Blodtrycksmätning är en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och hon/han ska genom den kunna identifiera patientens hälsostatus. Därför är det viktigt att blod-trycksmätningen utförs på ett korrekt sätt så att risken för felvärden i blodtrycks-resultatet är så liten som möjligt. Det finns olika rekommendationer om hur blod-trycksmätningen ska utföras. De rekommendationer som tas upp i detta arbete är handboken för hälso- sjukvården (2008), WHO (1993) och European Society of Hypertension, ESH (O’Brien, 2003).Syftet: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur olika kroppspositioner vid blodtrycksmätning påverkar blodtrycksresultaten. Metod: För att finna vetenskaplig litteratur användes Goodmans (SBU, 1993) sju steg som inspiration. Databaserna Pubmed och CINAHL användes för att finna vetenskapliga artiklar. Efter granskning och kvalitetsbedömning återstod det 15 artiklar som användes i denna studie. Resultat: Det visade sig tydligt att hur patienten sitter, ligger, står eller hur patien-tens arm- eller benpositionen var vid blodtrycksmätningen påverkade blodtrycks-resultatet. / Measuring blood pressure is one of the tasks through which the nurse identifies a patient’s state of health. It is essential that the blood pressure is measured cor-rectly so that the risk of an incorrect blood pressure result is minimal. There are a number of different recommendations of how the blood pressure should be taken. The recommendations that are discussed in this essay are from handbook for hälso- sjukvården (2008), WHO (1993) and European Society of Hypertension, ESH (O’Brien, 2003).Aim: The aim of this study was to examine how different body position during blood pressure determination can influence the result. Method: To find scientific literature Goodman’s seven step methods (SBU, 1993) was used for guidance. Pubmed and CINAHL are the databases that were used to find scientific articles. After the analysis and the assessment of quality there were 15 remaining articles that were used in the studyResult: It clearly showed that how the patient sits, stands, lays, positions there arm and legs while having their blood pressure measured all influences the result of the measurement

Bakgrund Hypertoni är ett folkhälsoproblem som förekommer globalt och inom alla samhällsklasser. Behandlingen utgörs av livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling. Livsstilsförändringarna inkluderar intag av hälsosam kost, ökad fysisk aktivitet samt minskad stress och rökstopp. Förändringarna är baserad på patientens egenvård och sjuksköterskan har en viktig roll genom stödjande och utbildande interventioner. Utfallet av behandlingen vid hypertoni är beroende av patientens följsamhet till rekommenderad behandling. Syfte Syftet var att beskriva patientens följsamhet till behandling vid hypertoni. Metod Allmän litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna granskades och analyserades enligt Fribergs metod. Resultat Tre teman framkom i resultatet. Dessa är relaterade till patientens egen förmåga, sociologiska faktorer och vården. Sammanfattning Resultatet belyste otillräcklig kunskap som en av orsakerna vilken påverkar patientens följsamhet till behandling. Även ekonomiska förutsättningar och tillgången till sjukvårdens stöd samt tillgången till läkemedel ansågs utgöra olika slags hinder. Slutligen beskrevs kulturella samt religiösa aspekter som ytterligare påverkansfaktorer. / Background Hypertension is a public health problem that occurs globally andin all social classes. The treatment consists of lifestyle changes and drug treatment. The lifestyle changes include eating a healthy diet, increasing physical activity, reducing stress and quitting smoking. The changes are based on the patient's selfcare and the nurse has a significant role through supportive and educational interventions. The outcome of the treatment for hypertension depends on the patient's compliance with the recommended treatment. Aim The aim was to describe the patient's compliance with treatment for hypertension. Method General literature review based on twelve scientific articles of qualitative methodology retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles were reviewed and analyzed using Friberg's method. Results Three themes emerged in the results. These are related to the patient’s own ability, sociological factors, and the healthcare. Summary The result highlighted insufficient knowledge as one of the reasons affecting patient compliance to treatment. Economic conditions, access to healthcare support and medication were also considered as different types of barriers. Finally, cultural and religious aspects were described as additional influencing factors.

