Bakgrund: I världen är behovet av palliativ vård stort. Inom palliativ vård finns två faser, en tidig och en sen fas. Närståendes upplevelser av vård i livets slutskede är viktiga och något som vårdpersonal måste vara medveten om i professionen. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av vård i livets slutskede med fokus på den terminala fasen. Metod: En manifest kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv. Sjutton vetenskapliga originalartiklar valdes ut i databaserna PubMed och CINAHL och genomgick vedertagen kvalitetsgranskning. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier: “Att drabbas av psykisk ohälsa och känna ett behov av stöd”, “Att upplevelser av kommunikation mellan vårdpersonal och andra vårdenheter varierar”, “Att känna tacksamhet, hoppfullhet och nöjdhet över den döende personens vård”, “Att tvingas göra uppoffringar” och “Att miljön påverkar upplevelsen av den terminala fasens vård”. Kategorierna beskriver hur närstående upplever vården av den döende personen som är i livets slutskedes terminala fas. Slutsats: Närstående upplevde allt från stress, ångest och psykisk ohälsa till glädje och tacksamhet över vården den döende fått. Behovet av stöd är stort och kommunikationen är viktig för en god informationsöverföring. Även miljön är en viktig aspekt som påverkar närståendes upplevelser. Vidare forskning behövs inom området för att vårdpersonal och sjuksköterskor ska kunna tillgodose behoven. Till sist kan kunskapen hjälpa sjuksköterskestudenter under utbildning genom att få en bättre förståelse över närståendes upplevelser av vård i livets slutskede i sin kommande profession.

Bakgrund: Vård i livets slutskede handlar om att lindra lidande och öka patientens välbefinnande under sista tid i livet. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår det att lindra lidande, främja hälsa och att verka för ett fridfullt och värdigt avslut för patienter. Tidigare forskning visade att patienter uppskattade sjuksköterskors goda omhändertagande och bemötande. Det framkom att patienter erfor att den terminala sjukdomen omkullkastar livet och det uppstod en förlust av kontroll och självbild. Syfte: Syftet var att översiktligt beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades med sammanlagt elva vårdvetenskapliga artiklar, varav åtta var kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod. Resultat: Det identifierades fyra olika teman som besvarade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede som var; Kommunikation och utmaningar i vårdandet, Sjuksköterskans behov av utbildning och kompetens, Betydelsen av ett tvärprofessionellt samarbete och slutligen Emotionell påfrestning. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att en god kommunikation var grunden för en högkvalitativ vård i livets slutskede. Dock uppstod det kommunikationsutmaningar när patienter och närstående hade olika mål för vården. För att erbjuda säker och god vård där patienters behov tillgodosågs erfor sjuksköterskor behov av specialiserade kunskaper och färdigheter inom palliativ vård.

Bakgrund: Alla människor har rätt till en bra sista tid i livet med ett gott människovärde och att avsluta sin sista tid i livet på ett fridfullt sätt och med en värdig död. Tidigare studier inom ämnet påvisar att det finns bristande kunskap hos sjuksköterskor som påverkar patientens smärtlindring negativt. Syftet: Sjuksköterskans upplevelse av smärtlindring för patienter livets slutskede. Metoden: Som metod valdes att göra en litteraturöversikt med kvalitativ data som grund med en systematisk sökning i databasen CINAHL. Totalt valdes 17 artiklar ut och kvalitetsgranskades. De utvalda artiklarna lästes igenom och därmed formades strukturerade huvudkategorier med underkategorier som var gemensamma för dessa artiklar.  Resultatet: Det framkom att sjuksköterskan ansåg att ett väl fungerande vårdlag krävdes för att genomföra en god omvårdnad samt mer tid för att kunna utföra en god omvårdnad i livets slutskede med ett positivt resultat. Ingen ska behöva dö ensam och med onödig smärta. Därför behövs mer forskning kring ämnet för att utveckla och kvalitetssäkra den palliativa omvårdnaden samt omvårdnaden i livets slutskede. Utbildning inom områden som kommunikation, smärta och smärtlindring bör ges till alla som arbetar med patienter i livets slutskede. Kurser i smärtlindring bör ingå i sjuksköterskans grundutbildning men även på arbetsplatserna för att kunna upprätthålla en god kunskapsnivå och som sjuksköterska vara uppdaterad i ämnet. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kompetens, kunskap samt engagemang för att kunna ge patienter i livets slutskede en god vård. Sjuksköterskorna lyfter hur viktigt det är med kompetens och kunskapsutveckling inom ämnet för att som sjuksköterska kunna bemöta behovet av smärtlindring för patienterna i livets slutskede.