Efter den globala finanskrisen år 2008 riktades en stor kritik mot standarden IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Denna kritik grundade sig i att standarden var allt för komplicerad. Detta påpekades redan vid dess publicering år 1999. Som svar på denna kritik började IASB att ta fram en ny standard, IFRS 9 Finansiella Instrument, som blev obligatorisk att tillämpa från och med 1 januari år 2018. Vid tillämpning av IFRS 9 kommer företag ges bättre förutsättningar för att utforma en redovisning som tillhandahåller en mer rättvisande bild av hur risker med finansiella instrument hanteras. Motsvarande standard i K3 finns i regelverkets kapitel 11 respektive kapitel 12. Vid tillämpning av kapitel 11 redovisas tillgångar enligt anskaffningsvärdet och vid tillämpning av kapitel 12 används verkligt värde. Vilket kapitel som ska följas är upp till användarna av regelverket. K3 bygger i grunden på ”IFRS for SMEs”. Onoterade svenska moderbolag har möjlighet att välja om de vill tillämpa K3 eller IFRS. Detta val har på senare år blivit ett strategiskt val för bolagen. Denna uppsats är en kvalitativ studie som bygger på en abduktiv ansats. I studien presenteras en komparativ analys som med hjälp av typfall utreder skillnader som kan uppkomma om svenska onoterade moderbolag väljer att frivilligt tillämpa IFRS eller tillämpar K3. Skillnaderna mellan de olika standarderna som undersöks är begränsade till klassificering, värdering och nedskrivning. Typfallen är konstruerade för att tydligt visa de skillnader som uppstår i redovisningen av just dessa områden och hur de påverkar moderbolagens finansiella ställning ur ett intressentperspektiv. I denna studie har en avgränsning gjorts att endast behandla de primära intressenterna, aktieägare och långivare. I analysen belyses de mest väsentliga skillnader som uppstår vid redovisningen och som påverkar moderbolagens finansiella ställning. De skillnader som framkommit i typfallen har analyserats utifrån de valda intressenternas perspektiv. Detta för att se vilken tillämpning som är mest fördelaktig. Både aktieägare och långivare efterfrågar sådan information som kan påverka deras beslutsfattande. I analysen granskas också hur väl de båda regelverken tillämpar sina kvalitativa egenskaper. Syftet med studien är att visa hur ett svenskt onoterat aktiebolags val av regelverk påverkar redovisningen av deras finansiella tillgångar. Genom att belysa de mest väsentliga skillnaderna mellan IFRS 9 och K3s kapitel 11 syftar studien vidare på att tillföra kunskap om de distinktioner som förekommer mellan regelverken. Denna kunskap kommer i sin tur att visa hur valet av regelverk påverkar den finansiella informationen utifrån ett intressentperspektiv. Resultatet av studien utmynnar i att det förekommer skillnader mellan regelverken gällande redovisning av finansiella tillgångar. De främsta skillnaderna uppstår vid de olika regelverkens grad av försiktighet, speciellt avseende nedskrivning. Slutsatsen är att finansiella tillgångar redovisade i enlighet med IFRS 9 beskriver den ekonomiska verkligheten bättre ur ett intressentperspektiv. På så vis kan aktieägare och långivare få bättre underlag för ekonomiska beslut. / Following the global financial crisis in 2008, a major criticism was made of the standard IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement. This criticism was based on the fact that the standard was all too complicated. This was already pointed out at the time of its publication in 1999. In response to this criticism, the IASB began to produce a new standard, IFRS 9 Financial Instruments, which became mandatory from January 1, 2018. When applying IFRS 9, companies will be given better prerequisites for to design an account that provides a more accurate picture of how risks with financial instruments are managed. Corresponding standards in K3 are contained in chapter 11 and chapter 12 of the regulation. For the application of Chapter 11, assets are reported at purchase value and, in applying Chapter 12, fair value is used. Which chapter to be followed is up to the users of the regulation. K3 is basically based on "IFRS for SMEs". Unlisted Swedish parent companies have the option to choose whether to apply K3 or IFRS. In recent years, this choice has become a strategic choice for the companies. This essay is a qualitative study based on an abductive approach. The study presents a comparative analysis that, by typing, investigates differences that may occur if Swedish unlisted parent companies choose to voluntarily apply IFRS or apply K3. The differences between the different standards examined are limited to classification, valuation and impairment. Types are designed to clearly show the differences that arise in the accounting of these areas and how they affect the parent company's financial position from a stakeholder perspective. In this study, a delimitation has been made to treat only primary stakeholders, shareholders and lenders. The analysis highlights the most significant differences that arise in the accounts and affect the parent company's financial position. The differences found in the cases have been analyzed from the perspective of the primary stakeholders. This to see which application is most beneficial. Both shareholders and lenders demand information that may affect their decision making. The analysis also examines how well the two regulations apply their qualitative properties. The purpose of the study is to show how a Swedish unlisted company's choice of regulatory framework affects the accounting of their financial assets. By highlighting the most significant differences between Chapter 11 of K3 and IFRS 9, the study aims at providing knowledge about III the distinctions that occur between the regulations. This knowledge, in turn, will show how the choice of regulatory framework affects financial information from an interest perspective. The result of the study suggests that there are differences between the rules governing accounting for financial assets. The main differences arise from the degree of caution of the various regulations, especially regarding impairment. The conclusion is that financial assets reported in accordance with IFRS 9 describes the economic reality better from a stakeholder perspective. In this way, shareholders and lenders can get better basis for financial decisions. This paper is written in Swedish.

