The purpose of this study has been to research how ICT is used in a selection of both Swedish and English preschools and what the pedagogues attitude towards the use of ICT is like. The framing of the study is based on the following questions; How to use ICT in preschool? Seen ICT as a limitation or as a support in the preschool? What image have the educators of their own digital competence? The study was performed through a survey where the questions were phrased so that the pedagogues would answer based on themselves and their opinion/reaction to ICT in their work. The study shows that the pedagogues have a positive attitude towards using ICT along with the kids and by themselves as aid in their work. The pedagogues’ opinions affect the use of ICT but all pedagogues are aware of the curriculum and the goals that are listed there.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur pedagogers digitala kompetens påverkar deras förhållningssätt och på vilket sätt barn erbjuds lärplatta i förskolan. I studien används kvalitativa intervjuer och observationer som metod. Undersökningen utgick från totalt fem pedagoger, från två olika förskolor. Studien har utgått från den sociokulturella teorin med fokus på analysbegreppen, samspel och kulturella redskap. Resultatet visar att pedagogerna tycks behöva mer utbildning och kunskaper kring lärplattan. Det framkommer även att pedagogernas digitala kompetens påverkar deras förhållningssätt. Dock anser pedagogerna att det är betydelsefullt att som pedagog vara engagerad, närvarande och stötta barnen vid användandet av digitala verktyg. Studien bidrar till en inblick i hur arbetet kring lärplattan kan se ut i förskolans verksamhet.

Med användning av informations- och kommunikationsteknik i skolans värld följer både möjligheter och utmaningar i undervisningen. Från att penna och papper har dominerat skrivundervisningen börjar skrivande på iPads och datorer bli allt vanligare. För att pedagoger ska kunna inkludera IKT i skrivprocessen är det viktigt att förutsättningar för det finns på skolan. Tekniska resurser samt teknisk IT support är en del av de förutsättningar som behöver finnas på skolan, men även kompetens om IKT hos läraren själv är en viktig del i skrivundervisning med digitala verktyg.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar kring fördelar respektive nackdelar med informations- och kommunikationsteknik i skrivprocessen i ämnet svenska.MetodI denna studie har kvalitativ metod i form av intervju använts för att undersöka pedagogers uppfattningar om inkluderandet av informations- och kommunikationsteknik i skrivprocessen. Studien utgår från en hermeneutisk tolkning eftersom avsikten var att undersöka respondenternas erfarenheter.ResultatResultatet visar att pedagoger resonerar kring både möjligheter och begränsningar i arbetet med IKT i skrivprocessen. Möjligheterna med IKT riktar sig framförallt mot elever med skrivsvårigheter; på vilka sätt de digitala verktygen kan främja skrivandet för dem. Vad gällande utmaningar diskuterar pedagogerna också i vilken utsträckning skrivande på iPad och dator hämmar utvecklandet av handmotoriken. Pedagogerna resonerar dessutom kring ytterligare möjligheter med de digitala verktygen men att kompetens för att använda dessa är viktigt att erhålla som lärare för att det ska fungera. Pedagogerna ser flera begränsningar med användandet av IKT såsom distraktion och svårighet att upptäcka stavfel.

