<p>Femte dimension (5D) är ett internationellt nätverk för forskare, lärare, elever och studenter. I den här uppsatsen har jag genom en studie i Femte dimensionens anda utforskat vad ett IKT- inriktat samarbete mellan fältet och högskola innebär för de inblandade och diskuterat frågan om hur samarbetet med hjälp av IKT kan se ut. Studien genomfördes på LHS under våren 2007 tillsammans med lärarstudenter, lärare och elever från en närliggande skola.Jag vill bidra till en ökad förståelse om IKT´s roll i kollaborativt lärande och samtidigt skaffa mig egna erfarenheter av lärmodellen 5D för att se om denna metod kan vara ett bra sätt att integrera IKT i kurserna på lärarutbildningen. Metoden 5D bygger på kollaborativt arbetssätt. Det är en ide och ett modellsystem för lärandemiljöer som kännetecknas av samarbete, rikhet på verktyg, lek samt ett undersökande och kreativt arbetssätt. För att optimera lärandet och utvecklingen i den sociala interaktionen utvecklades metoden med hjälp av bl.a. Vygotsky´s tankar om ”den proximala utvecklingszonen”. Studien är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom kvalitativa forskningsstudier kan man gå nära in på lärandesituationer, beskriva dem och analysera vad som faktiskt sker där. Som metod har jag använt deltagande observation samt analys av insamlat material. Jag har samlat in data på många olika sätt; genom intervjuer, utvärderingar, observationer, video- och ljudupptagningar och genom studenternas loggboksanteckningar. I min analys har jag utgått ifrån Pierre Dillenbourgs kriterier av kollaborativt lärande: situationen (symmetri, arbetsfördelning), interaktionen (symmetri, jämkande av åsikter), processen (byggande av gemensam grund, gemensamt kunskapsbygge) och effekterna. Resultatet av studien visar att Dillebourgs kriterier är mycket användbara som verktyg när man vill studera kollaborativt lärande i grupper. Studien visade flera exempel på de tre första kriterierna. Intervjuerna med andra forskare och de gjorda utvärderingarna av sudien visar att modellen 5D är användbar i lärarutbildningen.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka lärares synsätt och erfarenheter av att använda IKT i undervisningen och hur lärarrollen påverkas. Eftersom vi ville veta lärarnas egna åsikter valde vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. IKT ger ökade möjligheter till individualisering och konkretisering av undervisningen när den används som pedagogiskt redskap. Lärarna behöver därför få möjligheter att tillägna sig adekvata kunskaper i hur man använder sig av IKT i undervisningen. Samhället är idag beroende av IKT i många olika sammanhang och det är därför viktigt att skolan anpassas till detta faktum så att eleverna är väl förberedda när de kommer ut i yrkeslivet. Skolorna behöver utrustning som är anpassad till de krav som ställs från de intressenter som finns: beslutsfattare, näringsliv, skolledare, lärare, föräldrar och inte minst elever.</p>

<p>Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att göra en jämförande analys av ekonomikurser på Högskolan i Gävle där informations- och kommunikationsteknik (IKT) används i olika utsträckning i klassrums- och nätverksmodellen.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien bygger på ansatser från metoderna aktionsforskning och etnografi som utgår från en klassrumsmodell av campuskurser och en nätverksmodell av distanskurser.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det är skillnad i upplägg av information och material på Blackboard i de kurser vi studerat. De minst utvecklade och de mest utvecklade kurserna har olika strukturer i dispositionen.</p><p>     De två modeller som denna studie utgår ifrån skiljer sig från varandra. Skillnaden mellan de mest utvecklade och de minst utvecklade kurserna inom de två modellerna är mindre i nätverksmodellen.</p><p>     De kurser som idag kan läsas på Högskolan i Gävle är en blandning av en renodlad klassrumsmodell och en renodlad nätverksmodell.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Vår studie ses utifrån studenternas synvinkel därför kan en studie om Blackboard från en annan aktörs synvinkel, exempelvis lärarens tas med i undersökningen, vad har de för åsikter och synpunkter om Blackboard ur lärandeperspektiv, hur kan plattformen förändras så att studenterna får de bästa förutsättningarna för sitt lärande?</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats ska ge ett förslag på hur strukturen på plattformen Blackbord kan förbättras för att studenterna ska få ut det bästa möjliga av sina studier.</p>

Syftet med arbetet har varit att undersöka lärares synsätt och erfarenheter av att använda IKT i undervisningen och hur lärarrollen påverkas. Eftersom vi ville veta lärarnas egna åsikter valde vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. IKT ger ökade möjligheter till individualisering och konkretisering av undervisningen när den används som pedagogiskt redskap. Lärarna behöver därför få möjligheter att tillägna sig adekvata kunskaper i hur man använder sig av IKT i undervisningen. Samhället är idag beroende av IKT i många olika sammanhang och det är därför viktigt att skolan anpassas till detta faktum så att eleverna är väl förberedda när de kommer ut i yrkeslivet. Skolorna behöver utrustning som är anpassad till de krav som ställs från de intressenter som finns: beslutsfattare, näringsliv, skolledare, lärare, föräldrar och inte minst elever.