I början av 2018 började den nya standarden IFRS 9, framtagen av IASB, gälla. Standarden ersätter den tidigare IAS 39 som behandlar finansiella instrument och är framtagen efter den stora finanskrisen under 2000-talet. I samband med implementeringen av IFRS 9 kan ett företags klassificerings, omklassificerings, redovisning och värdering samt nedskrivning av finansiella tillgångar påverkas annorlunda. Till följd av detta kommer det uppstå större skillnader mellan det svenska regelverket K3, som grundats på IFRS, och den nya standarden i IFRS beträffande finansiella tillgångar. Studien är en komparativ analys med typfall där tre fiktiva företag jämförs för att se vilka skillnader som finns mellan K3 och RFR 2/IFRS i hanteringen av finansiella tillgångar. De delar som belyses i studien är klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Skillnaderna som uppstår analyseras främst ur ett modifierat intressentperspektivmed inslag av positiv redovisningsteori och möjligheter till utdelning för investerare. Analysen i studien utgår till stor del från de kvalitativa egenskaperna som anges i IASB:s föreställningsram och i Bokföringsnämndens (BFN) vägledning för K3. De kvalitativa egenskaperna analyseras utifrån ett modifierat intressentperspektiv med investerare och företagsledare i fokus. Investerare har ett ekonomiskt intresse i företag och efterfrågarekonomisk information från företag som kan påverka deras prognoser och beslutstagande. Företagsledare använder den ekonomiska informationen för att kunna fatta viktiga beslut iföretaget. Det är även viktigt för företagsledaren att se om ett av regelverken har en större positiv effekt på redovisningen och därför är att föredra. Studiens syfte är att belysa de mest väsentliga skillnaderna angående finansiella tillgångar och deras förfarande och hur dessa skillnader påverkar investerare och företagsledare samtutdelningsmöjligheterna i ett företag. En redogörelse av de båda redovisningsstandarderna görs i början av studien för en lättare läsförståelse och för att ge läsaren en förståelse av de bådaregelverken. Analysen gällande de kvalitativa egenskaperna utifrån intressentteorin hjälper till att belysa de mest signifikanta skillnaderna mellan K3 och RFR 2/IFRS 9.Resultatet från studien visar att skillnaderna mellan regelverken främst är redovisningsteknisk i hur den finansiella informationen presenteras. Samtidigt som den största skillnaden mellanK3 och RFR 2/IFRS 9 gällande nedskrivningar inte har någon effekt på ekonomin i företaget på lång sikt. Slutsatserna från studien är att ett företag som väljer att tillämpa RFR 2/IFRS framför K3 kommer en del av de kvalitativa egenskaperna stärkas sett ur studiens intressentperspektiv. Väljer ett företag istället att tillämpa K3 kommer deras utdelningsmöjligheter upplevas starkare i ett tidigare skede på grund av periodiseringseffekterna. Vidare har studien praktiskt bidragit till att visa hur företag i praktiken kan tillämpa standarderna K3 och RFR 2/IFRS 9. Detta hjälper ett företag att välja vilken standard de ska välja när de står i ett vägval mellan vilken av standarderna de ska tillämpa. / At the beginning of 2018, the new International Financial Reporting Standard (IFRS 9) developed by the International Accounting Standards Board (IASB), began to be valid. The standard replaces the previous International Accounting Standard (IAS) 39, which deals with financial instruments, and is developed after the major financial crisis during the 2000s. In correlation to the implementation of IFRS 9, a company's classification, reclassification, recognition and valuation and impairment of financial assets may be affected differently. As a result, there can be major differences between the Swedish regulatory framework K3, that is based on IFRS, and the new IFRS standard for financial assets. This study is a comparative analysis with hypothetical cases where three fictitious companies are compared to highlight the differences that exist between K3 and Rådet för finansiell rapportering (RFR) 2/IFRS in the management of financial assets. The parts that are brought up in the study are classification, reclassification, accounting and valuation as well as impairment. The differences that arise are mainly analyzed from a modified stakeholder perspective with elements of positive accounting theory and opportunities for dividend. The analysis in this study is largely based on the qualitative characteristics stated in the IASB Performance Framework and in the Accounting Board's guidance for K3. The qualitative characteristics are analyzed based on a stakeholder perspective with investors and business leaders in focus. Investors have a financial interest in companies and request financial information from companies that may affect