Bakgrund: Hypertoni eller högt blodtryck är vår tids vanligaste folksjukdom då runt 1,8 miljoner svenskar har diagnos förhöjt blodtryck. Att många människor har liten kunskap om hur ett förhöjt blodtryck påverkas av kost, fysisk aktivitet, stress mm och hur detta ökar risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar är genomgående i den forskning som finns idag. Samtidigt finns det lite forskning generellt och i synnerhet rörande kvinnor som belyser hur det är att lära sig leva och få ett bra liv trots sin sjukdom hypertoni. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att få diagnosen högt blodtryck. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med intervjuguide. Texterna analyserades enligt manifest innehållsanalys. Resultat: Av resultatet framkom att beskedet mottogs av kvinnorna med känslor som lättnad, rädsla och oro. Oron och rädslan handlade om vad som kunde ha drabbat kvinnorna innan och efter upptäckten av hypertonin i form av insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. Kvinnorna upplevde att de kände trygghet efterhand som hypertonin reducerats och stabiliserats till ett normalt värde med hjälp av kost- och motionsförändringar samt medicinering. Alla kvinnorna upplevde mötet med vården i samband med hypertonin som god och hälsofrämjande. Slutsats: Eftersom hypertoni är en av våra vanligaste folksjukdomar borde större resurser läggas på den förebyggande hälsovården för att minska risker för kommande ohälsa och sjukdomar. Viktigt är också att individanpassat stöd och information ges efter upptäckten av hypertonin för att lindra individernas rädsla och oro inför vad som kan ske och vad som skulle tänkas kunna ske. Kontinuerliga uppföljningar av blodtryckkontroller där patienten får möjlighet att träffa samma personal varje gång ger ökad trygghet, skapar tillit och förtroende mellan patient och sjukvårdspersonal.

Bakgrund. Hypertoni är en av Sveriges vanligaste folkhälsosjukdomar. De flestadistriktssköterskor möter patienter med hypertoni dagligen och det är distriktssköterskansansvar att främja hälsa hos dessa patienter. En livsstilsförändring har visat sig ha en god effektpå hälsan för patienter med hypertoni och distriktssköterskan kan hjälpa patienten att takontroll över sin situation och känna tillit till sin egen förmåga att genomföra enlivsstilsförändring.Syfte. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbetahälsofrämjande med patienter med hypertoni.Metod. En kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Åtta distriktssköterskorintervjuades och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Att arbeta med hälsofrämjande rådgivning utgör en viktig del avdistriktssköterskans uppdrag. Det är en ansvarsfull uppgift som kräver stor kompetens,kunskap och framförallt lyhördhet i samtalet med patienten. Det kan vara utmanande att stöttapatienten till att hitta sin egen motivation och förmåga att främja sin hälsa utan att påtvinga enlivsstilsförändring, inte minst då arbetsmiljön för distriktssköterskor kan vara krävande.Slutsats. Det hälsofrämjande arbetet beskrivs som en viktig del av professionen. Samtidigtär det en kompetens som inte utnyttjas av verksamheterna då det ofta råder både brist på båderesurser och tid som gör att det hälsofrämjande arbetet blir åsidosatt. Då livsstilsrelateradesjukdomar såsom hypertoni ökar i alla åldrar är det viktigt att verksamheter har rutiner ochriktlinjer som gör att dessa patienter erbjuds en jämlik och bra vård utifrån aktuell forskningoch evidens. / Background. Hypertension is one of Sweden's most common peoples´ health issues. Mostnurses specialized in primary health care see patients with hypertension on a daily basis and itis their responsibility to promote health to these patients. Lifestyle change has proven to havea good effect on the health of patients with hypertension and the nurses specialized in primaryhealth care can help the patient to take control and trust their own ability to make a lifechange.Aim. The aim of the study is to describe the nurse specialized in primary health careexperiences of working to promote health in patients with hypertension.Method. Qualitative study with descriptive design. Eight nurses specialized in primary healthcare were interviewed and the material was analyzed using qualitative content analysis.Results. Working with health-promoting counseling is an important part of the assignmentof nurses specialized in primary health care. It is a responsible task that requires greatcompetence, knowledge and above all empathy in the conversation with the patient. It can bechallenging to support the patient in finding their own motivation and ability to promote theirhealth without forcing a lifestyle change, not least as the work environment for nursesspecialized in primary health care can be demanding.Conclusion. The health promotion work is described as an important part of the profession.At the same time, it is a competence that is not utilized by the activities as there is often a lackof both resources and time which means that the health-promoting work is neglected. Aslifestyle-related diseases such as hypertension increase at all ages, it is important that thebusiness has routines and guidelines that enable these patients to offer an equal based oncurrent research.

