Då skolans styrdokument gör gällande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras på olika sätt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lärande. Området avgränsades till att omfatta sociala medier som en digital lärresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan användas som en resurs för lärande. Syftet är också att mer specifikt att beskriva hur detta kan användas som en resurs för lärande i svenskämnet. Följande frågeställningar formulerades: -          Vilka möjligheter till lärande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen? -          På vilka sätt kan sociala medier användas i svenskundervisningen för att stimulera lärande? Metoden som använts för att svara på syftet är en allmän litteraturstudie. Tidigare publicerad forskning och litteratur inom området har således granskats och analyserats för att uppnå syftet. I resultatet visade det sig att sociala medier kan fungera som en resurs för lärande i undervisningen då dessa bl.a. möjliggör webbpublicering av texter som kan få eleverna att engagera sig i arbetet med texten för att få den så bra som möjligt när mottagarperspektivet ändras till att omfatta en autentisk publik och inte bara läraren. Den feedback eleverna kan få på sina texter är också värdefull för att motivera eleverna att skriva och publicera texter. Vidare pekar resultatet på att sociala medier kan fungera som en gemensam arena för deltagande och samarbete kring t.ex. innehåll vilket kan bidra till ett gemensamt kunskapsbygge. Sociala medier möjliggör också arbete med det vidgade textbegreppet, ett väl etablerat begrepp i svenskämnet som syftar till att arbeta med text ur ett vidgat perspektiv. Detta kan motivera och engagera elever som t.ex. tycker att skriftbaserat berättande är svårt och jobbigt.

Studiens syfte var att undersöka om elever utvecklar en förståelse för andragradsfunktioner genom att använda IKT-verktyget GeoGebra. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie av sex stycken gymnasieelever som läste kurs 2c. Eleverna arbetade två och två med en uppgift som gick ut på att se vad som händer med grafen när man byter värde och tecken på variablerna i uttrycket y = - a(x + b)2- c. Elevmaterielet analyserades med en kombination av Ainsworths (2006) teoretiska ramverk, som har fokus på den matematiska processens förmåga att stödja lärandet, och Duvals (2006) ramverk om transformationer och representationer inom och mellan register. Studien kom fram till att det finns både nack- och fördelar att använda GeoGebra. Nackdelar, för att programmet inbjuder till att pröva sig fram, medan fördelarna är att eleverna analyserar och reflekterar under aktivitetens gång i GeoGebra. Eleverna gjorde både konventeringar och behandlingar med hjälp av GeoGebra. / The purpose of this study was to examine whether students develop an understanding of quadratic functions using ICT tool GeoGebra. The study was conducted as a singular case study of six high school students who studying course 2c. The students worked in pairs on a task to see what happens to the graph when changing value and sign of the variables in the expression y = - a (x + b)2 – c. Method used in the analysis of material was a combination of Ainsworths (2006) theoretical framework viewing function of the mathematical process ability to support learning and Duval (2006 ) framework of transformations and representations within and between registers. The study concluded that there are both advantages and disadvantages of using GeoGebra. The disadvantage is that the program invites you to trial and error, while the benefits are that students analyse and reflect during the activity in GeoGebra. The students did both conventions and treatments with help from GeoGebra.

Huvudsyftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever i år 7 använder IKT på engelska i skolan och på fritiden. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande: Finns det några skillnader i användningen av IKT på engelska i skolan och på fritiden? Finns det några skillnader i användningen av IKT på engelska mellan pojkar och flickor? Hur ser eleverna på IKT och lärande?   Inom ett samarbete mellan Stockholms universitet och en kommun i Stockholms län har en enkätundersökning genomförts med elever i år 7 på de kommunala skolorna i kommunen. Tre av fyra skolor har medverkat och totalt 125 elever har svarat på enkäten, 53 flickor och 72 pojkar. Resultaten visar att eleverna använder IKT på engelska i högre grad på fritiden än i skolan och på fritiden är de vanligaste aktiviteterna med IKT på engelska kommunikativa aktiviteter så som chatt och sms. I skolan används främst analoga hjälpmedel och aktiviteter utan IKT är vanligare än de med IKT. Resultaten visar även att användningen av IKT skiljer sig åt dels mellan skolor och dels inom en och samma skola. Flickor och pojkar använder IKT på engelska i mer eller mindre lika stor utsträckning men de använder olika digitala hjälpmedel, flickorna använder främst mobiltelefonen medan pojkarna främst använder datorn. Vad gäller lärande med IKT så upplever eleverna att olika digitala aktiviteter hjälper dem att utöka sitt ordförråd på engelska. Några av de digitala aktiviteter som både pojkar och flickor lär sig nya ord på engelska genom är att se på otextade filmklipp eller på textad och otextad film, att spela datorspel och att chatta med personer som inte kan svenska. Dock uppger pojkarna i högre utsträckning än flickorna att de lär sig ofta av dessa aktiviteter. Utifrån resultaten går det även att konstatera att både flickorna och pojkarna i första hand använder internet som informationskälla för att söka svar på olika frågor.