their forecasts and decision making. Business executives use the financial information to make important decisions in the company. It is also important for the business manager to see if one of the standards has a positive effect on the accounting and is therefore preferable. The purpose of this study is to highlight the most significant differences regarding financial assets, their procedures and how these differences affect investors and business managers but also the dividend opportunities of a company. A presentation of the two regulations is made at the beginning of the study for an easier reading comprehension and to give the reader an understanding of the two accounting standards. The analysis of stakeholder theory helps to highlight the differences in K3 and RFR 2/IFRS 9 for the analysis of the qualitative characteristics of the report. The results in this study shows that the differences between the regulations are primarily accounting techniques in how the financial information is presented. At the same time the main difference between K3 and RFR 2/IFRS 9 regarding impairment does not affect the long-term economy of the company. The conclusions from the study shows that some of the companies qualitative characteristics will be strengthened if they choose to apply RFR 2/IFRS instead ofK3, seen from the perspective of the stakeholders in the study. If a company chooses to applyK3 instead, their dividend opportunities will be a lot bigger in an earlier stage due to the accrual effects. In addition, the study has practically contributed to demonstrate how companies effectively can apply the standards K3 and RFR 2/IFRS 9, that determine which of the standards will suit them best when choosing between them.

IFRS 9 är en ny standard som avser att förbättra redovisningen av finansiella instrument. Detta grundade sig i finanskrisen 2008 då föregångaren IAS 39 fick motstå kritik för att redovisa kreditförluster för sent. Med IFRS 9 introducerades därför en ny framåtblickande nedskrivningsmodell där företagen blivit tvungna att ta hänsyn till framtida makroekonomiska faktorer. Tidigare forskning har främst studerat banker eller avsett att beräkna framtida effekter av IFRS 9 innan standarden implementerades 2018. Det har inte påvisats några väsentliga effekter av IFRS 9 inom banksektorn. Det som skiljer vår studie från tidigare studier är att vi försöker tyda effekter av implementeringen på olika sektorer samt att analysera om effekten av IFRS 9 har påverkat investerares beslutsfattande. För att uppnå syftet har en dokumentstudie på olika företag inom diverse branscher genomförts utifrån ett investerarperspektiv som grundar sig i IASB:s kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien blir att det inte har skett några väsentliga förändringar i de finansiella rapporterna hos de olika företagen när det gäller värderingen. Utifrån de kvalitativa egenskaperna har informationen för en investerare blivit mer användbar samtidigt som relevansen i de finansiella rapporterna ökat. Detta har påverkat en investerares beslutsfattande positivt. Den skillnad som går att utläsa är att företagen har efter implementeringen ökat den årliga avsättningen till reserven för förväntade kreditförluster. Dock anser vi att den stora skillnaden med IFRS 9 först kan tydas i en lågkonjunktur. / IFRS 9 is a new standard which intend to improve accounting of financial instruments. The precursor IAS 39 was heavily criticized during the financial crises in 2008 because of its late recognition of credit loss. IFRS 9 introduces a new forward-looking approach that considers future macroeconomic factors. Previous research has mainly been studying banks and future effects of the standards implementation. No essential effects have been shown in previous research. What distinguishes our study is that we try to interpret the effects of implementation in different sectors and to analyze whether the effect of IFRS 9 has affected investors’ decision-making. To achieve the purpose of this thesis, a document analysis of different companies in various industries has been conducted. This thesis has been analyzed from an investors point of view which is based on IASB’s conceptual framework. This thesis has not seen any essential effects from the implementation of IFRS 9 in the financial reports. From the qualitative characteristics the financial information for an investor has improved and its relevance has increased, which has affected the investors’ decision-making, in a positive manner. After the implementation the big difference is that the annual deposition to the reserve for credit loss has increased for companies in all industries. Although, we believe that the big differences with IFRS 9 can first be interpreted in a recession.