This diploma thesis builds on results of national and international surveys of mathematical and natural science literacy of pupils. A collection of newly conceived experimental and laboratory tasks has been proposed. The chosen approach consists on heuristic exploration of physical patterns and rules in a virtual environment. In the theoretical part, the problems of using electronic media in education are discussed and several views on the motivation of pupils which affects it are summarized. The learning process and also participation of sensory perception on this are described. In the practical part, the pupils' opinions on the using of ICT in physics learning are surveyed and the selected virtual environment and methodology for the creating of worksheets are described. Further on, the analysis of a case study of the pilot verification of problems has been carried out. The final evaluation of the study has also been performed.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka elevernas upplevelser och erfarenheter av IKT-stöd i undervisningen i idrott och hälsa och hur användningen av IKT bidrog till deras lärande. Den metod som användes i studien var kvalitativa intervjuer genom stimulated recall och nio elever från en högstadieskola intervjuades. Eleverna som intervjuades i studien hade deltagit i IKT-stödd undervisning under en tvåårsperiod där en del av lektionerna spelades in på video. Videodokumentationens syfte var att bilda en bakgrund till det eleverna beskrev senare i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten var sociokulturellt perspektiv som i studien innebar att eleverna samverkade med varandra, men också med artefakter, såsom bollar, linjer, gymnastikredskap eller IKT redskap som i det här fallet binder ihop elevernas handlingar. Studien visade att eleverna hade positiva erfarenheter av IKT-stöd i undervisning i idrott och hälsa. Med IKT i undervisningen fick eleverna både utbildning och underhållning som uppskattades av många. Studien visade också att IKT- stöd hade en positiv inverkan på elevernas lärande i ämnet idrott och hälsa och att idrottsundervisning med IKT-stöd underlättade lärande och gjorde information och instruktioner mer förståeliga. Detta ledde till att elevernas engagemang förbättrades, fokus och motivation ökade vilket samtidigt resulterade i att eleverna faktiskt lärde sig snabbare. / The aim of the present study was to investigate students' perceptions and experiences of ICT support in education in physical education and how the use of ICT contributed to their learning. The methodology used in the study was the qualitative research with stimulated recall. Students from an upper secondary school were interviewed. The interviewed students had participated in ICT-assisted learning during a period of two years in which some of the lessons were recorded on video.The purpose of video recording was to stimulate the students’ experiences, later described in the interviews. The video clips of some lessons were shown during the interviews. The theoretical starting point was a socio-cultural perspective. In the study that meant that the students interacted with each other, but also with artifacts such as balls, lines, gymnastics equipment and ICT tools who in this case linked the movements of the students. The study showed that the students had positive experiences with ICT support in the learning of physical education. When ICT was used many pupils enjoyed both the educational moment and the entertainment it provided. Another aspect of the study was that the ICT support facilitated easier learning and by making information and instructions more understandable. This resulted in improved student engagement, better focus and increased motivation, which actually also lead to faster learning. / ICT, physical education, teaching, learning, exergames, multimedia

I denna uppsats intervjuas åtta olika grundskollärare om deras användning av digitala verktyg i undervisningen. De kvalitativa intervjuerna har utgått ifrån arbetets två forskningsfrågor som syftar till hur lärare använder digitala verktyg i undervisningen samt varför. Intervjuerna har transkriberats innan de sedan analyserats utifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning kring digitala verktyg och IKT. Resultatet visar både positiva och negativa aspekter med användningen av digitala verktyg i undervisningen. Lärarna är positiva till digitala verktyg som verktyg i undervisningen där motorik inte är avgörande för eleverna. De är däremot negativt inställda till att det finns en bristfällig tillgång till de digitala utbildningarna. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning i förhållande till yrkesverksamheten.

An electronic government (e-government), can be simply defined as an effort of employing information and communication technology (ICT) tools to provide services to citizens. Regardless of the synergies, it creates and the remarkable benefits it offers to governments and societies, e-government faces several challenges and obstacles. Therefore, this study highlights some of these obstacles and challenges; it critically investigates the key factors that influence the adoption of e-government services. This study aims to identify the key factors that affect the adoption of e-government in developing countries, particularly in Rwanda. Furthermore, it assesses the barriers and challenges that such countries should be able to overcome to implement e-government successfully. To gather data, the study utilized semi-structured in-depth interviews. Besides, a Design-Reality gap model was applied as a framework to thoroughly understand the nature and origin of the challenges. The outcome of this study indicates that the most prominent challenges and factors influencing the implementation of e-government in Rwanda are related to budget and financial constraints, skills and human expertise, social issues, technical issues, lack of awareness, resistance of public employees, data privacy and security, the appropriate technology, lack of leadership skills, and trust or belief in e-government. At the end of the paper, conclusions, recommendations, and future work are proposed.

