No description available.

Objetivo: Análise da relação custo-efetividade do tratamento com o uso do DCI - Desfibrilador Cardioversor Implantável comparado com o tratamento clínico alternativo através de medicamentos. Revisão de literatura: O estudo contemplou a revisão da conceituação das técnicas de avaliação econômica e de apropriação de custos de procedimentos hospitalares, bem como experiências sobre a análise da relação custo-efetividade aplicadas às intervenções médicas consideradas na pesquisa. Métodos: O estudo utilizou a unidade de Custo por AVG - Ano de Vida Ganho, como expressão do indicador de custo-efetividade. A metodologia compreendeu a definição da perspectiva da pesquisa (Sistema Único de Saúde na qualidade de principal financiador do implante de DCIs, no Brasil), elaboração dos protocolos padrões de tratamento, cálculo dos custos totais dos tratamentos baseados em indicadores praticados por hospitais de referência, os quais encontram-se estimados para o período de dez anos e ajustados para valor presente à taxa de desconto de 6% ao ano. No âmbito da efetividade, foram utilizados parâmetros da literatura, os quais encontram-se baseados nos anos de vida ganhos do tratamento com o uso do DCI, em relação ao tratamento clínico. Resultados: O custo por AVG alcançado pelo estudo foi de R$ 20.530,00, cerca de US$ 9.550. Esse indicador de efetividade foi calculado com base nos parâmetros de custo incremental de R$ 54.200,00 e expectativa de vida de 2,64 anos, decorrentes do uso do DCI comparado com o tratamento clínico. Discussão: O estudo considerou comparações com indicadores da literatura, faixas de atratividade, análises de sensibilidade, impactos sobre financiamento e limitações da pesquisa. Conclusões: O índice de custo-efetividade do tratamento com DCI mostrou-se favorável, sob as condições de atratividade ajustadas à realidade brasileira, embora enfrente dificuldades de financiamento por parte do SUS, considerando o substancial impacto financeiro das indicações de uso do referido tratamento. / Objective: Cost-effectiveness analysis of implantable cardioverter defibrillator therapy (ICD) compared with conventional drug therapy. Literature review: The study comprised the conceptualization of techniques of economic evaluation, the methodology of appropriation of hospital procedure costs and different experiences on cost-effectiveness analysis applied to medical interventions considered in this research. Methods: The study used the unit Cost per Life-Year Gained (LYG) as an index of cost-effectiveness. The methodology included the definition of the research scope (Sistema Único de Saúde as the main payor of the ICD\'s implant, in Brazil), creation of standard protocols of treatment, and calculation of treatment total cost based on indicators used by well known hospitals, which are estimated for ten years and adjusted to a discount rate of 6% a year. Concerning effectiveness, some parameters from the literature were applied, which are demonstrated by LYG with the implant of ICD, compared to the alternative drug therapy. Results: The cost per life-year gained reached by the study was of R$ 20,530.00, approximately US$ 9,550. This ratio of effectiveness was calculated on the basis of the parameters of additional cost of R$ 54,200.00 and the life expectancy of 2.64 years with the use of ICD compared to the drug treatment. Discussion: The study considered comparisons with indicators comprised in the literature, range of attractiveness, sensitivity analysis, impact over financing and limitations of research. Conclusions: The chosen cost-effectiveness indicator for ICD therapy was favorable, under the adjusted attractiveness conditions adapted to the actual Brazilian health care sector. This conclusion holds in spite of the present financial difficulties experienced by SUS, and the substantial financial impact this kind of therapy may generate.

A Organização Mundial de Saúde tem hoje duas classificações de referência para a descrição dos estados de saúde: a CID-10 (Classificação Estatística Internacional de Doenças e Problemas Relacionados à Saúde) e a CIF (Classificação Internacional de Funcionalidade, Incapacidade e Saúde). A utilização da CIF vem sendo aguardada com grande expectativa pelas organizações de pessoas com deficiências e instituições relacionadas. A falta de definição clara de “deficiência" ou “incapacidade" tem sido apontada como um impedimento para a promoção de saúde de pessoas com deficiência. Este trabalho tem como objetivo apresentar definições de deficiência, discutindo a utilização da CID-10 e da CIF e a contribuição da CIF para melhorar a compreensão sobre definições de deficiência a partir do conceito de funcionalidade e dos fatores contextuais. Foram revisados alguns diferentes conceitos/definições de deficiência, bem como publicações envolvendo a aplicação da CIF. São apresentadas algumas categorias de diagnósticos de estados de saúde da CID-10 hoje utilizadas em alguns sistemas, além de elementos da recém-apresentada CIF, que podem contribuir para diferentes campos de aplicabilidade no que diz respeito ao entendimento das definições de deficiência ou incapacidade. / The World Health Organization has nowadays two reference classifications for description of health conditions: ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Health Related Problems) and ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health). Organizations of people with disabilities and related institutions are waiting with high expectation for the ICF utilization. Lack of clear definition of “disability" is being pointed out as a deterrent for promoting the health of people with disabilities. The objective of this work is to evaluate definitions of disability, and discuss the use of ICD-10 and ICF and the contribution of ICF to improve understanding of definitions of disability through functioning and contextual factors. Some different definitions of disability have been reviewed, as well as publications involving ICF application. Diagnostic categories of health conditions of ICD-10 used in some systems are presented, as well as ICF components that could contribute for different fields of applicability regarding the understanding of definitions of disability.

