Bakgrund: Implanterbar defibrillator (ICD) är en medicinsk teknisk dosa som bryter livshotande arytmier med en defibrillering. För personer med en förhöjd risk att få ett plötsligt hjärtstopp kan ICD:n vara en direkt livräddande behandling. I dag finns närmare 7800 personer i Sverige som har ICD, vilket är en grupp som stadigt ökar i antal. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med implanterbar defibrillator. Metod: Litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Fribergs mall för kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudteman, Att tappa kontrollen över livet, Ett förändrat liv med begränsningar och en andra chans med sju subteman. Resultatet visar på att patienter med ICD upplever en förändrad livssituation som påverkar dem på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Reaktioner som osäkerhet, rädsla och oro är vanliga känslor som patienterna upplever. Flera av patienterna utvecklar även ett undvikande beteende på grund av rädsla för tillslag från ICD;n vilket leder till att livskvalité påverkas negativt. Allteftersom som tiden fortskrider så minskas de negativa följderna av behandlingen och de flesta av patienterna känner en djup tacksamhet till att ha fått en andra chans till livet. Diskussion: Sjuksköterskan behöver kunskap om de förändringar och begränsningar som det innebär att leva med en ICD. Samlivet, den fysiska förmågan och arbetslivet påverkas och sjuksköterskan behöver informera om dessa områden för att kunna stötta patienten att anpassa sig till det nya livet. Slutsats: Majoriteten av ICD-bärarna upplever en rädsla för inadekvata tillslag, ovisshet och osäkerhet när ett tillslag kommer att uppstå ligger till grund för de begränsningar patienterna upplever. Sjuksköterskor kommer allt oftare möta denna kategori av patienter vilket gör att det är viktigt med kunskap om deras upplevelser för att kunna möta dem och ge en korrekt vård. / Background: Implantable cardioverter defibrillator is a technological medical controller that interrupts life-threatening arrhythmias with an electrical shock. The ICD could have a direct life-saving impact for persons that have an increased risk to suffer a sudden cardiac arrest. About 7800 people have ICD in Sweden currently, however the group is steadily increasing in numbers. Aim: The aim of this study was to describe the patients' experiences of living with implantable cardioverter defibrillator. Method: Literature overview that is based on eleven scientific articles analyzed based on Friberg’s template for qualitative approach. Findings: Three main topics arose from the analysis after working to the results, To lose control over life, A change life with limitations and A second chance with seven sub-themes. The results points at the patients with ICD goes through a change in their life situation, which affects them at a physical, psychical and social level. Reactions such as insecurity, fear and anxiety are common emotions the patients will feel. Many of the patients will also develop an avoidance behavior because of fear for an electrical shock from the ICD, that will lead to an adverse effect on their quality of life. The negative effects of the treatment will be reduced as time goes on and most of the patients will feel a deeper gratitude to having a second chance to life. Discussion: The nurse needs to know about the changes and limitations that are involved living with an ICD. The co-habitation, the physical ability and the ability to work are all affected and the nurse need to inform the patients about these changes in order to support them to adjust to this new way of life. Conclusion: The majority of ICD-carriers are experiencing a fear of inadequate electrical shock, uncertainty and insecurity when a electrical shock will occur is the basis for the restrictions that patients experiences. Nurses in Swedish healthcare system will encounter this group of patients more often and that makes it crucial that nurses have knowledge about their experiences in order to meet them and give proper care.

No description available.