Syfte: Att påvisa eventuella förändringar på svenska bankaktiebolags förväntade kreditförluster, kärnprimärkapitalrelation samt utlåning till allmänheten under inledningen av Covid-19-pandemin, för att belysa den praktiska tillämpningen av IFRS 9 under en period av ekonomisk kris. Metod: Denna studie applicerar en kvantitativ forskningsstrategi där tre hypoteser deduceras utifrån tidigare forskning. Vidare används en longitudinell design där empiri inhämtas manuellt från svenska bankaktiebolags finansiella rapporter. Parade t-test används för att undersöka statistisk signifikans mellan slutet av räkenskapsåret 2019 och första halvåret 2020.  Resultat & slutsats: Resultaten visar en ökning av både förväntade kreditförluster och utlåning till allmänheten under Covid-19-pandemins inledning där resultaten är av statistisk signifikans. Vidare visar kärnprimärkapitalrelationen ingen signifikant ökning eller minskning under inledningen av Covid-19-pandemin. Slutsatsen är att IFRS 9 till synes har påverkats av interventioner från internationella myndigheter varför konklusionerna gällande den första ekonomiska krisen sedan införandet av IFRS 9 inte kan projiceras autonomt.  Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag består av att belysa det implicerade utfallet av IFRS 9 under den första ekonomiska krisen sedan införandet av redovisningsstandarden. Det teoretiska bidraget sträcker sig också till att applicera Intressent- och Legitimitetsteorin på svenska bankaktiebolag med avstamp i tillfredsställandet av deras huvudintressenter samt legitimering gentemot samhället. Det främsta praktiska bidraget riktar sig gentemot samhället i stort där bankerna innehar en central ställning. Även IASB, EBA och andra redovisningsreglerare och -granskare torde vara intresserade av resultaten för att komparera dessa mot avsedda intentioner.  Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan bedrivas på andra banker inom EU samt kring Covid-19-pandemins senare skeden och dess efterdyningar. Även de potentiella procykliska effekterna av bankernas förhöjda nivå av förväntade kreditförluster kan studeras för att utforska dess inverkan. / Aim: To exhibit any changes on Swedish banking limited companies' expected credit losses, Common Equity Tier 1 capital ratio and lending to the public sector in the beginning of the Covid-19 pandemic, to illustrate the practical application of IFRS 9 during a period of economic crisis.  Method: The study applies a quantitative research strategy where three hypotheses are deducted based on previous research. Furthermore, a longitudinal design is used where empirical data is obtained manually from Swedish banking limited companies’ financial reports. Paired t-tests are used to examine statistical significance between the end of the fiscal year 2019 and the first half of 2020. Result & Conclusion: The results show an increase in both expected credit losses and lending to the public during the start of the Covid-19 pandemic, where the results are statistically significant. Furthermore, the Common Equity Tier 1 capital ratio does not show a significant increase or decrease during the start of the Covid-19 pandemic. The conclusion is that IFRS 9 likely has been affected by interventions from international authorities, which is why the implications regarding the first economic crisis since the introduction of IFRS 9 cannot be projected autonomously.  Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution consists of highlighting the implied outcome of IFRS 9 during the first economic crisis since the introduction of the accounting standard. The theoretical contribution also extends to applying the Stakeholder and Legitimacy Theory on Swedish banking limited companies based on the satisfaction of their main stakeholders as well as legitimation towards society. The main practical contribution is directed towards the society in a wider perspective, where the banks hold a central position. The IASB, EBA and other accounting regulators and supervisors should also be interested in the results to compare these with its intentions. Suggestions for future research: Further research can be conducted on other banks within the EU as well as on the later stages of the Covid-19 pandemic and its aftermath. The potential procyclical effects of the banks’ increased level of expected credit losses can also be studied to explore its impact.