Antalet patienter med ICD-behandling (implanterbar defibrillator) ökar. Antalet patienter som behandlas med ICD beräknas vara omkring 1400-2000 patienter/år. Då behandlingen ges på indikationen risk för livshotande hjärtrytmrubbning, är kunskap om bemötande av patienten i en allvarlig livssituation och skapande av delaktighet avgörande. Patienten behöver stöd till förståelse och kunskap för att uppleva hälsa och livskvalitet. Det mellanmänskliga mötet är centralt för att ge information till patienten. Forskning finns om att leva med ICD, men få riktar in sig på information i samband med ICD-implantationen, dock menar forskare att information är viktig inför beslut av behandling och framförallt hos patienter som erbjuds behandling på primärindikation. Syftet var att belysa patienters erfarenhet av information i samband med ICD-implantation och en kvalitativ, intervjustudie, med induktiv ansats genomfördes.Erfarenheter patienterna belyste tryggheten informationen skapar där vikten av att vara förberedd inför vad som skall ske och vad som kan komma att ske är viktig. Att ha en tillgänglig och förtroendefull relation med en vårdare som har kompetens inom området var mest betydelsefullt. Att stämningen i vårdmiljön är positiv och att alla som vårdar patienten ger samstämmig information belystes som viktigt. Vårdaren bör ha ett professionellt förhållningssätt och ha kunskap kring hur man möter en människa på ett personligt plan och individualiserar informationen. Viktigt är även att informationen är väl avvägd där innehållet bör vara genomtänkt och uppriktigt. Att veta varför behandlingen behövs, vad den syftar till och hur det går till praktiskt. Väsentligt är även informationen kring risker och komplikationer, men även etiska aspekter. Närståendes medverkan var viktig för flera patienter. Viktigt är att se de belysta erfarenheterna som en helhet, då alla delar behövs för att skapa livskvalitet. Alla delar påverkar varandra och tillsammans skapas det goda resultatet. / Program: Fristående kurs