Bakgrund: Att drabbas av hjärtstopp kan upplevas som en dramatisk händelse som påverkar både hälsan och livsvärlden. Alla patienter innehar ett existentiellt sammanhang som påverkar hälsan, livet och patienten själv. Sjuksköterskan behöver kunna se till patientens livsvärld och förstå hur olika sammanhang påverkar patientens upplevelse av sin hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att överleva ett hjärtstopp. Metod: Den valda metoden var en litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats som inkluderade 11 artiklar som analyserats med en metod beskriven av Friberg. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudteman: en ny vardag, ett förändrat liv och livsavgörande begränsning med inopererad defibrillator med tio underteman. Konklusion: Majoriteten av patienterna upplevde oro, rädsla och ångest i sin vardag. De behövde utveckla nya strategier för att kunna hantera sitt nya liv i form av rutiner och planering för att minska stress i vardagen. / Background: To suffer from cardiac arrest can be experienced as a dramatic event that affects both the health and life world. All of the patients have an existential coherency that affects the health, life and the patient itself. As a nurse you will be able to see the patient's life world and understand how different contexts affects the patient's experienced health. Purpose: The purpose was to describe the patient’s experience of surviving cardiac arrest. Method: The chosen method was a literature based study with a qualitative approach that included 11 articles that was analyzed using a method described by Friberg. Results: Through analysis of the data material three main themes was generated with associated sub themes. From the analysis of the data emerged three main themes a new every day life, a changed life and a life changing limitation with an inoperable defibrillator with ten undertheme. Conclusion: The majority of the patients experienced worry, fear and anxiety in their everyday life. They needed to develop new strategies to cope with their new life with the help of routines and planning to decrease stress in their everyday life.

Bakgrund: Idag lever många med kardiovaskulära sjukdomar framförallt hjärtarytmier och / eller hjärtstillestånd vilket är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. En hjärtstimulator vars funktion är att stimulera hjärtat till att återgå till en normal hjärtfrekvens. Personer som lever med en implanterbar hjärtstimulator upplever rädsla, oro och ångest relaterat till vardagen då man fruktar för elektriska störningar eller enhetsfel. En personcentrerad omvårdnad är viktig då det underlättar för patienter att leva ett normalt liv som möjligt.Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehov i form av stöd hos patienter som lever med implanterbar hjärtstimulator. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av 11 artiklar. Resultat: Resultatet delas in i tre teman: Iformation, socialt och professionellt stöd samt Kontinuerlig uppföljning. Information skapar större förståelse samt trygghet hos patienter. Stöd från omvårdnaspersonal och närstående ökade förmågan av sjävlkännedom och självskänsla. Kontinuerliga uppföljningar förbättrade fysiska och psykologiska faktorer, som ökade livskvaliteten. Slutsats: I studien framkom det att information, stöd och kontinuerliga uppföljningar var av stor betydelse för den personcentrerade omvårdnaden. Studien redogör att utterligare kunskaper behövs inom sjuksköterskeprofessionen för att berdiva en god vård- och omsorg. / Background: Today many people live with cardiovascular disease, especially cardiac arrhythmias and / or cardiac arrest, which is one of the most common causes of global death. A pacemakers function is to stimulate the heart to return to a normal heart rate. People who live with an implantable cardiac stimulator experience fear, concerns and anxiety related to electrical disturbances and device error in everyday life. Person-centered nursing is important as it makes it easier for patients to live a normal life as possible. Purpose/aim: The aim of the literature study was to highlight the nursing needs in the form of support in patients living with the implantable cardiac defibrillator. Method: A literature study using an inductive approach and 11 articles was critically reviewed. Result: The results are divided into three themes: Information, social and professional support and Continuous follow-up. Information created greater understanding and safety for the patient. Support from nursing staff and relatives increased the ability of self-awareness and self-esteem. Continuous follow-up improved physical and psychological factors that increased the quality of life. Conclusion: The findings of the study were that information, support and continuous follow up were of great importance concerning person-centered nursing. The study reports that additional knowledge is needed in the nursing profession to be able to conduct good care and nursing.