Redovisning av finansiella instrument har varit omtalat de senaste åren, framför allt gällandebanker. Mellan år 2017 och 2018 skedde en övergång mellan två standarder, från IAS 39 tillIFRS 9. Anledningen till den nya standarden IFRS 9 var, dels att IAS 39 blev hårt kritiserad,och dels på grund av dess komplexitet. Kritiken gentemot IAS 39 blev som mest omtalad efterfinanskrisen 2007–2009, speciellt avseende sättet som kreditförluster redovisades. Bland destörsta skillnaderna mellan standarderna var en ny modell för redovisning av kreditförluster iIFRS 9, antalet värderingskategorier minskade samt att upplysningskraven utökades.Ytterligare en förändring var att IFRS 9 är en principbaserad standard, till skillnad från IAS 39som är regelbaserad. Detta kan leda till problematik gällande både subjektiva bedömningar ochharmonisering.Syftet med studien var att undersöka de övergångseffekter som uppstod för banker vidövergången till IFRS 9. Genom en kvalitativ dokumentstudie har tolv banker studerats,uppdelade i tre olika bankkategorier, där vi genom resultatet ämnat att finna eventuella mönster,likheter eller skillnader i bankernas övergångseffekter. Med utgångspunkt i årsredovisningarnafrån 2017 och 2018 från respektive bank, har fokus varit på hur redovisningen av kreditförlusterpåverkade de finansiella rapporterna vid övergången.Av resultatet framgår att alla banker i studien påverkades av övergången från IAS 39 till IFRS9. Det uppstod däremot inga tydliga mönster för hur bankerna påverkades, varken mellan deenskilda bankerna eller mellan bankkategorierna, då effekterna kraftigt skiljer sig. Något somframgår är att i genomsnitt ökade kreditförluster, kreditreserveringar och kreditförlustnivån,samt att eget kapital minskade. Studiens resultat indikerar att bakomliggande faktorer kan liggatill grund för den stora variationen av påverkan på bankerna. Faktorer som subjektivabedömningar, affärsmodell och verksamhet. De striktare kraven för upplysningar iårsredovisningarna skulle bidra till ökad transparens och således öka jämförbarheten. Det visarsig dock i studien att det brister i harmoniseringen och därför försvårades jämförbarheten.Vår slutsats är att införandet av IFRS 9 och framför allt dess förändrade regler gällandekreditförlustreserveringar påverkade bankerna. Även att variationen av verksamhet,affärsmodell och subjektiva bedömningar kan ha stor påverkan på redovisningen. Samtligabanker påverkades men förändringen var varierande. Det finns tendens till att storbankerna ochsparbankerna hade liknande övergångseffekter. Det framkom dock inga tydliga mönster förnågon av bankkategorierna. Utifrån dessa faktorer kan det krävas fler riktlinjer för att begränsade tolkningarna som uppstår. Allt för att jämförbarheten ska öka för de finansiella instrumentenmellan olika banker. / Redovisning av finansiella instrument har varit omtalat de senaste åren, framför allt gällandebanker. Mellan år 2017 och 2018 skedde en övergång mellan två standarder, från IAS 39 tillIFRS 9. Anledningen till den nya standarden IFRS 9 var, dels att IAS 39 blev hårt kritiserad, och dels på grund av dess komplexitet. Kritiken gentemot IAS 39 blev som mest omtalad efterfinanskrisen 2007–2009, speciellt avseende sättet som kreditförluster redovisades. Bland destörsta skillnaderna mellan standarderna var en ny modell för redovisning av kreditförluster iIFRS 9, antalet värderingskategorier minskade samt att upplysningskraven utökades. Ytterligare en förändring var att IFRS 9 är en principbaserad standard, till skillnad från IAS 39som är regelbaserad. Detta kan leda till problematik gällande både subjektiva bedömningar och harmonisering.  Syftet med studien var att undersöka de övergångseffekter som uppstod för banker vid övergången till IFRS 9. Genom en kvalitativ dokumentstudie har tolv banker studerats, uppdelade i tre olika bankkategorier, där vi genom resultatet ämnat att finna eventuella mönster, likheter eller skillnader i bankernas övergångseffekter. Med utgångspunkt i årsredovisningarna från 2017 och 2018 från respektive bank, har fokus varit på hur redovisningen av kreditförluster påverkade de finansiella rapporterna vid övergången.  