• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 770
  • 219
  • 15
  • 10
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1032
  • 408
  • 208
  • 206
  • 205
  • 203
  • 197
  • 197
  • 196
  • 180
  • 173
  • 149
  • 137
  • 114
  • 112
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

IKT i undervisningen : En undersökning om hur IKT används i svenskaundervisningen i årskurs 4-6 / ICT in education : A study of how ICT is used in the teaching of Swedish in level 4-6

Andersson, Veronica January 2016 (has links)
Denna undersökning visar hur undervisande lärare i år 4-6 använder IKT i sin undervisning samt vilken syn de har på användandet av IKT. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sex lärare som är yrkesverksamma på sex olika skolor. Resultatet visar på att lärarna känner stor osäkerhet i arbetet med IKT, men att de upplever ett större engagemang hos eleverna jämfört med den traditionella undervisningen.
82

Får vi vara med? : En kvantitativ studie om de yngsta barnen och digitala verktyg i förskolan. / Can we join? : A quantitative study about the youngest children and digital tools in preschool.

Hansen, Beatrice, Nilsson Johansson, Rebecka January 2016 (has links)
BakgrundFörst i bakgrunden lyfts barns utveckling och lärande kring språk, samspel och lek. Litteraturen tar upp de yngsta barnens utveckling och lärande samt teorier om språkutveckling och lek. Vidare lyfts forskning om digitala verktyg i förskolan med fokus på datorer, lärplattor och interaktiva tavlor. Utifrån olika studier beskrivs det positiva och negativa kring arbetet med digitala verktyg i förskolan. I avsnittet lyfts även att forskarna kommit fram till att digitala verktyg främjar barns tidiga utveckling. I avsnittet om delaktighet och inflytande presenteras hur förskollärarnas förhållningssätt har påverkan på användningen av digitala verktyg i förskolan. Studierna lyfter vikten av att låta barn möta digitala verktyg i lärandets mångfald. Avslutningsvis tas den sociokulturella teorin upp forskning som visa hur artefakter och den proximala utvecklingszonen bidrar till barns utveckling och lärande.SyfteSyftet med studien är att ta reda på vad förskollärare använder för digitala verktyg i förskolan med barn i åldern ett till två år. Vidare vill vi även ta reda på förskollärares attityder kring de yngre barnens delaktighet och inflytande med digitala verktyg.MetodVår studie är kvantitativ och genomfördes via en enkätundersökning, med 32 svar. Vårt urval omfattade 40 förskollärare som var aktiva i förskolan och majoriteten arbetade med yngre barn.ResultatI resultatet redovisas stapeldiagram från enkätresultatet. Utifrån enkätsvaren kunde vi dra slutsatsen att förskolorna hade tillgång till olika digitala verktyg samt i vilken utsträckning de yngsta barnen använde dessa. I resultatet kunde vi se att de yngsta barnens delaktighet och inflytande kring dessa var begränsade. De flesta förskollärarna i studien ansåg att digitala verktyg var positivt för de yngre barnens lärande och utveckling.
83

IKT, en ingrediens på smörgåsbordet : En studie om några lärares syn på användning av IKT i skrivundervisningen / IT, an ingredient on the smorgasbord : A study of some teachers’ views of the use of IT in teaching writing.

Karlsson, Sofie, Malmsten, Caroline January 2016 (has links)
This study aims to investigate some teachers’ views of the use of IT in the teaching of writing in grades 1–3, and the possibilities and limitations inherent in its use. Four interviews were conducted with teachers at two different schools. One school had good access to IT tools while the other had little access. The result shows that the teacher’s view is affected most by their own interest in IT and not by the availability of IT in the school. All the teachers were favourable to the use of IT in teaching and saw great potential in it. On the other hand, there were limitations which teachers must be aware of and take into consideration if IT is to benefit the pupil’s progress in writing. Since all pupils learn in different ways, it is important to achieve multimodal learning. By using IT in teaching, the pupils use several different senses. IT should therefore be a part of multimodal learning, but it also needs to be supplemented with other tools, such as paper, pen and other concrete material.
84

Podcast - ett digitalt verktyg för att fånga barns tankar. / Podcast – a digital way to capture children´s thoughts.