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.

Femte dimension (5D) är ett internationellt nätverk för forskare, lärare, elever och studenter. I den här uppsatsen har jag genom en studie i Femte dimensionens anda utforskat vad ett IKT- inriktat samarbete mellan fältet och högskola innebär för de inblandade och diskuterat frågan om hur samarbetet med hjälp av IKT kan se ut. Studien genomfördes på LHS under våren 2007 tillsammans med lärarstudenter, lärare och elever från en närliggande skola.Jag vill bidra till en ökad förståelse om IKT´s roll i kollaborativt lärande och samtidigt skaffa mig egna erfarenheter av lärmodellen 5D för att se om denna metod kan vara ett bra sätt att integrera IKT i kurserna på lärarutbildningen. Metoden 5D bygger på kollaborativt arbetssätt. Det är en ide och ett modellsystem för lärandemiljöer som kännetecknas av samarbete, rikhet på verktyg, lek samt ett undersökande och kreativt arbetssätt. För att optimera lärandet och utvecklingen i den sociala interaktionen utvecklades metoden med hjälp av bl.a. Vygotsky´s tankar om ”den proximala utvecklingszonen”. Studien är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom kvalitativa forskningsstudier kan man gå nära in på lärandesituationer, beskriva dem och analysera vad som faktiskt sker där. Som metod har jag använt deltagande observation samt analys av insamlat material. Jag har samlat in data på många olika sätt; genom intervjuer, utvärderingar, observationer, video- och ljudupptagningar och genom studenternas loggboksanteckningar. I min analys har jag utgått ifrån Pierre Dillenbourgs kriterier av kollaborativt lärande: situationen (symmetri, arbetsfördelning), interaktionen (symmetri, jämkande av åsikter), processen (byggande av gemensam grund, gemensamt kunskapsbygge) och effekterna. Resultatet av studien visar att Dillebourgs kriterier är mycket användbara som verktyg när man vill studera kollaborativt lärande i grupper. Studien visade flera exempel på de tre första kriterierna. Intervjuerna med andra forskare och de gjorda utvärderingarna av sudien visar att modellen 5D är användbar i lärarutbildningen.

This thesis establishes necessary theory for the geometrically nonlinear dynamic analysis of spatial beam structures by the corotational formulation of finite el- ements. By extending an existing framework that is capable of finite element modeling as well as computing aerodynamic forces, a code is developed that facil- itates the aeroelastic analysis of wind turbines, where the effects of large rotations and deflections of the blades are captured. Verification of the code is carried out first by basic tests, and then by comparing the computed response of a wind tur- bine model with other codes for wind turbine design. Results are shown to be in good agreement with other codes.

The world’s energy demand is constantly increasing. It offers a problem when hydrocarbons both are the most energy efficient source known in combination with being a limited resource. This motivates to increase the recovery from existing oil fields by means of EOR methods. Surfactant flooding is such a method for enhancing the oil production from an oil field. The Norne field is located in the North Sea. It is divided into four segments where the C-segment is the focus area of this report. The production of oil started in 1997 and the production is now declining. Water is being injected, however, to extract more oil tertiary recovery is necessary. Surfactants aim to enhance the oil recovery by lowering the interfacial tension between oil and water and hence lower the capillary pressure. This will mobilize the residual oil and make it possible to produce. Surfactant flooding can be an effective technique to boost the recovery, but there are several challenges to overcome. These challenges include loss of surfactants to the formations, facility and costs. The Norne C-segment being an offshore field represents an extra challenge. Eclipse 100 is used as simulation tool to model the surfactant flooding. Prior to implementing the surfactant model, history matching was performed. This was to calibrate the model in order to ensure a better prediction of the activity in the reservoir. After implementing the surfactant model, four different cases was evaluated to find the optimum injection strategy. The cases include the injection into different formations, the use of different wells, and alteration of concentration and injection period. An economical evaluation was performed based on the results. The results from the simulations were somewhat surprising and unexpected. Despite being a suitable candidate through screening, surfactant flooding is not a feasible method to use at the Norne C-segment. &amp;#8195;

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen kommer att behandla pedagogers syn på detta verktyg och dess möjlighet att berika barns lekande samt deras lärande. Den vetenskapliga undersökningen har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger och en utbildare inom IKT och alla är verksamma i Kalmar kommun. Resultatet visar på att lärarna upplever att barnen lär sig hantera surfplattan snabbt och att det sker mer samspel mellan barnen än vad det hade gjorts om surfplattan inte hade använts. De programvaror som finns tillhands för surfplattan underlättar användandet för barnen och pedagogerna eftersom de då följs upp av en styrd verksamhet. Surfplattan ses som ett extra komplement som kan underlätta pedagogers arbete.