Clostridium difficile (CD) est l’entéropathogène le plus fréquemment responsable d'infections nosocomiales intestinales post-antibiotiques. L'apparition de cas graves liés à l'émergence de souches hypervirulentes ces dernières années a contribué à accroître la morbidité et la mortalité. Les toxines TcdA et TcdB contribuent directement aux lésions intestinales associées aux infections à CD (ICD), mais d'autres facteurs bactériens sont nécessaires à l’adhésion et la colonisation intestinale. Les flagelles de CD, qui confèrent la mobilité et la chimiotaxie, pourraient jouer un rôle dans la pathogenèse en contribuant à la réponse inflammatoire de l’hôte et aux lésions de la muqueuse. En effet, en activant le récepteur TLR5, les flagelles peuvent provoquer l'activation des cascades de signalisation cellulaire des MAPK et de NF-κB conduisant à la sécrétion de cytokines pro-inflammatoires. Notre objectif était d’étudier ce rôle potentiel des flagelles de CD in vitro et in vivo. Nous avons montré que l'interaction de la flagelline de CD avec le TLR5 active principalement la voie de NF-κB, et, dans une moindre mesure, la voie des MAPK, conduisant ainsi à la régulation de l'expression de gènes pro-inflammatoires et à la synthèse de médiateurs pro-inflammatoires. De plus, en utilisant un modèle murin d’ICD, nous avons démontré un effet synergique des flagelles et des toxines dans l’induction d’une réponse inflammatoire de la muqueuse caecale. Dans ce modèle, l'absence de flagelles diminue considérablement le degré d'inflammation de la muqueuse caecale et la seule présence de toxines, sans flagelles, ne suffit pas à provoquer d’importantes lésions épithéliales. Ces résultats mettent en évidence le rôle des flagelles de CD dans l’induction d’une réponse inflammatoire intestinale en synergie avec l’action des toxines bactériennes sur l'épithélium. / Clostridium difficile (CD) is the most common enteropathogen responsible for intestinal nosocomial post-antibiotic infections. The appearance of severe cases related to the emergence of hypervirulent strains these last years has contributed to increased mortality and morbidity. The CD TcdA and TcdB toxins contribute directly to CD infection (CDI)-associated lesions of the gut, but other bacterial factors are needed for the bacteria to adhere and colonize the gut. The CD flagella, which confer motility and chemotaxis for successful intestinal colonization, could play an additional role in bacterial pathogenesis by contributing to the inflammatory response of the host and mucosal injury. Indeed, by activating the TLR5, flagella can elicit activation of the MAPK and NF-κB cascades of cell signaling, leading to the secretion of pro-inflammatory cytokines. Our objective was to study the potential role of CD flagella in vitro and in vivo. We reported that the interaction of CD flagellin-TLR5 predominantly activates the NF-κB, and, in a lesser degree, the MAPKs pathways, thus leading to up-regulation of pro-inflammatory gene expression and subsequent synthesis of pro-inflammatory mediators. Moreover, by using a mouse model of CDI, we demonstrated a synergic effect of flagella and toxins in eliciting an inflammatory mucosal response. In this model, the absence of flagella dramatically decreased the degree of mucosal inflammation in mice and the sole presence of toxins without flagella was not enough to elicit epithelial lesions. These results highlight the important role of CD flagella in eliciting mucosal lesions as long as the toxins exert their action on the epithelium.

Der implantierbare Kardioverter-Defibrillator gehört zu der Behandlung von herzinsuffizienten Patienten. In dieser Arbeit wird eine Risikostratifizierung anhand der vorliegenden Grunderkrankung analysiert. Untersucht wurden 330 konsekutive Patienten mit ischämischer oder nicht-ischämischer dilatativer Kardiomyopathie, die zwischen 2009 und 2011 einen ICD erhalten haben. Im Rahmen des Follow-up von 19 ± 9 Monaten erlitten 29 % der Patienten adäquate ICD-Therapien. Als signifikante Risikofaktoren für adäquate Therapien waren die sekundärprophylaktische Implantation bei ICM-Patienten und die Präsenz von Vorhofflimmern bei DCM-Patienten zu beobachten. Die leitliniengerechte CRT-Implantation zeigte eine prophylaktische Wirkung bei ICM-Patienten.