Av resultatet framgår att alla banker i studien påverkades av övergången från IAS 39 till IFRS 9. Det uppstod däremot inga tydliga mönster för hur bankerna påverkades, varken mellan de enskilda bankerna eller mellan bankkategorierna, då effekterna kraftigt skiljer sig. Något som framgår är att i genomsnitt ökade kreditförluster, kreditreserveringar och kreditförlustnivån, samt att eget kapital minskade. Studiens resultat indikerar att bakomliggande faktorer kan ligga till grund för den stora variationen av påverkan på bankerna. Faktorer som subjektiva bedömningar, affärsmodell och verksamhet. De striktare kraven för upplysningar i årsredovisningarna skulle bidra till ökad transparens och således öka jämförbarheten. Det visar sig dock i studien att det brister i harmoniseringen och därför försvårades jämförbarheten.  Vår slutsats är att införandet av IFRS 9 och framför allt dess förändrade regler gällande kreditförlustreserveringar påverkade bankerna. Även att variationen av verksamhet, affärsmodell och subjektiva bedömningar kan ha stor påverkan på redovisningen. Samtliga banker påverkades men förändringen var varierande. Det finns tendens till att storbankerna och sparbankerna hade liknande övergångseffekter. Det framkom dock inga tydliga mönster för någon av bankkategorierna. Utifrån dessa faktorer kan det krävas fler riktlinjer för att begränsa de tolkningarna som uppstår. Allt för att jämförbarheten ska öka för de finansiella instrumenten mellan olika banker.

In this master thesis, the impact of forward-looking macroeconomic information under IFRS 9 is studied using fictional data from a Swedish mortgage loan portfolio. The study employs a time series analysis approach and employs vector autoregression models to model expected credit loss parameters with multiple incorporated macroeconomic parameters. The models are analyzed using impulse response functions to study the impact of macroeconomic shocks and the results show that the unemployment rate, USD/SEK exchange rate and 3-month interest rates have a significant impact on expected credit losses. / I detta examensarbete studeras effekterna av framåtblickande makroekonomisk information enligt IFRS 9 med fiktiv data baserad på en svensk bolåneportfölj. Studien använder sig av tidsserieanalys och vektorautoregressionsmodeller för att modellera förväntade kreditförlust-parametrar med flera inkorporerade makroekonomiska parametrar. Modellerna analyseras med hjälp av impulsresponsfunktioner för att studera effekterna av makroekonomiska chocker. Resultaten visar att arbetslöshet, USD/SEK växelkurs och 3-månaders räntor har en signifikant inverkan på förväntade kreditförluster.

The financial crisis of 2008 highlighted problems with the accounting standard IAS 39, with claims of high complexity, introduction of procyclicality in the financial statements and a proposed role of contributing to the financial crisis. The International Accounting Standard Board issued the predecessor, IFRS 9, which became effective on January 1st, 2018. IFRS 9 introduces a forward-looking Expected Credit Loss model, which significantly change the accounting of loss provisions. With the objective to provide high accounting quality, the International Accounting Standard Board and Financial Accounting Standard Board develop accounting standards based on the conceptual framework, consisting of qualitative characteristics. The study addresses the accounting quality of IFRS 9 through the research question; What implications does IFRS 9 have for equity analysts?  In order to capture the implications, a survey is designed, to reach out to accessible equity analysts of European banks. The results show that the Expected Credit Loss model under IFRS 9 implicate difficulties for equity analysts. Three themes of implications are identified, Time aspect, Complexity and Comparison. Although IFRS 9 provides useful information for the respondents, there are tendencies of a trade-off between relevance and faithful representation. The accounting quality of faithful representation is valued low due to high complexity and low comparability, which might be derived from that IFRS 9 is newly implemented. Despite the implications of IFRS 9, respondents find impairments, today, to be low and a non-vital part of the valuation process of the banking industry.