Bakgrund: Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) är en väletablerad icke-farmakologisk behandling vid hypertoni men används sällan inom traditionell hälso-och sjukvård på grund av tids- och resursbrist. Digitala metoder kan vara bättre lämpade för att ge långsiktigt stöd. Denna studie är den första digitala kostinterventionen med DASH-kost i en total digital vårdmiljö. Syfte: Syftet med studien är att undersöka följsamhet till DASH-kost samt upplevelse av digital kostbehandling vid hypertoni. Material och metod: Studien har en experimentell design och utgick från den digitala vårdgivaren Blodtrycksdoktorns plattform. Nitton patienter med lätt förhöjt blodtryck fick digital kostbehandling utifrån DASH-kost under 8 veckor utöver standardbehandling. Videosamtal i kombination med asynkron textkommunikation användes som kommunikationsverktyg. Kostförändring mättes via livsmedelsfrekvensformulär (FFQ) före och efter behandling och sammanställdes i ett DASH-index. Patientupplevelse mättes via enkät efter behandling. Studien undersökte även förändring av vikt, BMI, midjemått och blodtryck. Statistisk analys genomfördes med Parat t-test samt Wilcoxons ranksummetest. Resultat: DASH-index förbättrades med 1,4 poäng (p = <0,001). Patienterna hade i genomsnitt haft diagnosen hypertoni under 6 år ± 8 SD (median 2 år) där endast 2 av 19 tidigare fått kostråd för hypertoni. Patienterna hade överlag en positiv upplevelse av digital kostbehandling. Vikt och BMI minskade med 1,9 kg (p = <0,001) respektive 0,7 kg/m2 ( p = <0,001). Midjemåttet minskade med 3,2 cm för manliga patienter (p = 0,007) och 4 cm för kvinnliga patienter (p = 0,027). Systoliskt blodtryck (SBT) minskade med 8,7 mmHg (p = <0,001) och diastoliskt blodtryck (DBT) med 4,6 mmHg (p = 0,004). Slutsats: Den 8 veckor långa digitala kostinterventionen förbättrade kostvanor hos patienter med hypertoni samt ledde till minskad vikt, BMI, midjemått och blodtryck. Patientupplevelse av behandlingen var god. Digital kostbehandling kan utgöra ett alternativ till traditionell kostbehandling för patienter med hypertoni. / Background: Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) is a well-established non-pharmacological treatment for hypertension but is rarely used in traditional health care due to lack of time and resources. Digital methods may be better suited to provide long-term support. This study is the first digital nutrition intervention with DASH diet in a total digital health care environment. Aim: The purpose of the current study is to investigate adherence to DASH diet and self-reported experience of a digital nutrition intervention for patients with hypertension. Material and methods: The study has an experimental design and was based on the platform of the digital healthcare provider “Blood Pressure Doctor”. Nineteen patients with primary hypertension received digital nutrition therapy based on the DASH diet for 8 weeks in addition to standard care. Video calls in combination with asynchronous text communication were used as communication tools. Dietary change was measured by food frequency questionnaire (FFQ) at baseline and after treatment and compiled in a DASH index. A questionnaire was used to assess patient experience. Secondary outcomes were changes in body weight, BMI, waist measurement and blood pressure. Statistical analysis was performed with Pared t-test and Wilcoxon signed rank test. Results: DASH index improved by 1,4 points (p = <0,001). The patients had on average been diagnosed with hypertension for 6 years ± 8 SD (median 2 years) where only 2 of 19 had previously received dietary advice for hypertension. The patients generally had a positive experience of the digital nutrition intervention. Body weight and BMI decreased by 1,9 kg (p = <0,001) and 0,7 kg / m2 (<0,001), respectively. Waist decreased by 3,2 cm for male patients (p = 0,007) and 4 cm for female patients (p = 0,027). Systolic blood pressure (SBP) decreased by 8,7 mmHg (p = <0,001) and diastolic blood pressure (DBT) by 4,6 mmHg (p = 0,004). Conclusion: The 8-week digital nutrition intervention improved dietary habits, body weight, BMI, waist and blood pressure of patients with hypertension. Patients were overall satisfied with the treatment. Digital nutritional therapy can be an alternative to traditional nutritional therapy for patients with hypertension.