Hintergrund: Mit der stetig steigenden Zahl an Neuimplantationen von kardiovaskulären implantierbaren elektronischen Geräten (CIED) steigt auch die Anzahl der Komplikationen, die mit einem chirurgischen Zweiteingriff einhergehen. Nicht selten müssen die vorhandenen Sonden dabei extrahiert bzw. explantiert werden. Allein in Deutschland wurden laut Jahresbericht 2018 des Deutschen Herzschrittmacher und Defibrillatorregisters ca. 75 000 Schrittmacher (SM) und ca. 23 000 implantierbare Kardioverter und Defibrillatoren (ICD) neu implantiert. Zusätzlich wurden ca. 16 000 SM-Aggregatwechsel, ca. 11 000 ICD-Aggregatwechsel, ca. 11 000 SM-Revisionen und ca. 8 000 ICD-Revisionen durchgeführt. Die Hauptindikation zur Sondenextraktion ist die Infektion der Sonde oder der Schrittmachertasche mit dem Risiko einer Endokarditis der Trikuspidalklappe oder einer generalisierten Infektion mit einhergehender Sepsis. Daneben wird die Indikation zur Sondenextraktion bei Sondendysfunktion, Vorhandensein von mehreren Sonden, chronischen Schmerzen, Systemumstellungen oder Systemverlagerungen z. B. vor Bestrahlungen sowie bei symptomatischen venösen Thrombosen der Gefäße mit implantierten Sonden gestellt. Bis zur Jahrtausendwende wurden Sonden allein durch Zug an der Sonde (manuell oder mittels Extension), durch Kappen der Sonde und mittels endovaskulärer Methoden oder durch eine offene Operation entfernt. Nicht selten kam es dabei zu Komplikationen wie Rupturen an Gefäßen oder am Herzen, die größere Operationen zur Folge hatten. In den letzten Jahrzehnten wurden jedoch eine Vielzahl an Instrumenten und Geräten zur Sondenextraktion entwickelt, um diese schwerwiegenden Komplikationen zu vermeiden. Mittlerweile werden diese Hilfsmittel in „Powered traction tools“ und „Non powered traction tools“ unterschieden. Unter „Powered traction tools“ werden Laser armierte Schleusen bzw. Katheter, elektrochirurgische Schleusen und rotierende schneidende Schleusen verstanden. „Non powered traction tools“ sind sogenannte Locking-Stylets, mechanische dilatierende Schleusen sowie femorale Schlingensysteme zur Bergung von Sondenresten aus dem rechten Ventrikel oder Atrium. Fragestellung: In der folgenden prospektiven Registerstudie wird die Excimer-Laser-Technik als Methode zur Sondenextraktion monozentrisch analysiert. Primärer Endpunkt ist die Erfolgsrate unter der Laserextraktion. Sekundärer Endpunkt ist das Auftreten von Komplikationen. Methoden: Im Zeitraum vom 01.01.2012 bis 31.12.2017 wurden im Herzzentrum Coswig 149 CIED-Sondenextraktionen mittels Excimer-Laser bei 146 Patienten durchgeführt. Dabei wurden 257 Sonden extrahiert (86 SM-Sonden und 171 ICD-Sonden). Die prospektiv angelegte Registerdatenbank im Rahmen der hausinternen Qualitätssicherung wurde in SPSS transferiert und analysiert. Bei allen Patienten wurde der Eingriff im OP-Saal unter Allgemeinanästhesie unter intraoperativer Fluoroskopie und transösophagealer Echokardiographie(TEE)-Kontrolle durchgeführt. Postoperativ erfolgte eine Röntgenaufnahme des Thorax zum Ausschluss verbliebener Fremdmaterialien (Sondenreste) sowie eine transthorakale Echokardiographie (TTE) zum Ausschluss eines Perikardergusses. Ergebnisse: 226/257 (88 %) aller Sonden konnten mit dem Einsatz des Excimer-Lasers komplett entfernt werden. In 15/257 (6 %) war nur eine partielle Entfernung der Sonden möglich. Bei 16/257 (6 %) war der eingesetzte Excimer-Laser ohne Erfolg. Von diesen 16 verbliebenen Sonden wurden 6 Sonden mit einem transfemoralem Snare und 3 Sonden durch Sternotomie mit HLM-Anschluss entfernt. Die Gesamtkomplikationsrate betrug 23/149 (15 %) aller Eingriffe. Bei 2/149 (1 %) traten schwere Komplikationen auf: ein Patient entwickelte einen postoperativen Apoplex mit Hemiparese und eine Patientin entwickelte eine Perikardtamponade und verstarb aufgrund dessen. Außerdem traten 21/149 (14 %) nicht-schwerwiegende Komplikationen bei 20 Patienten auf: 5x postoperativer Pneumothorax (allerdings musste nur bei 3 Patienten eine Thorax-Drainage gelegt werden), 3x Sondendislokation mit notwendiger Sonden-Neuplatzierung/-Neuimplantation, 6x Taschenhämatom mit einer Hämatomausräumung im Verlauf des gleichen Aufenthaltes, 