Vi syftar med denna studie till fördjupa förståelsen för sambandet mellan redovisning av kreditförluster, konjunkturläge och aktieavkastning inom banksektorn genom att finna svar på följande frågeställning: “Hur påverkas bankers aktieavkastning av reserveringar för kreditförluster i relation till konjunkturläget?”  Marknadsreaktioner på kapitalmarknaden uppmätts genom att beräkna kumulativ avvikelse avkastning vid 4 olika eventfönster för publicering av kvartalsrapporter vid 18 olika tillfällen under ett tidsintervall från Q1:2019 till Q2:2023. Detta eftersom förändringar i reserveringar för kreditförluster först tillkännages till allmänheten i kvartalsrapporten. Därefter genomförs en multipel regressionsanalys med interaktionseffekter på den beroende variabeln CAR för att undersöka om reserveringar för kreditförluster påverkar bankers aktieavkastning under olika konjunkturläge. Med resultatet från eventstudien och regressionsanalysen kan vi dra slutsatsen att reaktionerna på kapitalmarknaden som observerades som effekt av publicering av kvartalsrapporter till största del inte kan förklaras av förändringar i reserveringar för kreditförluster.

Submitted by Leandro Farias Aguiar (leandro.aguiar@itau-unibanco.com.br) on 2014-12-18T21:11:35Z No. of bitstreams: 1 Dissertação Leandro Farias Aguiar.pdf: 1287260 bytes, checksum: 097e9c6f1a265980f82a58af67b081c8 (MD5) / Approved for entry into archive by Ana Luiza Holme (ana.holme@fgv.br) on 2014-12-19T11:49:47Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação Leandro Farias Aguiar.pdf: 1287260 bytes, checksum: 097e9c6f1a265980f82a58af67b081c8 (MD5) / Made available in DSpace on 2014-12-19T13:52:43Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação Leandro Farias Aguiar.pdf: 1287260 bytes, checksum: 097e9c6f1a265980f82a58af67b081c8 (MD5) Previous issue date: 2014-11-25 / Ao se reportar resultados voláteis e, sem a devida evidenciação contábil (disclosure), pode-se transmitir uma imagem negativa aos investidores e levantar dúvidas em relação aos resultados futuros, a transparência e a capacidade de gerenciamento do risco por parte dos gestores das instituições financeiras. Nas últimas décadas, a utilização da contabilidade de hedge para a gestão do risco e resultado tem estado em evidência nos grandes bancos do Brasil e do exterior. Isto ocorre pois é onde se dá a convergência das demonstrações financeiras tanto em 2005 na Europa quanto em 2010 no Brasil para o novo padrão contábil internacional (IFRS) aplicado pelo IASB. Este padrão tem exigido dos bancos grandes esforços para estar em conformidade com as novas regras estabelecidas. Nesta mesma lógica, enquanto a contabilidade de hedge nos bancos assume um papel de destaque na gestão dos riscos e resultados; a divulgação precisa e concisa das demonstrações financeiras fornece aos acionistas, investidores e demais usuários importantes informações sobre o desempenho e a condução do negócio. Isto proporciona ao mercado uma melhor condição de avaliar os riscos envolvidos e de estimar os resultados futuros para a tomada de decisão de investimento. Dentro deste contexto, foi avaliado a qualidade e o grau de evidenciação das demonstrações contábeis dos principais bancos brasileiros e europeus aos requisitos do IFRS 7, IFRS 9 e outros mais de elaboração do próprio autor. Todos esses requisitos referem-se à divulgação de informações qualitativas e quantitativas pertinentes a contabilidade de hedge. Portanto, estão associados a estratégias de gestão de risco e resultado. A avaliação do grau de evidenciação das demonstrações financeiras ao IFRS 7 e IFRS 9 foi feita através de um estudo exploratório onde se analisou as notas explicativas em IFRS dos dez maiores bancos no Brasil e na Europa pelo critério 'tamanho dos ativos'. Os resultados obtidos neste estudo indicam que 59,6% das instituições analisadas cumprem as exigências do IFRS7. Outra descoberta é que o índice de cumprimento dos bancos brasileiros é maior que os bancos europeus; 68,3% vs. 50,8%. Em relação ao IFRS 9 o percentual é de apenas 23% o que é explicado pelo fato da norma ainda não estar em vigor em ambas as regiões onde poucas instituições tem se antecipado de forma voluntária para atendê-la. A avaliação da qualidade das notas explicativas referente ao hedge contábil foi feita de maneira discricionária através da observação das informações prestadas para atender aos requisitos do IFRS 7 e 9 e dos demais requisitos adicionados pelo autor. Os resultados obtidos indicam que as notas carecem de maior detalhamento dos instrumentos de hedge utilizados, bem como os objetivos de cada hedge, para dar maior transparência ao usuário da informação sobre os riscos protegidos nos respectivos balanços. O crescimento do volume de informações prestadas