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för många innebära en upplevelse av att de får en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in på 50-talet har utvecklingen gått framåt och många livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebära både fysiska och psykiska omställningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omställningar kan påverka patientens livsvärld, levda kropp, hälsa och välbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vårdpersonal och närstående ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD är det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det är att leva med detta hjälpmedel. Syftet är att undersöka upplevelser av att leva med pacemaker eller ICD. För att svara på syftet genomfördes en litteraturstudie där Fribergs (2006, ss. 115-124) modell användes för analys av data. Resultatet bygger på analyser av åtta kvalitativa och två kvantitativa studier, dessa redovisas i form av fyra huvudteman; Att uppleva livsförändringar, att vara i behov av stöd och utbildning, att hitta sin egen väg till acceptans och att uppleva oro. Att behandlas med en pacemaker eller ICD kan för många innebära att livet förändras. Det kan innebära att individen får en mer positiv inställning till livet men det kan också innebära en del begränsningar som i sin tur kan leda till att personen drar sig undan. Det finns ett stort behov av mer stöd och utbildning från vårdpersonal för att individerna ska uppleva en trygghet i sin vardag. Den nya livssituationen kan innebära att individen måste försöka finna en egen väg mot att acceptera sin livsvärld. Det kan även finnas en oro inför framtiden och hur deras sjukdom kommer att påverka deras barn. För att patienten ska uppleva en trygghet i sin vardag behöver vårdpersonalen en större insikt och förståelse i patientens liv och på så sätt kunna ge en bättre information och utbildning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen. Metoden som har använts är en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har analyserats. I resultatet framkom fyra huvudteman: upplevelse av kontroll, upplevelse av ett begränsat liv, upplevelsen av stöd och att se livet med nya ögon. Under temat upplevelsen av kontroll framkom tre underteman: tankar och känslor om att få en elektrisk stöt, att förlora kontrollen och att återfå kontrollen. Resultaten visar att rädslan inför att få en elektrisk stöt leder till begränsningar i livet och många svåra frågor och känslor uppkommer. Dessvärre upplever patienterna att det inte finns utrymme att tala om dessa vid återbesöken. Det är viktigt för dem att få prata om detta eftersom det kan underlätta anpassningen till det nya livet. I diskussionen kopplar författarna ihop några upplevelser med vårdvetenskapliga begrepp för att ge en djupare förståelse. Det diskuteras även om det finns riskfaktorer som kan öka patientens upplevelse av ohälsa vid ICD-behandling. Genom en djupare förståelse kan sjuksköterskan möta dessa patienter på ett sätt som främjar vårdprocessen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Objetivo: Análise da relação custo-efetividade do tratamento com o uso do DCI - Desfibrilador Cardioversor Implantável comparado com o tratamento clínico alternativo através de medicamentos. Revisão de literatura: O estudo contemplou a revisão da conceituação das técnicas de avaliação econômica e de apropriação de custos de procedimentos hospitalares, bem como experiências sobre a análise da relação custo-efetividade aplicadas às intervenções médicas consideradas na pesquisa. Métodos: O estudo utilizou a unidade de Custo por AVG - Ano de Vida Ganho, como expressão do indicador de custo-efetividade. A metodologia compreendeu a definição da perspectiva da pesquisa (Sistema Único de Saúde na qualidade de principal financiador do implante de DCIs, no Brasil), elaboração dos protocolos padrões de tratamento, cálculo dos custos totais dos tratamentos baseados em indicadores praticados por hospitais de referência, os quais encontram-se estimados para o período de dez anos e ajustados para valor presente à taxa de desconto de 6% ao ano. No âmbito da efetividade, foram utilizados parâmetros da literatura, os quais encontram-se baseados nos anos de vida ganhos do tratamento com o uso do DCI, em relação ao tratamento clínico. Resultados: O custo por AVG alcançado pelo estudo foi de R$ 20.530,00, cerca de US$ 9.550. Esse indicador de efetividade foi calculado com base nos parâmetros de custo incremental de R$ 54.200,00 e expectativa de vida de 2,64 anos, decorrentes do uso do DCI comparado com o tratamento clínico. Discussão: O estudo considerou comparações com indicadores da literatura, faixas de atratividade, análises de sensibilidade, impactos sobre financiamento e limitações da pesquisa. Conclusões: O índice de custo-efetividade do tratamento com DCI mostrou-se favorável, sob as condições de atratividade ajustadas à realidade brasileira, embora enfrente dificuldades de financiamento por parte do SUS, considerando o substancial impacto financeiro das indicações de uso do referido tratamento. / Objective: Cost-effectiveness analysis of implantable cardioverter defibrillator therapy (ICD) compared with conventional drug therapy. Literature review: The study comprised the conceptualization of techniques of economic evaluation, the methodology of appropriation of hospital procedure costs and different experiences on cost-effectiveness analysis applied to medical interventions considered in this research. Methods: The study used the unit Cost per Life-Year Gained (LYG) as an index of cost-effectiveness. The methodology included the definition of the research scope (Sistema Único de Saúde as the main payor of the ICD\'s implant, in Brazil), creation of standard protocols of treatment, and calculation of treatment total cost based on indicators used by well known hospitals, which are estimated for ten years and adjusted to a discount rate of 6% a year. Concerning effectiveness, some parameters from the literature were applied, which are demonstrated by LYG with the implant of ICD, compared to the alternative drug therapy. Results: The cost per life-year gained reached by the study was of R$ 20,530.00, approximately US$ 9,550. This ratio of effectiveness was calculated on the basis of the parameters of additional cost of R$ 54,200.00 and the life expectancy of 2.64 years with the use of ICD compared to the drug treatment. Discussion: The study considered comparisons with indicators comprised in the literature, range of attractiveness, sensitivity analysis, impact over financing and limitations of research. Conclusions: The chosen cost-effectiveness indicator for ICD therapy was favorable, under the adjusted attractiveness conditions adapted to the actual Brazilian health care sector. This conclusion holds in spite of the present financial difficulties experienced by SUS, and the substantial financial impact this kind of therapy may generate.

Heart failure (HF) is one of the top causes of mortality in the United States and globally. In order to combat the high mortality rates of this disease, medical technology, including internal cardioverter defibrillators (ICD) and left ventricular assist devices (LVAD), have become one of the most common treatments. Over the past 10 years the utilization of these cardiac devices has increased exponentially, which has created a new phenomenon of how we discuss death with patients who have one of these devices. The purpose of this dissertation is to increase understanding of the end-of-life decision making processes and current experiences that patients with a cardiac device are having. This dissertation includes four original manuscripts that focus on patients with a cardiac device and their experiences with decision-making at the end-of-life. The first paper is a data-based paper that examines experiences of patients with an ICD and what factors are associated with having a conversation with their providers about end-of-life. The second paper is an integrative review of the literature regarding what is currently known about end-of-life with an LVAD. The third paper is a psychometric evaluation of the Control Attitudes Scale-Revised (CAS-R) for patients with an LVAD. The fourth paper is a data-based manuscript that looks at patients with an LVAD and their attitudes and experiences with end-of-life conversations with providers and next-of-kin and the impact of cognition on these attitudes and experiences. The findings of this dissertation will hopefully inform providers of patients with cardiac devices about their patients end-of-life decision making processes. It will also demonstrate the gaps that are currently in practice, and ideally be able expand on how to assist patients and providers on improving communication about end-of-life decision making.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning.</p><p>Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent. De ekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna redan efter ett år, och hela investeringskostnaden återfås efter sju år. Kvalitativa argument som talar för distansuppföljning är tidsbesparingar, förenklad uppföljning, bättre övervakning och att patienterna upplever en större trygghet.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning. Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent. De ekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna redan efter ett år, och hela investeringskostnaden återfås efter sju år. Kvalitativa argument som talar för distansuppföljning är tidsbesparingar, förenklad uppföljning, bättre övervakning och att patienterna upplever en större trygghet.