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede fokuserar på att minska lidande och förbättra patienters välbefinnande. Tidigare forskning avslöjar behovet av förbättrad kommunikation och ökad kompetens inom vården i livets slutskede. Patienter efterfrågar bättre information och delaktighet, medan anhöriga betonar behovet av stöd och förbättrad kommunikation från sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån två kvantitativa och nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatet som besvarade på sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede; Vikten av sjuksköterskors utbildning och kunskap, Sjuksköterskors emotionella engagemang, Kommunikations betydelse i vårdande, Att bidra till en god relation. Slutsats: Sjuksköterskor erfarenhet visade att kompetens och utbildning var avgörande inom vården av patienter i livets slutskede. Utmaningarna som sjuksköterskor ställdes inför i vården av patienter krävde anpassning. Emotionellt engagemang minskade frustration, medan effektiv kommunikation och positiva relationer med anhöriga och vårdteam var grundläggande för vårdkvalitet och samarbete.

Background: The patient’s last days affect the relative immensely and without support the relative can suffer from prolonged grief and ill health. In the meeting between nurses and relatives of patients who receive end of life care, it is important to also see the relatives as individuals. Relatives appreciate good communication and cooperation with the nurses, so that they can give the patient a good death, a knowledge that is lacking in some wards. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences in meeting relatives in end-of-life care. Method: Systematic qualitative literature review based on Evans. Results: Two themes emerged after analysis, A Good Death and Relatives’ Participation. Based on these themes, five subthemes were identified, Knowledge, To create a calm, The influence of relatives, Communication and Obstacles. Conclusion: There are difficulties in meeting and dealing with relatives of patients at the end of life. Partly because of the relatives' right to participate, because there are laws and guidelines to follow, but also because of the emotions that can arise in the crisis that everyone involved is in. Nurses need knowledge about the dying process and how to encounter both the patient and relatives to be able to offer a good death with dignity.   Keywords: End of life care, experiences, nurses, palliative care, relatives.

Bakgrund: Palliativ vård innefattar vård i livets slutskede utifrån ett holistiskt synsätt på patienten och vård ges utifrån symptomlindring, samarbete, kommunikation och närståendestöd för att lindra det totala lidandet. Inom grundutbildningen för sjuksköterskor ingår verksamhetsförlagd utbildning, dock i olika omfattningar beroende på lärosäte. Färdiga sjuksköterskor förväntas kunna mildra det totala lidandet. Sjuksköterskestudenter känner sig oförberedda, både teoretiskt och praktiskt, för att möta patienten i livets slutskede och ge en värdig vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts där nio kvalitativa artiklar samt två kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Analysen av de elva artiklarna resulterade i fem områden Betydelsen av förberedelse, kommunikation, stöd från kollegor, att våga möta sina känslor samt betydelsen av god vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskestudenter erfar kunskapsbrister inom palliativ vård, som är komplext och kräver erfarenhet för att tillhandahålla god vård. Studenter har känslomässigt svårt att hantera utmaningar som uppstår vid palliativ vård, samt adekvat förberedelse från sjuksköterskeutbildningen kan skapa förutsättningar för god palliativ vård. / Background: Palliative care involves end-of-life care based on a holistic approach to the patient, focusing on symptom relief, collaboration, communication, and support for family members to alleviate overall suffering. In nursing education, practical training is included, varying in extent depending on the institution. Registered nurses are expected to alleviate overall suffering. Nursing students often feel unprepared, both theoretically and practically, to encounter patients at the end of life and provide dignified care. Objective: To describe nursing students' experiences of caring for palliative patients at the end of life. Method: A general literature review was conducted, analyzing nine qualitative articles and two quantitative articles. Results: The analysis of the 11 articles resulted in five areas: the importance of preparation, communication, support from colleagues, the courage to face one's emotions, and the importance of a good care relationship. Conclusion: Nursing students experience knowledge gaps in palliative care, which is complex and requires experience to provide quality care. Students emotionally struggle to handle challenges in palliative care, and adequate preparation in nursing education can create conditions for good palliative care."