Bakgrund: Hypertoni är ett folkhälsoproblem och utgör en stor riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Basen för omvårdnaden utgörs av livsstilsförändringar. Distriktssköterskors centrala roll innefattar att i jämlik, ömsesidig kommunikation ge råd, motivera och stödja till förändring av levnadsvanor samt främja patientdelaktighet och autonomi. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att stödja patienter med hypertoni till livsstilsförändringar. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Åtta distriktssköterskor med ansvar för patienter med hypertoni intervjuades. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; Initierar samarbete, Bekräftar individen och Anpassar omvårdnad för patienten, med sex underkategorier. Konklusion: Distriktssköterskorna upplevde sin roll central, viktig och ansvarsfull när det handlade om att ge råd och undervisning. De upplevde sig även vara en viktig länk mellan patient och andra aktörer. De ansåg att lyhördhet för patientens livssammanhang och en samtalsstrategi i kommunikationen vid livsstilsrådgivning var viktigt för främjandet av patientdelaktighet och autonomi. Att individuellt motivera till livsstilsförändring beskrevs som en svårighet och distriktssköterskorna uttryckte en frustration över att det var bristande tid för uppföljning. / Background: Hypertension is a public health problem and a major risk factor for developing cardiovascular disease. The basis for the nursing care is lifestyle changes. District nurses´ role includes to advise, motivate and support life style changes, as well as to promote patient participation and autonomy, through an equal and mutual communication. Aim: The aim of the study was to illuminate experiences of district nurses supporting patients with hypertension to make lifestyle changes. Method: The data were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. Eight district nurses responsible for hypertensive patients were interviewed. Results: Three categories emerged from the data analysis: Initiates cooperation; Confirms the individual and Adapts nursing for the patient, with six subcategories. Conclusion: The district nurses perceived their role as central, important, and responsible when providing advice and instruction. They also considered themselves as an important link between the patient and other actors. Responsiveness of the patient's life context, as well as using a communication strategy when giving counseling on lifestyle changes were considered important to promote patient participation and autonomy. To motivate lifestyle changes individually was described as a difficulty and district nurses expressed frustration with the lack of time for follow-up.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invånare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni är tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthållning, låg motionsnivå och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsättningar att införliva hälsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jämföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har på blodtrycket bland patienter med hypertoni. Målet var att sammanställa befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom området. En litteraturgranskning genomfördes där samtliga vetenskapliga artiklar hämtades från databasen Cinahl. I resultatet används enbart kvantitativa studier där det framkommer att platsen för förebyggande arbete kan bedrivas på vårdcentral, i hemmiljö och på medicinsk klinik var för sig eller i kombination. Det kan också bygga på individuell rådgivning eller i kombination med grupprådgivning. Rådgivningen kan ges skriftlig och/eller muntligt. Då för få studier är analyserade kan inga generella slutsatser dras. Vi kan dock se att majoriteten av studiernas interventioner inneburit en mer eller mindre blodtryckssänkande effekt. Slutsatsen i examensarbetet är att förebyggande arbete är centralt i vården av patienter med hypertoni och att det bör individualiseras utifrån individens unika förutsättningar. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

<p>Kardiovaskulära sjukdomar och hypertoni blir allt mer vanligt i västvärlden. Trots livsstilsrekommendationer ökar antalet insjuknanden i hjärt-kärlsjukdomar, vilket har blivit en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om flavanol i kosten kan användas blodtryckssänkande samt att klargöra om flavanol påverkar den kardiovaskulära ohälsan. Metoden som användes var en litteraturstudie av redan publicerade vetenskapliga artiklar inom ämnet. Flertalet studier visar på att flavanol har en blodtryckssänkande likväl som andra positiva effekter. Många studiers resultat visar att flavanol har större effekt på de grupper som redan har kardiovaskulär ohälsa samt högt blodtryck. Forskningen är ny och har än inte hunnit utvärderas ordentligt, men den positiva påverkan hos flavanol är tydlig och det är inte svårt att se användbara områden för flavanol som terapeutisk metod, men även i hälsopromoterande syfte. Detta är något som skulle rimma väl med sjuksköterskans professionella ansvar att främja hälsa och motverka sjukdom. Trots de i dagsläget erhållna resultaten krävs mer och framför allt forskning med hög kvalitet.</p>

<p>Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske.</p> / <p>Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.</p>

<p>Hypertoni relaterat till livsstilsfaktorer är ett ökande problem i Sverige och enligt gällande riktlinjer ska förändringar i livsstilen kopplat till dessa faktorer vara prioriterat i behandlingen av hypertoni. Distriktssköterskans arbete med dessa patienter innefattar att kontrollera blodtrycket och i samband med detta ge råd angående livsstilsförändringar som kan sänka detta. Syftet med studien var att beskriva samtalet med patienten med nyupptäckt essentiell hypertoni såsom det erfars av distriktssköterskan. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterial samlades in med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju distriktssköterskor.. Analysen av datamaterialet gjordes med hjälp av manifest och latent innehållsanalys och resulterade i följande tre huvudkategorier: alternera mellan olika funktioner, skapa tillit i patientrelationen och anpassa samtalet till patientens behov. Resultatet visade att distriktssköterskorna i samtalet med patienten med hypertoni strävade efter att skapa en tillitsfull relation och i denna erbjuda livsstilsrelaterad omvårdnad.  Distriktssköterskan alternerade i samtalet mellan olika funktioner såsom att fungera som en katalysator och att framföra budskap. Hon arbetade för att se patientens behov. Ibland uppstod dilemman då distriktssköterskan fick prioritera mellan de ämnen som ansågs viktiga för livsstilsförändringar men som kunde anses kränkande för patienten och därmed riskera att skada relationen. Konklusionen av det framkomna resultatet var att samtalet och därmed omvårdnaden av patienten med hypertoni skiljde sig beroende på vilken distriktssköterska denne kom till.</p> / <p>Hypertension related to lifestyle factors is an increasing problem in Sweden and according to current guidelines should changes in lifestyle associated with these factors be highly prioritized in the treatment of hypertension. District nurse's work with patients with the diagnosis of hypertension includes checking blood pressure and giving advice in lifestyle changes that can reduce the blood pressure. The purpose of this study was to describe the conversation with the patient with newly discovered essential hypertension as it was experienced by the district nurse. The study has a qualitative approach and was conducted with qualitative, semi-structured interviews with seven district nurses. The analysis of the collected data material was done with a content analysis including both the manifest and latent content and resulted in three main categories; alternate between different functions, create confidence in the relationship with the patient and adapt the conversation to the patients needs. The results showed that the district nurses in the conversation with the patient with hypertension were striving to create a trusting relationship and in this relationship provide lifestyle-related healthcare to the patient. In the conversation the district nurse alternated between various functions such as acting as a catalyst and express messages. She tried to ensure the patient's needs. Sometimes dilemmas arose when the district nurse had to prioritise between topics which were important for lifestyle changes, but could be considered as offensive to the patient. Thereby she prevented negative effects that could impact on the relationship. The conclusion of the result was that the conversation and thus the care of patients with hypertension differed depending on which district nurse the patient came to.</p>

Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske. / Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.

Hypertoni relaterat till livsstilsfaktorer är ett ökande problem i Sverige och enligt gällande riktlinjer ska förändringar i livsstilen kopplat till dessa faktorer vara prioriterat i behandlingen av hypertoni. Distriktssköterskans arbete med dessa patienter innefattar att kontrollera blodtrycket och i samband med detta ge råd angående livsstilsförändringar som kan sänka detta. Syftet med studien var att beskriva samtalet med patienten med nyupptäckt essentiell hypertoni såsom det erfars av distriktssköterskan. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterial samlades in med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju distriktssköterskor.. Analysen av datamaterialet gjordes med hjälp av manifest och latent innehållsanalys och resulterade i följande tre huvudkategorier: alternera mellan olika funktioner, skapa tillit i patientrelationen och anpassa samtalet till patientens behov. Resultatet visade att distriktssköterskorna i samtalet med patienten med hypertoni strävade efter att skapa en tillitsfull relation och i denna erbjuda livsstilsrelaterad omvårdnad.  Distriktssköterskan alternerade i samtalet mellan olika funktioner såsom att fungera som en katalysator och att framföra budskap. Hon arbetade för att se patientens behov. Ibland uppstod dilemman då distriktssköterskan fick prioritera mellan de ämnen som ansågs viktiga för livsstilsförändringar men som kunde anses kränkande för patienten och därmed riskera att skada relationen. Konklusionen av det framkomna resultatet var att samtalet och därmed omvårdnaden av patienten med hypertoni skiljde sig beroende på vilken distriktssköterska denne kom till. / Hypertension related to lifestyle factors is an increasing problem in Sweden and according to current guidelines should changes in lifestyle associated with these factors be highly prioritized in the treatment of hypertension. District nurse's work with patients with the diagnosis of hypertension includes checking blood pressure and giving advice in lifestyle changes that can reduce the blood pressure. The purpose of this study was to describe the conversation with the patient with newly discovered essential hypertension as it was experienced by the district nurse. The study has a qualitative approach and was conducted with qualitative, semi-structured interviews with seven district nurses. The analysis of the collected data material was done with a content analysis including both the manifest and latent content and resulted in three main categories; alternate between different functions, create confidence in the relationship with the patient and adapt the conversation to the patients needs. The results showed that the district nurses in the conversation with the patient with hypertension were striving to create a trusting relationship and in this relationship provide lifestyle-related healthcare to the patient. In the conversation the district nurse alternated between various functions such as acting as a catalyst and express messages. She tried to ensure the patient's needs. Sometimes dilemmas arose when the district nurse had to prioritise between topics which were important for lifestyle changes, but could be considered as offensive to the patient. Thereby she prevented negative effects that could impact on the relationship. The conclusion of the result was that the conversation and thus the care of patients with hypertension differed depending on which district nurse the patient came to.

Kardiovaskulära sjukdomar och hypertoni blir allt mer vanligt i västvärlden. Trots livsstilsrekommendationer ökar antalet insjuknanden i hjärt-kärlsjukdomar, vilket har blivit en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om flavanol i kosten kan användas blodtryckssänkande samt att klargöra om flavanol påverkar den kardiovaskulära ohälsan. Metoden som användes var en litteraturstudie av redan publicerade vetenskapliga artiklar inom ämnet. Flertalet studier visar på att flavanol har en blodtryckssänkande likväl som andra positiva effekter. Många studiers resultat visar att flavanol har större effekt på de grupper som redan har kardiovaskulär ohälsa samt högt blodtryck. Forskningen är ny och har än inte hunnit utvärderas ordentligt, men den positiva påverkan hos flavanol är tydlig och det är inte svårt att se användbara områden för flavanol som terapeutisk metod, men även i hälsopromoterande syfte. Detta är något som skulle rimma väl med sjuksköterskans professionella ansvar att främja hälsa och motverka sjukdom. Trots de i dagsläget erhållna resultaten krävs mer och framför allt forskning med hög kvalitet.