Arbetet behandlar lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med såväl politiker och pedagoger i några kommuner om varför eller varför inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg är outforskat; därför väljer vissa kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet är att förstå de olika ställningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers attityd till IKT i förskolan Vi ska även se vad det finns för hinder och möjligheter med IKT i förskolan. Vi har gjort intervjuer på fem olika förskolor för att studera pedagogernas syn på IKT. Vi undersöker också pedagogernas syfte till att använda sig av IKT i förskolan.Den viktigaste delen i vår studie är pedagogen syn och förhållningssätt till att införa teknik och IKT i förskolan. Lindahl & Folkesson (2012) skriver att de senaste fem decennierna har IKT-användningen ökat men är fortfarande inte så etablerade i förskolan. De skriver också att det är pedagogernas rädslor som hämmar utvecklingen inom IKT i förskolan. Skolverket (2010) skriver att kommunen bör ge all personal kompetensutveckling efter behov i förhållande till förskolans uppdrag. De nämner även att pedagogerna ska ha chans till utbildning och stöd inom olika områden så de främjar barnens lärande.Undersökningen visar att IKT-användningen ökat och att samtliga pedagoger som intervjuats är positivt inställda till att använda IKT i förskolan. Samtliga förskolor som besökts har nyligen fått tillgång till digitala verktyg. Pedagogerna börjar se fördelarna med att använda sig av olika tekniska hjälpmedel i verksamheten. Undersökningen visar också att pedagogerna är i olika åldrar och har olika erfarenheter av digitala verktyg. De äldre har fått lära sig medan yngre har vuxit upp med IKT. Det går också att se att attityden har svängt från att tidigare varit negativ. Verksamheten kunde då inte alls se något användningsområde för IKT i förskolan. Idag är den som tidigare nämnts endast positiv.

Studiens syfte var att bilda en förståelse för hur gymnasieelever upplever och använder internet under lektionstid via följande IKT-relaterade verktyg; Bärbar dator, stationär dator, mobiltelefon och surfplatta. Studiens undersökningar har varit av såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär. Direktobservationer i klassrumsmiljö, intervjuer med gymnasieelever och en enkätundersökningen bland gymnasieelever har i en triangulär metoddesign inbringat data av beskrivande och förklarande karaktär. Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter följande rubriker: Det sociokulturella perspektivet på lärande, ungdomskultur på internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan på tonåringar. Centrala studier för uppsatsen har varit Roger Säljös Lärande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ́ off-task behaviour in the classroom. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras: Alla elever påverkas av internets närvaro i klassrummet och utarbetar därefter strategier för hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid för att nå akademiska samt icke-akademiska mål. Eleverna värderar dessa mål hierarkiskt - det går även att säga att de nyttoinriktade och icke-nyttoinriktade mål konkurrerar med varandra och eftersträvas olika av olika elever. Faktorer som kan tänkas påverka konkurrenssituationen är huruvida eleven har speciella förutsättningar och elevens tillgång till privat utformade verktyg. Det är även tydligt att eleven är benägen att använda IKT och tillhörande verktyg olika mycket beroende på lektionstillfälle och lektionsmoment.

