´ perform. The aim of this study was to explore the district nurses´ experiences of doing supportive interventions at a hypertension clinic in primary care. The sample consisted of four district nurses who were carrying of hypertension clinic in primary care. The material for the pilot study was collected through interviews. Qualitative content analysis with an inductive approach was chosen as the method. The results showed that the supportive interventions consisted of standing for a supportive attitude in facing and using knowledge and skills in individualized reception. By paying attention to and make visible how the supportive interventions affect the patient can health-promoting methods be further developed. This in turn could lead to proposals for supporting efforts that topic could be implemented in nursing programs at all levels with greater focus on the holistic approach to health.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom som kan orsaka andra hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom att personerna hanterar sin egenvård på olika sätt skiljer sig deras upplevelser från varandra. Genom att se hur dessa egenvårdsstrategier skiljer sig åt ges en tydligare inblick i vad personerna upplever och även hur de själva påverkar sin egenvård genom att förändra sina levnadsvanor. Syfte: att beskriva upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod: Litteraturöversikten gjordes utifrån 12 kvalitativa studier. Analys utfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: framställs i tre huvudkategorier och tio underkategorier. I studien beskrevs vikten av tydlig information och stöd för att kunna hantera sin egenvård vid hypertoni. Personerna beskrev olika hinder som försvårade egenvårdsstrategier. I vissa studier belystes personernas upplevelser av otillräckligt stöd och information från sjukvårdspersonal vilket försvårade egenvårdsåtgärder. I andra studier där personerna upplevde tillräckligt med stöd och tydlig information ökade självförmågan positivt att utföra egenvårdsåtgärder. Slutsats: Sjukvårdpersonal ska bemöta personer med hypertoni utifrån personcentrerat förhållningssätt och utgå från individuella behov för att främja egenvårdsarbetet. Personer med hypertoni behöver få utbildning och ökad kunskap kring sin sjukdom för att kunna hantera sin egenvård / Background: Hypertension is a people`s disease that can cause other cardiovascular diseases. Because people handle their self-care in different ways, their experiences differ from one another. By seeing how these self-care strategies differ, you get a clearer insight into people’s experiences and how they themselves affect their self-care by changing their living habits. Aim: to describe experiences of self-care in hypertension. Method: the literature review was based on 12 qualitative studies. Analysis was performed on the basis of Friberg's five-step model. Results: in the results, three main categories and ten subcategories are presented. The study described the importance of clear information and support for managing self-care in hypertension. The individuals described various obstacles such as impaired self-care strategies. In some studies, individuals experiences were highlighted by insufficient support and information from healthcare professionals, which impeded self-care measures. In other studies where the people experienced sufficient support and clear information, self-esteem increased positively to perform self-care measures. Conclusion: Healthcare professionals should respond to people with hypertonia based on person-centered approaches and based on individual needs to promote selfcare. People with hypertonia need training and increased knowledge about their illness to be able to handle their self-care.

Följsamhet är när patienten följer den angivna ordinationen. En bra följsamhet är ofta avgörande för en bra behandling och är kopplad till en lägre dödlighet. En dålig följsamhet ökar risken att drabbas av sjukdom och ökar hälsovårdskostnader. I utvecklade länder är följsamheten 50 %. Följsamhet kan vara avsiktlig eller oavsiktlig. Att avsiktligt inte vara följsam menas att patienten medvetet inte följer sin ordination. Att oavsiktligt inte vara följsam innebär att patienten omedvetet inte följer sin behandling, det kan beror på glömska eller missuppfattning. Följsamheten mäts ofta indirekt med olika frågeformulär. I denna litteraturstudie granskades sju artiklar från databasen Pubmed. Syftet var att undersöka följsamheten av läkemedelsbehandling vid tre sjukdomstillstånd, hypertoni, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och depression och ta reda på utmärkande faktorer som bidrar till bättre följsamhet. Resultatet visade att följsamheten varierar mellan 30 - 71 %. De utmärkande faktorer som bidrog till bättre följsamhet skiljde sig mellan studierna. Patienter som var gifta, hade make/partner visade sig vara en bidragande faktor till bättre följsamhet i tre av studierna. Patienter som tog monoterapi visade sig vara en bidragande faktor till bättre följsamhet i två av studierna och patienter med högre livskvalitet och som självskattade sin subjektiva hälsa som “bra” och “medel” hade en bättre följsamhet till läkemedelsbehandling. I tre studier visades att patienter med färre komorbiditeter hade en bättre följsamhet än patienter med flera komorbiditeter. Slutsatsen är att farmaceuten har en viktig bidragande roll och kan förbättra patientens följsamhet till läkemedelsbehandling genom en god och regelbunden kundkontakt. Studierna är inte samstämmiga och kan inte jämföras med varandra. För att få ett mer tillförlitligt resultat borde samma mätmetod användas. / Adherence is when the patient takes the medication as prescribed by the physician. A good adherence is often crucial for a good medical outcome and is connected to a lower mortality. A bad adherence increases the risk of illness and increases healthcare costs. In developed countries adherence is 50%. Adherence can be intentional or unintentional. Unintentional adherence, can depend on forgetfulness or misunderstanding and means that the patient is not following their treatment. Adherence is often measured indirectly using different questionnaires. In this literature study seven articles were reviewed from the medical database PubMed. The purpose was to examine adherence of medical treatment in three different disease states common in the elderly population; hypertension, chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and depression, and in particular to study distinctive factors that contribute to a better adherence. The results showed that adherence varies between 30-71%. The distinctive factors that contributed to better adherence varied between the studies. In summary, three of the studies showed that patients that were married or that had a husband/partner had a better adherence. Monotherapy was a contributing factor better adherence in two of the studies. Patients with higher living standards and that self-assessed their subjective health as “good” and “average” had a better adherence to medical treatment. Patients with less comorbidities had a better adherence than patients with multiple comorbidities, this was reported in three of the reviewed studies. The conclusion is that the pharmacist have an important roll and can improve the patients adherence to drug treatment through a good and regular customer contact. The studies are not concordant and can not be compared with each other. To get a more reliable result the same measurement method should be used.