2x Perikarderguss (wobei es nur bei einem Patienten notwendig war, eine Perikardpunktion durchzuführen), 2x Hämatothorax mit Thorax-Drainagenanlage, 1x neu aufgetretene postoperative Trikuspidalklappeninsuffizienz ohne Indikation zur Operation, 1x Perforation der oberen Hohlvene (SVC) ohne Nachweis eines Perikardergusses und 1x Sondenrest-Embolisierung mit Entfernung mittels transfemoralem Snare. Schlussfolgerung: Die Sondenextraktion mittels Excimer-Laser ist eine effektive und sichere Methode zur Entfernung von Sonden bei Patienten mit Herzschrittmacher (SM) und Implantierbaren Kardiovertern und Defibrillatoren (ICD). Die prospektive Registeranalyse des monozentrischen Patientenkollektivs zeigt mit 122/149 (93 %) eine hohe Erfolgsrate.:Abbildungsverzeichnis 5 Tabellenverzeichnis 6 Abkürzungsverzeichnis 7 1. Einleitung 9 1.1 Hintergrund 10 1.1.1 Kardiovaskuläre implantierbare elektronische Geräte (CIED) 10 1.1.1.1 Herzschrittmacher 10 1.1.1.2 Implantierbare Kardioverter-Defibrillatoren (ICD) 12 1.1.1.3 Elektroden 12 1.2 Sondenextraktion 14 1.2.1 Definitionen 14 1.2.2 Indikation zur Sondenextraktion 14 1.2.2.1 CIED-Infektion 14 1.2.3 Komplikationen 17 1.2.4 Sondenextraktionsmethoden 19 2. Fragestellung 22 3. Material und Methoden 22 3.1 Definitionen 23 3.2 Peri- Operative Standards 24 3.2.1 Elektrodenextraktionsvorgehen 25 3.3 SLS II Excimer-Laser-Schleuse 27 3.4 Datenerhebung und Statistik 28 4. Ergebnisse 31 4.1 Patientenchraktaristika 31 4.2 Indikation zur Extraktion 32 4.3 Aggregat- und Sondencharakteristika 33 4.4 Primärer Endpunkt: Effektivität 34 4.5 Sekundärer Endpunkt: Komplikationen 37 5. Diskussion 41 5.1 Indikationen zur CIED-Sondenextraktion 41 5.2 Standards gemäß der Heart Rhythm Society-Empfehlungen 42 5.3 Patientenkollektiv 43 5.4 Primärer Endpunkt: Erfolgsrate der Laser-Sondenextraktionen 44 5.5 Sekundärer Endpunkt: Komplikationen der Laser-Sondenextraktionen 45 5.6 Vergleich mit den Studienergebnissen aus dem GALLERY-Register 48 5.7 Limitationen 48 6. Schlussfolgerung 49 7. Zusammenfassung 50 8. Literaturverzeichnis 54 9. Danksagung 59 11. Eidesstattliche Erklärung 63

Microsoft lanserade Windows 10 i mitten av 2015. Windows 10 är en serie operativ-system med flera versioner anpassade för många olika användningsområden. Windows 10 IoT Enterprise är en av versionerna inriktade på olika typer av inbyggda system. Vid anpassning utefter miljö kan delar av operativsystemet därför låsas ned och begränsas. För konfiguration av Windows 10 finns både gamla och nya verktyg tillgängliga. I detta projekt görs en undersökning av nedlåsnings- och anpassningsmöjligheter, samt konfigurationsverktyg med fokus på Windows 10 IoT Enterprise. De verktyg som har använts är Microsofts helt nya Windows Imaging and Configuration Designer, men även det lite äldre Windows System Image Manager. Med och utan hjälp av dessa verktyg har flera konfigurationsmöjligheter undersökts. Detta inkluderar bl.a. användar- och applikationsbegränsningar, branding (mjukvarumässig produktmärk-ning), och utseendeanpassningar. Utöver detta behandlas även framtagandet av färdig-konfigurerade Windows-avbildningar ytligt. Projektet har bestått av åtskilliga tester, främst baserade på Microsofts egna dokumentation. Majoriteten av de möjligheter och konfigurationer som har undersökts har visat sig fungerande och någorlunda lättanvända. En fungerande funktion har endast bedömts som sådan om denna uppfyller de beskrivningar Microsoft själva har givit ut. Detta utan att för den sakens skull förstöra andra delar av systemet. I slutändan beskriver resultaten till stor del funktioner som finns och fungerar, men inte i vilka praktiska scenarier dessa lämpar sig för användning. Vid konfiguration av större nedlåsningsfunktioner uppvisar Windows ICD problem. Ytterligare problem som också har noterats berör bl.a. möjligheterna för profilkopiering och generalisering i Windows 10. / Microsoft released Windows 10 in the middle of 2015. Windows 10 is a series of operating systems with multiple versions adapted for many different fields of work. Windows 10 IoT Enterprise is one of the versions aimed at various types of embedded systems. During adaptation into certain environments, parts of the operating system may therefore be locked down or limited. For configuration of Windows 10, both old and new tools are available.  