Persson, Sofie, Lindberg Rihm, Angelica January 2016 (has links)
Vårt utvecklingsinriktade arbete inspireras av aktionsforskning med syftet att genom en podcast få ta del av barns perspektiv på hur de upplever sin fria tid. Arbetet syftar också till att studera vad som sker när IKT införs i fritidshemmets verksamhet samt att låta barnen vara delaktiga genom processen. Tidigare forskning visar att digitala verktyg kan bidra till att utveckla barns berättelser. För oss har IKT varit centralt för att kunna ta del av barns tankar och upplevelser på ett sätt som tillåter barnen att komma till uttryck utifrån sitt eget perspektiv. Vi genomförde aktionen på två olika fritidshem vilket har gett oss en bredare bild av hur och vad barn väljer att samtala om, men också varför. Då vi själva har redigerat varje inspelat avsnitt har vi reflekterat och analyserat såväl barnens sätt att samtala som vårt eget. Vi har fått en större medvetenhet om hur ordval och tonfall påverkar en berättelse. Resultatet visar också att flertalet barn känner sig mer trygga inför att samtala i grupp efter att ha deltagit i podcasten. Den genomförande processen har fått oss att lyckas fånga barns tankar och samtidigt väckt nya frågor för att kunna utveckla användandet av podcast på fritidshem, i synnerhet då podcast i detta fall är ett relativt nytt tillvägagångssätt.
85

Elevers upplevelser och tankar kring IKT, matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd

Nilsek, Eva January 2016 (has links)
I egenskap av speciallärare i matematik är det betydelsefullt att veta hur elever upplever IKT, matematikinlärning och specialpedagogiskt stöd i skolan. Det är dessutom angeläget att öka kunskapen om vilken effekt IKT kan ha på matematikinlärningen. Syftet med föreliggande studie är att öka kunskap en om hur gymnasieelever i behov av särskilt stöd i matematik upplever IKT - användningen, samt elevernas tankar kring matematik, undervisning, särskilt stöd och IKT i skolan. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem gymnasielever och tematisk analys har använts. Dagens teknologi är väl utvecklad och de allra flesta elever i gymnasieskola n har mobiltelefon och kan hantera en dator. Den tekniska förmågan hos de flesta elever är stor och dagens elever har växt upp i ett informationssamhälle. För majoriteten utgör även sociala medier ett viktigt inslag i vardag en. Att möta elever med en matematikundervisning som mer symboliserar den digitala vardag som eleverna vanligtvis möter kan vara en väg att gå för att komma till rätta med den problematik som elever kan känna inför matematikundervisningen. Det resultat som studien visar är att IKT inte används frekvent i matematik - och stöd undervisningen och elevernas upplevelser av IKT i samband med undervisningen är bristfällig. De tankar eleverna har om utformningen av matematik - och stödundervisningen är att den bör bedrivas i små grupper av skickliga lärare där IKT bör vara valfritt. Eleverna upplever att den digitala kompetensen tillsammans med den didaktiska användning en hos lärarna är otillräcklig idag. Sammanfattningsvis upplever eleverna att när IKT använts i samband med matematik - och stödundervisningen ger det mervärde för lärandet.
86

Datorstöd som pedagogiskt hjälpmedel för barn med dyslexi : En litteraturstudie av tio års forskning

Gustafsson, Malin January 2016 (has links)
Dyslexia is according to a widespread definition a neurobiological dysfunction resulting in phonological problems. However, the problems that dyslexic children experience is also the result of the fact that dyslexics often compensate for their difficulties by avoiding reading and writing that is not absolutely necessary. Thus, it is crucial with early interventions that can break this downward spiral. This work is a systematic literature review aimed to investigate the quantitative research from the past decade of computers as an educational tool for children with dyslexia.
87

Hur används informations- och kommunikationsteknik i förskolan? : En kvalitativ studie ur en förskolelärares perspektiv.

Dexe, Johanna January 2016 (has links)
Denna kvalitativa studie har som syfte att öka förståelsen för vad förskolelärare anser om att barn i tidig ålder introduceras till IKT och hur detta påverkar användningen av IKT i förskolan. Gruppintervjuer och individuella intervjuer med förskolelärare har använts som datainsamlingsmetod. Genom tidigare forskning som visar polariserade argument för och emot IKT-användning hos barn, och empiriskt intervjumaterial, kommer studien fram till tre teman som tillsammans skapar en grund för studiens resultat: Moralpanik i relation till ny teknik; IKT och förskolebarns utveckling; och slutligen betydelsen av kompetens för förskolelärares yrkesutövning. Något som också analyseras i studien är evidensbaserat arbete och hur detta ser ut i förskolan. IKT är främst tänkt som en grund inför barnets fortsatta skolgång och därför används IKT som ett läromedel för barnen. En avgränsning som gjorts är att studien endast belyser förskolelärarens perspektiv på hur IKT används i förskolan, detta är på grund av etiska överväganden och svårigheten att genomföra empiriska studier med små barn.
88

Vad då IKT? : Om lärares attityder till att använda digital teknik inom de tidiga skolåren.