Background: Palliative care at the end of life affects both the patient and relatives. Relatives experience that palliative care differs between different care contexts in relation to nurses' interaction and characteristics. Good communication with nurses is crucial for relatives' experience of well-being and a good meeting in palliative care at the end of life.  Aim: To create an overview of nurses’ experiences meeting relatives in palliative care at the end of life.   Method: A general literature review was used to analyze eight qualitative and three quantitative articles that were used.   Result: The theme The importance of competence in the meeting with relatives showed that nurses' lack of competence affected the meeting with relatives. The theme Support for relatives showed that nurses' ability to provide emotional, practical and individual support was crucial for a good meeting. The theme Relation to relatives showed that nurses' ability to communicate and to create a relationship was crucial for the experience of a good meeting.   Conclusion: Nurses need more competence and experience in communication and the dying process to enable a good meeting with relatives in palliative care at the end of life. Furthermore, nurses' qualities are crucial for relatives' experience of a good meeting.   Keywords: General literature review, meet, nurses, palliative care at the end of life.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som den vård som ges i slutskedet av patientens liv. Målet med den palliativa vården är att lindra lidande och främja välbefinnande. Sjuksköterskor inom palliativ vård har ett stort ansvar gentemot närstående men specifikt mot patienten för att eftersträva ett värdigt liv för personen i livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvården.  Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Sju kvalitativa, två kvantitativa samt en mixad metod inkluderades.  Resultat: Resultatet delades in i tre huvudteman, brist på kunskap eller kompetens, känslomässiga reaktioner och vikten av stöd och samarbete. Sammanfattning: Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården är i behov av kontinuerlig utbildning, få möjligheten att lära sig kommunikationsstrategier samt ha en god samverkan i förhållande till olika professioner. Sjuksköterskor behöver ge patienten en säker och personcentrerad vård in i livet slutskede. / Background: Palliative care is defined as the care provided in the final stages of the patient's life. The goal of palliative care is to alleviate suffering and promote health. Nurses in palliative care have a responsibility towards patients and relatives, especially towards the patient so they can live a life with dignity into the last time of life. Aim: The aim is to describe nurses experience for patients at the end of life withinin patients care. Method: A literature review was conducted and seven qualitative, two quantitative articles and one mixed method were included. Results: The results were divided into three themes, lack of knowledge or competence, emotional reactions, and the importance of support and cooperations. Summary: Nurses who work with palliative care need continuous training, have the opportunity to learn communications strategies and to have a good collaboration in relation to different professions. Nurses need to provide the patient with safe and individual care into final stages of life.

