No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka villkoren för fritidspedagoger att arbeta med informations- och kommunikationsteknik (nedan förkortat IKT) på fritidshemmet med hjälp av en kvalitativ metod (intervjuer). Det teoretiska perspektiv som studien utgått ifrån är fenomenologi, och därav blev resultatet av min uppsats tre livsvärldar inom IKT som informanterna i studien konstruerade. Dessa tre livsvärldar blev motivation, förutsättningar och kunskap. De informanter som konstruerat dessa livsvärldar är 4 fritidspedagoger och 3 personer som har IKT-ansvar som en del av sina arbetsdagar. Resultatet visade att de tre kategorierna gick in i varandra, men tyngdpunkten låg ändå i kategorin motivation. Fritidspedagogers arbete med IKT är beroende av hur pass motiverade och drivna de är som pedagoger kring just fenomenet IKT. Att vissa förutsättningar saknas, som till exempel planeringstid eller kunskaper kring området, påverkar också i hur stor utsträckning pedagoger använder IKT. Slutsatsen blir därför att användandet av IKT på fritidshem beror dels på hur motiverade fritidspedagogerna är kring att söka kunskap och arbeta med IKT, dels på hur starkt motiverad ledningen på skolorna är med att arbeta med IKT. Det vill säga hur pass motiverade de olika yrkeskategorierna inom skolan är för att ge bra förutsättningar till fritidspedagoger för att kunna arbeta med IKT.

Detta är en studie som behandlar pedagogers resonemang kring användande av datorplattan i förskolans verksamhet. Syftet har varit att ta reda på hur pedagoger resonerar kring detta och vad de reflekterar kring hur det kan spela roll för barnens möjligheter att använda datorplattan i förskolan. Detta är en kvalitativ studie där fyra intervjuer med pedagoger har genomförts. Sedan har det resultat som intervjuerna gett analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med begrepp som proximal utvecklingszon, mediering, artefakt och affordance. Resultatet visar att de reflektioner som pedagogerna gör ser olika ut utifrån deras eget förhållningssätt, intressenivå och kunskapsbakgrund. Pedagogernas resonemang visar på att deras användande av datorplattan och möjligheterna för barnens användande påverkas av deras egna tankar kring hur datorplattan bör användas i förskolans verksamhet. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning som belyser datorns och datorplattans plats i förskolan, hur barnens användande av datorplattan i förskolan ser ut och hur pedagoger söker kunskap online för att utveckla användandet av datorplattan i förskolan. Slutligen kommer slutsatsen av studien som visar på att pedagogers resonemang kring hur datorplattan bör användas i förskolan påverkas av var deras egen närmaste utvecklingszon ligger och hur deras egen uppfattning om datorplattans för och nackdelar ser ut.

Denna studie baserar sig på tre olika metoder som behandlar hur lärare på en skola i förskoleklass till årskurs 3 använder IKT i sin undervisning i ämnet svenska samt deras inställning och kompetens inom IKT. De metoder som utfördes i denna studie var en enkätstudie, två intervjuer och två observationer. Huvudfokus på metoderna var att undersöka lärares användande av IKT i undervisningen i ämnet svenska f-3 samt deras inställning och kompetens inom IKT. I det insamlade materialet redovisas bland annat att lärare anser att de behärskar alla digitala verktyg som de använder sig av i undervisningen i ämnet svenska och att IKT är något som lärare använder dagligen eller flera gånger i veckan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka innehåll och urval av applikationer i förskolan samt vilket syfte förskollärare har med sina val av applikationer. Frågeställningarna i studien berör vilka applikationer som används på förskolan och hur de är utformade och designade, hur urval av applikationer sker samt syftet bakom urvalen. Som metod för att få svar på våra undersökningsfrågor genomfördes intervjuer med sju förskollärare där vi fick ta del av deras resonemang kring urval av applikationer samt dess innehåll och struktur. Studiens resultat visar att applikationers innehåll och struktur har betydelse för vilka möjligheter eller begränsningar som skapas för barns lärande. När det handlar om val av applikationer framkom av resultatet att förskollärarna har ett syfte med deras val och att valen sker utifrån vad barnen och barngruppen behöver samt vad barnen är intresserade av. Val av applikationer sker även i samklang med förskolans läroplan och strävansmål samt utifrån olika teman som förskolorna arbetar med. Dock framkom att tid, pengar och kompetens är begränsningar som förskollärarna anser kan påverka deras val av applikationer och vilket innehåll barnen får tillgång till.