I Sverige har cirka 2 miljoner människor diagnosen hypertoni och det är den folksjukdom som ligger bakom cirka 30 000 fall av stroke och lika många hjärtinfarkter varje år. En ökning av personer med sjukdomen hypertoni ses i världen vilket beror på att världens befolkning och den åldrande befolkningen ökar. Hypertoni beror på funktionella kärlförändringar i artärväggen som leder till en stelhet. Denna stelhet är resultatet av flera faktorer såsom förhöjda blodfetter, rökning, diabetes, åldern, alkoholvanor och övrig livsstil. Vid hypertoni är risken stor för att utveckla kardiovaskulär sjukdom som stroke, hjärtsvikt, kranskärls- och njursjukdom. Hypertoni är även den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom. Förändring av livsstil är grunden i behandlingen, men flertalet individer behöver också behandlas med läkemedel. För att uppnå detta krävs hälsokompetens hos patienten och ett personcentrerat arbetssätt hos vårdpersonal   Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens hälsokompetens kring risken att utveckla kardiovaskulär sjukdom vid ohälsosam livsstil och primär hypertoni. En frågeställning skapades för att se om det fanns skillnader mellan könen.   Metod: Metoden var en empirisk deskriptiv icke experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Författarna valde att göra en enkätstudie på 50 stycken patienter som fått diagnosen primär hypertoni mellan åren 2014-2017 på en vårdcentral i södra Sverige.   Resultat: Det framkommer att en viss del av deltagarna får information om livsstilsförändringar gällande kostvanor, rökning, alkoholvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse vid diagnosen hypertoni. Det framkommer även att de gjort förändringar utifrån detta. Dock är det långt ifrån alla som får information och gör ändringar och skillnader mellan män och kvinnor kan ses.   Slutsats: Ett medvetandegörande om patientens hälsokompetens och ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal i det primärpreventiva arbetet med livsstilsförändringar anser författarna är av största vikt. Detta för att hjälpa patienten till egenvård av sin primära hypertoni, vilket på sikt minskar risken för kardiovaskulär sjukdom, främjar hälsa och samhällets ekonomi. / Approximately 2 million people in Sweden are diagnosed with hypertension, which is a public health disease that is estimated to cause 30, 000 cases of stroke and myocardial infarction every year. An overall growing and aging population in the world is the cause of the increase in the numbers of people diagnosed with hypertension in the world. Hypertension is caused by functional changes in the arterial wall which causes a stiffness in the vessel. This stiffness is a result of factors such as dyslipidemia, smoking, diabetes, age, consumption of alcohol and other lifestyle factors. People with hypertension have an increased risk of developing cardiovascular diseases such as stroke, heart failure, coronary arterial disease and kidney disease. Hypertension is also the greatest treatable risk factor for cardiovascular disease. Lifestyle changes is the cornerstone in the treatment of hypertension, however many individuals may also need drug therapy. For the individual to achieve lifestyle changes, the patient needs a high level of health literacy and a person centred approach from health care professionals are needed   Aim: The aim of this study was to investigate the patient’s health literacy relating to the risk of developing cardiovascular disease with an unhealthy lifestyle in combination with essential hypertension. A question formulation was constructed as a compliment to the aim of the study with the purpose of identifying possible differences between the sexes.   Method: The method was an empirical descriptive non experimental cross-sectional study with a quantitative approach. The authors choose to conduct the study by handing out 50 questionnaires to patients diagnosed with essential hypertension between the years 2014-2017 at a public health office in southern part of Sweden.   Result: Participants received information regarding lifestyle changes such as eating habits, smoking, alcohol consumption and physical activity and their importance when diagnosed with hypertension. The results also showed that the participants made changes regarding this. However not all participants got information or made changes and a differences between men and women could be seen.                                                    Conclusion: Making health care professionals conscious of the patient’s health literacy while maintaining a person centred approach in the primary preventive care, which is focusing on lifestyle changes, is of utmost importance. It is essential to enable the patient’s self care regarding their essential hypertension, which further reduces the risk to develop cardiovascular disease, promotes health and benefits the economy of the society.