Ericson, Elin January 2013 (has links)
Denna uppsats består av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lärare verksamma inom de tidiga åren på grundskolan har samt deras inställning till att använda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lärare verksamma på samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för årskurs 1 och tre som undervisar för årskurs 3. Frågorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhåller sig till de digitala verktygen, deras inställning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som påverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lärarna beskriver sig själva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. Däremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT är i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lärarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, både i skenet av tidigare forskning samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv på hur lärarnas attityder skapas. Studien visar att attityden dessa lärare har till att använda digitala verktyg till stor del formas av deras egen förtrogenhet med tekniken parallellt med deras benägenhet till att prova digital teknik i undervisningen. Detta kan utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärarnas lärande förstås som att läraren skapar sin förståelse för verktyget och dess användningsområden genom att använda IKT-verktygen inom undervisning. Därigenom skapas ett specifikt socialt och kulturellt sammanhang ihop med eleverna som i kombination med diskussionen kring IKT i omgivningen samt kravet från skolledning på att digitalisera sin undervisning också bidrar till lärarens förståelse för IKT. Utöver den egna erfarenheten visar sig även resurser, som tillgången till fungerande utrustning i klassrummet och den upplevda bristen på teknisk support, vara bidragande faktorer till lärarnas attityder kring IKT i undervisningen.
89

iCan with iPad : en kvalitativ undersökning kring pedagogers användning av iPad i förskoleverksamheten

Lang, Josefin, Carlberg, Frida January 2013 (has links)
Då den digitala tekniken har en betydelsefull roll i samhället anser vi att det är av stor vikt att den integreras i föreskoleverksamheten, något som även läroplanen för förskolan betonar. Vi har valt att undersöka hur och varför pedagoger i förskolan använder sig av iPaden samt om de ser några möjligheter eller hinder med att integrera den i verksamheten. I litteraturdelen behandlas både teoretiska perspektiv och tidigare forskning releventa för det område som har undersökts. För att få tillgång till pedagogernas erfarenheter och tankar kring iPaden genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär med öppna frågor. Kontakt upprättades via det sociala mediet Facebook där en intresseförfrågan lades ut på ett forum, iPad i skola och förskola. Sex pedagoger deltog i undersökninge. Ett informationsbrev och frågeformulär skickades därefter ut via e-mail tillpedagogerna. Deras svar bearbetades och analyserades utifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. Utifrån det material som samlades in, både litteratur och erhållna svar från pedagogerna, kunde vi få svar på våra frågeställningar. Undersökningen visade att de tillfrågade pedagogerna främst använder surfplattan som ett kompletterande verktyg i verksamheten med syfte att underlätta dokumentationen av barns lärande och utveckling. Det framgick även, utifrån undersökningen, att det finns både fördelar och nackdelar med att integrerar iPaden i förskolan.
90

Användning av IKT i matematikundervisning : En intervjustudie med matematiklärare 7-9

Alshemas, Rand January 2017 (has links)
Studiens syfte är att undersöka de IKT med fokus på digitala verktyg som lärare använder i matematikundervisning idag och vilka mål de har med att integrera digitala verktyg. I studien presenteras olika digitala verktyg som används i matematikundervisning, följt av en kort analys. Studiens genomfördes genom intervjuer med åtta lärare som undervisar matematik för elever (7-9) och gymnasiet (kurser i grundnivå (7-9)/introduktionsprogrammet). Intervjuerna skedde genom träff (muntliga intervjuer) eller genom mejl(datorstödda intervjuer). Studien lyfter fram lärarens roll i elevens lärande med och utan digitala verktyg. Lärarna som har deltagit i studien har olika erfarenheter, arbetssätt och olika syn på användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Vissa lärare tycker att det är värdefullt att integrera digitala verktyg i matematikundervisning och att det kan motivera eleverna samt komplettera det som görs i klassrummet. Matematiklärare som väljer att integrera digitala verktyg i undervisningen gör det för att t.ex. att öka elevernas motivation, skapa ökad måluppfyllelse och underlätta lärarens arbete. Andra visar inte samma intresse för användning av digitala verktyg. De senare anser att matematikundervisning med digitala verktyg inte kan säkerställa elevernas förståelse av ämnets innehåll. Enligt dessa mattelärare är digitala verktyg endast ett komplement till den traditionella undervisningen. / <p>Matematik</p>

Page generated in 0.0425 seconds