Denna studie har som syfte att undersöka förskollärares erfarenheter av och inställning till IKT i förskolan. De frågor som studien ämnar besvara är utefter fyra frågeställningar; Vilka olika former av IKT finns att tillgå på förskolan? Hur erfar pedagoger att de använder IKT i förskolan? I vilket syfte används IKT? Vilken utbildning har förskollärare fått gällande IKT? För att besvara dessa frågor så valdes semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det genomfördes fem stycken intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor. Resultatet visade på att förskollärare har positiva erfarenheter av användandet av IKT i förskolan och att de är nyfikna och öppna gentemot IKT. Olika teknologier finns att tillgå i förskolan, men resultatet visar att det finns en viss variation i hur tillgängliga de är och vilka olika teknologier som finns på intervjupersonernas förskolor. Det som även framkommer är att det finns en variation i förskollärarnas utbildning, där vissa erfar att de fått mycket utbildning inom IKT medan andra erfar att de inte fått någon alls eller ytterst lite. Förskollärarnas upplevda brist på utbildning visar sig ha en påverkan på hur självsäkra och vilken erfarenhet förskollärare känner att de har av att använda IKT i förskolan. Det som även framkommer är att den inställning förskollärare har gentemot IKT är av stor betydelse när kommer till att användningen och integreringen av IKT i förskolans verksamhet.

Pedagogisk dokumentation rekommenderas av Skolverket som metod för att arbeta med de avsnitt i förskolans läroplan som berör uppföljning, utvärdering och utveckling. IKT är numera ett vanligt inslag i den svenska förskolan och används av både barn och pedagoger. Det finns bristfällig forskning på hur dessa två arbetsverktyg kan sammanföras och användas i förskollärarens didaktiska arbete. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar om användningen av IKT i den pedagogiska dokumentationen. Tio förskollärare intervjuades för att ge en bild av förskollärares synvinkel och på så vis bidra med bredd till den befintliga forskningen på området. Det insamlade materialet bearbetades genom tematisk analys för att urskilja betydelsefulla teman. Resultatet visade att förskollärare både ser möjligheter och utmaningar med användningen av IKT i arbetsprocessen pedagogisk dokumentation. Alla intervjuade förskollärare var positivt inställda till IKT som arbetsverktyg men det framkom att det finns ett behov av att erövra IKT som egna verktyg. En framstående möjlighet är att viss typ av IKT kan bidra till barns delaktighet samt att det underlättar för att utveckla förskollärarens didaktiska arbete. Vidare diskuteras hur barns delaktighet med hjälp av IKT kan lösa etiska dilemman och underlätta för problematik som tidigare forskning tar upp kring pedagogisk dokumentation.

Syftet med denna undersökning är att ge mig och framtida lärare en större inblick hur aktiva lärare arbetar med IKT och hur IKT kan vara ett hjälpmedel både för lärare och för elever. Hur kan teknologin utnyttjas för att underlätta vårt kommande arbete och hur kan teknologin användas för att underlätta elevernas kunskapsutveckling. Jag har valt att undersöka detta genom att intervjua sju aktiva lärare. Åldern och erfarenheterna inom yrket varierar på lärarna. Jag valde att använda mig utav intervjuer då det ger mig möjligheten att omformulera frågor som eventuellt skulle vara svårt för läraren att tolka samt att det ger mig möjlighet att ställa följdfrågor för att nå ytterligare kunskaper. Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader hur IKT används för att underlätta både för lärare och elever. En gemensam faktor hos alla intervjuade var att IKT användes på en daglig basis på ett eller annat sätt. Skillnader var dels kommunens och skolans satsningar som gjorts kring IKT men även olika arbetssätt hos lärarna, det finns olika verktyg inom IKT som används av lärarna. Undersökningen visar att IKT används dagligen av de intervjuade men på olika sätt och olika plattformer. Lärarnas kompetenser skiljer sig åt och den tydligaste faktorn till vad det beror på är det personliga intresset för IKT och teknologi.

Det har de senaste åren pågått en debatt inom den offentliga sfären huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. På senare tid har denna debatt gått från om till hur datorer skall integreras i skolan och förespråkare och motståndare innefattar både lärare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom området IKT och lärande pekar på flera fördelar med att använda datorer inom skolan men området är fortfarande växande till följd av den stora förändring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att användandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan närmre elevernas livsvärld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad värld av kunskap. Den nya situation som IKT skapar gör också att skolans upplägg måste problematiseras. Lärare sitter inte längre på all kunskap i klassrummet och elever måste anpassa sig till detta. Syftet är att undersöka hur lärare och elever förhandlar om sina positioner inom skolan med elevdatorn i åtanke. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med elever och lärare i gymnasieskolan samlades empiri in till en diskursanalys. I denna analys undersöktes hur vissa betydelser av elevdatorn innefattades i skolans praktik och vissa uteslöts. Resultatet visade att lärare aktivt inkluderar vissa specifika betydelser av elevdatorn samtidigt som de lämnar andra uteslutna eller odefinierade. Som en konsekvens av detta måste eleverna hantera lärarnas och skolans restriktioner gentemot deras egna uppfattningar om elevdatorn. Den konflikt som vanligen uppstod var när lärare och elever inte hade samma syn på vad datorn var, vad som var relevant för skolan, och rätten att bestämma detta var återkommande i skolans vardag. Skäl som angavs för dessa konflikter var bland annat bristande disciplin bland eleverna, okunskap hos lärare, ovilja att släppa traditionella läromedel och svårigheter att hantera elevdatorerna som många gånger sågs som någonting pådyvlat ovanifrån.