nas notas explicativas dos grandes bancos brasileiros e europeus após a adoção do IFRS não configurou um aumento proporcional do conteúdo informacional, prevalecendo, ainda, a forma sobre a essência. Este movimento abre espaço para discussões futuras com os agentes de mercado sobre o tamanho e o conteúdo informacional adequado nas notas explicativas, com o intuito de buscar um equilíbrio entre o custo e o benefício da divulgação da informação sob a ótica da relevância e da materialidade. / When reporting volatile results without the proper accounting disclosure, you can convey a negative image to investors and raise doubts in relation to future results, transparency and risk management capacity on the part of managers of financial institutions. In recent decades, the use of hedge accounting for risk management and result has been in evidence in the large banks of Brazil and abroad. This occurs because it is where the convergence of both financial statements in 2005 in Europe as in 2010 in Brazil for the new international accounting standard (IFRS) applied by the IASB. This pattern has required large banks ' efforts to comply with the new rules. In this same logic, while the hedge accounting assumes an important role in managing of risks and results; an accurate and concise disclosure of the financial statements provides to shareholders, investors and other users, important information about the performance and the conduct of business. This gives the market a better condition to assess the risks involved and to estimate the future results to investment decision-making. Within this context, it was evaluated the quality and the degree of evidencing of the financial statements of the main European and Brazilian banks to the requirements of IFRS 7 and IFRS 9 and other more elaborated by author. All these requirements relate to disclosure of qualitative and quantitative information pertinent to hedge accounting. Therefore are associated with risk and result management strategies. The assessment of the degree of disclosure of the financial statements to IFRS 7 and IFRS 9 was made through an exploratory study which examined the explanatory notes under IFRS of the ten largest banks in Brazil and in Europe by the criterion 'asset size'. The results obtained in this study indicate that 59.6% of the analyzed institutions meet the requirements of IFRS7. Another discovery is that the index of performance of Brazilian banks is greater than European banks; 68.3% vs. 50.8%. In relation to IFRS 9 the percentage is only 23%, which is explained by the fact that the standard has not yet come into force in both regions where few institutions has been anticipated voluntarily to server her. The quality evaluation of the explanatory notes relating to hedge accounting was made discretionary manner through observation of information supplied to meet the requirements of IFRS 7 and 9 and of other requirements added by the author. The results obtained indicate that the notes require further details of hedging instruments used and the objectives of each hedge, to give greater transparency to the user information about the risks protected in their balance sheets. The growth in the volume of information provided in the explanatory notes of the great European and Brazilian banks after the adoption of the IFRS did not configure a proportional increase of informational content, still prevail, the form over the essence. This move makes room for future discussions with the market players about the proper size and informational content in the explanatory notes, in order to seek a balance between the cost and the benefit of disclosure of information from the perspective of relevance and materiality.

Author of the diploma thesis deals with the endorsement process of IFRS 9. In the first chapter, the author briefly describes the historical development of international accounting standards that have regulated or otherwise related to financial instruments and outlines the developments in the field. In the main chapter of the thesis, author discusses in detail the endorsement process, characterizes the bodies and institutions involved in the process, describes the endorsement process as such, analyses the criteria according to which the compliance of the new standard with EU law is assessed and describes how European institutions participate in preparing standards before their adoption by the IASB. Author shows how the described procedure and criteria are applied in the approval of IFRS 9. Lastly, author analyses on a sample of companies listed on the Prague Stock Exchange how these companies are considering the endorsement of IFRS 9 by the European Union and the obligation to report their financial instruments under IFRS 9 from 2018.