Amyotrofisk lateralskleros är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Sjukdomen är obotlig och patienten avlider till slut på grund av förlamning. Allt fler patienter väljer att vårdas i sina egna hem och många gånger deltar närstående i vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka förväntningar patienter med ALS och deras närstående hade på vård i livets slutskede, i hemmet. Studien inriktades på patienter med amyotrofisk lateralskleros och deras närstående. För att få fram vetenskapliga artiklar användes elektroniska databaser såsom PubMed, CINAHL och Internurse. Till metoddelen följdes sju steg där kvalitetsgranskning inkluderades. Meningsenheter, kondensering, koder och kategorier användes i artikelanalysen. Resultatet visade att patienter med amyotrofisk lateralskleros förväntade sig att ha kontroll och få god information av kunnig sjukvårdspersonal. Närstående förväntade sig att ha någon att tala med, få egen tid, bra information, kommunikation och stöd samt att inte behöva tänka på framtiden / Amyotrophic lateral sclerosis is a disease which attacks the motor nervous system. The disease is incurable and the patient finally dies because of paralyses. More and more patients choose to be cared for in their own homes and relatives often participate in the care of the patient. The purpose of this literature review was to illuminate which kind of expectations patients with ALS and their relatives had on end of life care, at home. In order to obtain scientific articles, electronic databases were used such as PubMed, CINAHL and Internurse. For the method parts seven steps were followed, one of which were quality research. Clusters, condensation, codes and categories were used in the article analysis. The result showed that patients with amyotrophic lateral sclerosis expected to remain in control and to obtain useful information from competent nursing staff. Relatives expected to have someone to talk to, to have time for themselves, to have good information, communication and support, as well as not having to think about the future.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns över 55 miljoner människor som lever med demenssjukdomar i världen. Demenssjukdom är en allmän term som beskriver olika former av sjukdomar som påverkar hjärnans nervceller och gradvis leder till kognitiv försämring. Vård i livets slutskede är en känslig fas där det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal respekterar patienternas integritet. Syfte: Att beskriva hälso-och sjukvårdspersonalens upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom i livets slutskede och vad i vården som påverkar personer med demenssjukdom. Metod: En deskriptiv litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har kvalitetsgranskat utifrån Forsberg & Wengströms granskningsmall, och resultaten analyserades enligt Fribergs analysmodell. Som teoretiskreferensram har Joyce Travelbees omvårdnadsteori använts. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonalen upplevde svårigheter att tolka personer med demenssjukdom. De uttryckte sorg och starka känslor i vården av den döende. Säkerställa vårdens kvalitet ansågs kräva både riktlinjer samt praktisk och teoretisk kunskap. Etiska dilemman uppstod bestående av svårigheter runt mat, vätska och läkemedel i livets slut. Ett välfungerande samarbete och kommunikation mellan olika yrkesgrupper ansågs avgörande. En trygg bekant vårdmiljö upplevdes minska lidandet och personalen betonade vikten av att involvera anhöriga i vården i livets slutskede för att underlätta för den döende. Slutsats: Det fanns flera faktorer som personalen upplevde både svårigheter och möjligheter i vården för personer med demenssjukdom i livet slut. De upplevde att rätt kompetens, empatisk förmåga, en trygg miljö samt stöd och inkludering av anhöriga minskade lidandet för personer med demenssjukdom. Det är därför av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal som vårdar personer med demenssjukdom i livets slutskede är medvetna om dessa faktorer för att skapa förutsättning som utvecklar vården. / ABSTRACT Background: There are over 55 million people living with dementia worldwide. Dementia is a general term describing various diseases affecting the brain's nerve cells, leading to gradual cognitive decline. End-of-life care is a sensitive phase where it's crucial for healthcare professionals to respect patients' integrity. Purpose: To describe healthcare professionals' experiences of caring for individuals with dementia at the end of life and to identify factors in care that affect individuals with dementia. Method: A descriptive literature review based on ten original articles with a qualitative approach. The articles were quality-assessed using Forsberg & Wengström's appraisal tool, and the results were analysed using Friberg's analysis model. Joyce Travelbee's nursing theory was used as the theoretical framework. Results: Healthcare professionals experienced difficulties in interpreting individuals with dementia. They expressed grief and strong emotions in end-of-life care. Ensuring the quality of care was deemed to require both guidelines and practical and theoretical knowledge. Ethical dilemmas arose regarding difficulties with food, fluids, and medication at the end of life. Effective collaboration and communication among different professional groups were considered crucial. A safe and familiar care environment was perceived to reduce suffering, and staff emphasized the importance of involving relatives in end-of-life care to facilitate care for the dying. Conclusion: There were several factors that healthcare professionals experienced as both difficulties and opportunities in end-of-life care for people with dementia. They found that the right competence, empathic ability, a safe environment, and support and inclusion of relatives reduced suffering for individuals with dementia. Therefore, it is essential for healthcare professionals caring for individuals with dementia at the end of life to be aware of these factors to create conditions that enhance care.