Syftet med denna konsumtionsuppsats är att studera vad som händer med lärarrollen i klassrummet när IKT används i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att använda IKT, samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lärarrollen när IKT används i matematikundervisningen. Detta har undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie där analysprocessen har bestått av att tolka forskares uttalanden i litteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen. De slutsatser, som kan dras av studien, är att IKT ska ses som ett verktyg för läraren att skapa variation i undervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock är det av vikt att läraren förstår hur IKT ska användas för att skapa goda lärförhållanden. För att åstadkomma detta måste läraren ha goda kunskaper i ämnet som ska läras ut, men även veta på vilket sätt det bör läras ut. När IKT användes i undervisningen ställs nya krav på läraren för att IKT ska fungera bra för både lärare och elever.

Syftet med denna studie är att undersöka barns interaktion och positionering runt lärplattan. Det empiriska materialet har samlats in genom fem observationer. Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av denna studie visar att barnen positionerar sig och interagerar runt lärplattan på flera olika sätt. Vid observationerna utgick vi ifrån Ljung-Djärfs (2004) tre positioner ägare, deltagare och åskådare. Vi kunde se alla dessa men också ytterligare en positionering. En stor del av interaktionen bestod av att barnen förhandlade om makt över lärplattan, men också att de mer kunniga barnen stöttade och hjälpte sina kamrater. Vi kunde också se att konstellationen av barn visade sig ha betydelse för interaktionen, samt att pedagogens roll var ännu viktigare än förväntat, på grund av den struktur som pedagogen skapade i aktiviteten. Även valet av applikation var av relevans för interaktionen. Baserat på observationerna upplevdes vissa applikationer främja kommunikation och samarbete mer än andra.   Förhoppningsvis kan den här studien bidra till att främja och berika både vårt men också andra pedagogers förhållningssätt kring barns interaktion med varandra runt lärplattan, samt ge en djupare förståelse för hur lärplattan kan fungera som ett kulturellt redskap och stödja barns utveckling av sociala och kommunikativa förmågor.

Förskolans verksamhet är en samlingspunkt för barn, föräldrar och pedagoger och det är betydelsefullt att samtliga berörda parter ingår i en ömsesidig relation för att möjliggöra ett arbete för barnets bästa. Det är pedagogernas ansvar och uppgift att se till att en förtroendefull relation mellan förskola och hem byggs upp och att upprätthålla en föräldrasamverkan som tilltalar alla. Vi lever i ett högteknologiskt samhälle där digital teknik blivit en del av det dagliga livet, det kan därmed vara betydelsefullt att förskolans verksamhet följer denna utveckling. Studien syftar till att undersöka vilka metoder för föräldrasamverkan som används idag och hur IKT som metod uppfattas och används, ur både pedagogers och föräldrars perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fem pedagoger och fem föräldrar som är verksamma eller har sina barn på olika förskolor inom två kommuner. Resultatet visar att samtliga intervjuade deltagare erbjuder eller får ta del både formella och informella samverkansmetoder. Resultatet visar även att samtliga deltagare erbjuder och använder IKT som en metod för föräldrasamverkan. Alla var positivt inställda till förskolans arbete med IKT som metod för föräldrasamverkan, men hade olika åsikter om hur det kan användas i detta syfte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder IKT som pedagogiskt verktyg i barngrupp i förskolan. Vidare syftar studien till att undersöka förskollärares förhållningssätt till IKT samt i vilken utsträckning de anser det viktigt att skapa möjligheter för barn att använda IKT i förskolan. I studien undersöks även förskollärares uppfattning av eventuella pedagogiska vinster med samt hinder för användande av IKT. Studien är av kvalitativ art och datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare verksamma inom en mellanstor kommun i Sverige. Resultatet visar att det finns en generell uppfattning om att det är viktigt att barn i förskolan får möta och använda sig av IKT för att utveckla sin digitala kompetens samt att IKT är ett användbart verktyg för att främja barns utveckling och lärande inom olika områden. Vidare synliggör resultatet att det finns vissa hinder som försvårar användande av IKT i förskolan. En slutsats är att IKT i förskolan används på olika vis och i olika stor utsträckning beroende på faktorer som förskollärares förhållningssätt till IKT samt tillgång till teknisk utrustning.