In this project, an examination of lockdown and adaptation possibilities, as well as configuration tools, focusing on Windows 10 IoT Enterprise is made. The tools used are Microsoft’s brand new Windows Imaging and Configuration Designer, but also their older Windows System Image Manager. Multiple configurations have been examined both with, and without the help of these tools. This includes user and application limitations, branding, and appearance. In addition to this, the creation of fully configured Windows images is superficially addressed. The project has consisted of several tests, mainly based on documentation from Microsoft. A majority of the examined possibilities and configurations have proven functional and quite easy to make use of. A working functionality has only been evaluated as such if it satisfies descriptions released by Microsoft themselves. This, as well as not breaking other parts of the system. In the end, the result mainly describes existing and working functionalities, not in what practical scenarios they fit. During configuration of major lockdown features, Windows ICD displays problems. Other problems has also been noted, among other things related to profile copying and generalization in Windows 10.

En implanterbar defibrillator kan vara en livräddande behandling för personer med ökad risk för plötslig död. Behandlingen syftar till identifiera och behandla livshotande rytmrubbningar. Behandlingen kan ges i sekundär eller primärprofylaktiskt syfte. Det finns etiska aspekter vid ställningstagande till behandlingen. Den innebär fysiska, psykiska och sociala anpassningar. Existentiella frågor om liv och död uppstår vid ställningstagande till behandlingen. Antalet personer som behandlas med implanterbar defibrillator (ICD) ökar. För att kunna ge bra stöd är det viktigt med kunskap om upplevelsen av att leva med ICD. Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med en ICD.Resultatet har framkommit genom analys av 8 kvalitativa studier och presenteras i fyra teman: Att förlora kontrollen, Att anpassa sin livssituation, Att uppnå trygghet och säkerhet och Att få ny syn på livet. Inom varje tema ingår subtema som är förstäkta med citat. Upplevelsen av att leva med ICD kan jämföras med ett krisförlopp. Genom att vårdpersonal har kunskap om att upplevelsen kan liknas vid ett krisförlopp kan bättre vägledning och stöd ges till patienten. / Program: Fristående kurs

International Classification of Diseases the 10th Revision (ICD-10) was implemented October 1, 2015, and there was little knowledge how the transition to ICD-10 would impact the revenue cycle for intraoperative neurophysiological monitoring medical practices in Oklahoma. This correlational quantitative study examined the changes in dependent variables of reimbursements due to the change from ICD-9 to ICD-10 for independent variables of intraoperative neurophysiological monitoring procedure codes. The reimbursements from 2014 were compared to reimbursements from 2016. Prices were adjusted for inflation to 2016 dollar values. Annual reimbursements decreased for all intraoperative neurophysiological monitoring procedures examined except the remote monitoring code. The intraoperative neurophysiological monitoring procedure with the greatest mean annual decreases in reimbursement was the lower somatosensory evoked potentials. The intraoperative neurophysiological monitoring procedures with the least annual reimbursement decreases were transcranial electrical motor potential monitoring and electromyography. The findings of the budget-impact analysis and cost-effectiveness analysis indicated that reimbursement for procedures has steadily decreased from 2014 to 2016, causing a negative effect on practices' revenue cycle management. The findings of this study could benefit intraoperative neurophysiological monitoring companies in Oklahoma by supporting adjustments essential for healthcare leaders to maintain a financially sustainable intraoperative neurophysiological monitoring medical practice.