BAKGRUND: Hypertoni, högt blodtryck, är den folksjukdom som är förknippad med högst dödlighet i världen. Det kan leda till allvarliga hälsoproblem, såsom stroke och hjärtinfarkt. Risken ökar med stigande ålder och sociodemografisk utsatthet. SYFTE: Syftet med denna studie är att öka kunskapen om sambanden mellan sociodemografiska förutsättningar och hypertoni i Kalmar län. METOD: Detta är en retrospektiv registerbaserad tvärsnittsstudie. Kvantitativ metod används för att beräkna sociodemografisk utsatthet och prevalens av blodtrycksmätning och hypertoni per demografiskt statistikområde (DeSO, n=157). Det är geografiska områden som är mindre än en kommun. De oberoende sociodemografiska variablerna består av femgradiga skalor (Q1–Q5) där områden med Q1 har lägst sociodemografisk utsatthet och Q5 har högst. Respektive vuxen individ (18+ år, n=196 993) tilldelas sitt områdes värden. Därefter analyseras sambanden mellan sociodemografiska förutsättningar och blodtryck genom logistisk regression efter kontroll för ålder och kön. RESULTAT: I Kalmar län är det 29,1 procent av den vuxna befolkningen 18+ år som har hypertoni. Andelen ökar med åldern upp till 90–94-åringar där 79,2 procent har diagnosen. I områden med störst andel förgymnasialt utbildade (Q5) är oddset 34 procent högre (OR = 1,34, 95% KI 1,24–1,43) att ha hypertoni. Oddset är även 14 procent högre (OR=1,14, 95% KI 1,07–1,21) i områden med lägst valdeltagande (Q5) jämfört med områden med högst valdeltagande (Q1). SLUTSATSER: Det finns stora sociodemografiska skillnader mellan DeSO-områden i Kalmar län. Sociodemografiska faktorer som ålder, förgymnasial utbildning och lågt valdeltagande kan ha samband med andelen av befolkningen som har hypertoni. Ett ojämlikt blodtryck får negativa individuella, folkhälsomässiga och ekonomiska konsekvenser. Det är viktigt att beslutsfattare och personal i vården är medvetna om att de sociodemografiska skillnaderna existerar. Åtgärder behövs för att öka jämlikheten mellan invånare i olika DeSO-områden. Här har hälso- och sjukvården en särskilt viktig uppgift att göra målgruppsanpassade insatser för ett normalt och jämlikt blodtryck. / BACKGROUND: Hypertension, high blood pressure, is the deadliest public health issue worldwide. It can lead to serious health problems such as stroke and heart attack. The risk increases with age and sociodemographic vulnerability. OBJECTIVE: The aim of this study is to increase knowledge about the relationships between sociodemographic conditions and hypertension in Kalmar County. METHOD: This is a retrospective register-based cross-sectional study. A quantitative method is used to calculate sociodemographic vulnerability and the prevalence of blood pressure measurement and primary hypertension per demographic statistical area (DeSO, n=157). These are geographical areas smaller than a municipality. The independent sociodemographic variables consist of five-level scales (Q1–Q5) where areas with Q1 have the lowest socio-demographic vulnerability and Q5 have the highest. Each adult individual (18+ years, n=196,993) is assigned their area’s values. The correlations between sociodemographic conditions and blood pressure are then analysed through logistic regression after controlling for age and gender. RESULTS: In Kalmar County, 29.1 percent of the adult population aged 18 and over have hypertension. The proportion increases with age, reaching 79.2 percent among those aged 90–94. In areas with the highest proportion of people with only primary education (Q5), the odds of having hypertension are 34 percent higher (OR = 1.34, 95% CI 1.24–1.43). The odds are also 14 percent higher (OR = 1.14, 95% CI 1.07–1.21) in areas with the lowest voter turnout (Q5) compared to areas with the highest voter turnout (Q1). CONCLUSIONS: There are significant sociodemographic differences between DeSO areas in Kalmar County. Sociodemographic factors such as age, primary education, and low voter turnout may be associated with the proportion of the population that has hypertension. Unequal blood pressure has negative individual, public health, and economic consequences. It is important that decision-makers and healthcare personnel are aware of these sociodemographic differences. Measures are needed to increase equity among residents in different DeSO areas. Here, healthcare has a particularly important task to implement targeted interventions for normal and equitable blood pressure.