Skolans värld idag blir mer och mer integrerad av IKT och dessa tekniska verktyg präglar vår vardag och utvecklas hela tiden. I vår fenomenografiska undersökning, som innebär att vi ska beskriva vilka skilda sätt något kan uppfattas av någon, har vi fokuserat på fyra lärares uppfattningar av IKT på deras respektive skolor. Tidigare forskning inom IKT i skolan visar på att lärare känner sig allmänt osäkra till att använda IKT eftersom de inte tycker de har den utbildningen som krävs för att använda sig av det fast intresset och motivationen finns där. Annan tidigare forskning pekar på att lärare inte känner sig trygga med saker de inte har kunskap kring. Detta kan ha gjort att IKT-integrerad undervisning har uteblivit. Tekniken som finns idag är så omfattande vilket gjorde att lärarna vi intervjuade hade många skilda sätt att tillämpa och förklara begreppet IKT och hur det påverkade deras undervisning. Det var viktigt att lärarna styrde klassrummet och att IKT var något som kompletterade undervisningen som tillämpades. När och hur IKT tillämpades bestämdes både av lärarna, eleverna och ibland lärare och elever tillsammans. Det kunde uppstå problem med IKT när tekniken inte fungerade vilket utmanade och ibland hotade lärarnas kontroll i klassrummet. Lärarna var tydliga med vilka sätt de använde sig av IKT men var inte lika tydliga med hur det påverkade deras undervisning. Undersökningen visade tydligt på att lärarna hade skilda sätt att uppfatta IKT och hur de använde sig av det.

BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan används här som ett samlingsnamn på verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan använda denna utrustning finns med som uppnåendemål i den nya läroplanen. Den teoretiska utgångpunkten i min undersökning kommer från litteraturen samt de båda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem är elevernas praktiska deltagande, vilket återspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever på en utvald skola använder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgång till. Detta för att ta reda på om de ekonomiska resurser som satsas på den tekniska utrusningen på skolan ger några positiva resultat på elevernas inlärning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjälp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i årskurs 6. Sedan har dessa transkriberats och analyserats.ResultatGenomgående visar resultaten av intervjuerna på att den tekniska utrustningen som finns påskolan används främst till olika form av visualisering. Elever och pedagogers användning skiljer sig åt både i användningssätt och hur ofta den tekniska utrustningen används. Eleverna använder den tekniska utrustningen till följande: att skriva rent på datorn, rättstavningsprogram,tabellträningsprogram samt att göra powerpoint-presentationer. Huvudsakligenanvänds utrustningen några gånger per vecka, men inte så ofta som dagligen. Det framgår att den tekniska utrustningen är tidsbesparande för både elever och pedagoger. Det går dock inte att tydligt koppla effektiviseringen till en ökad inlärning hos eleverna. Det framgårockså att det är svårt för eleverna att reflektera över sin egen inlärning. / Program: Lärarutbildningen

I denna studie kommer vi undersöka hur läroplattan används i förskolan inom specialpedagogiken. Vi har fördjupat oss i hur barn med särskilda behov kan använda läroplattan för att underlätta sin vardag på förskolan. Studien belyser även vad förskollärarna har för inställning till att använda läroplattan i förskolan. IKT (informations- och kommunikationsteknik) är något som är väldigt aktuellt och börjar ta allt mer plats i förskolorna. Detta beror på att samhället utvecklas och blivit mer digitaliserat. Även en ny reviderad läroplan är på gång där de kommer handla mer om IKT. Resultatet är framtaget utifrån studiens två frågeställningar. 1. Hur använder förskollärare läroplattan som stöd för specialpedagogiken i förskolan? 2. Hur ser förskolläraren på användning av läroplattan i verksamheten?  För att nå fram till resultatet har intervjuer med pedagoger på tre olika förskolor utförts. Resultatet av studien visar att barn som behöver stöd i att kommunicera har ett stort behov av läroplattan som stöd i verksamheten. Vi har sett hur läroplattan används i verksamheten och att den börjar ta allt mer plats som en naturlig del av verksamheten. Vidare i studien tar vi upp att användandet av läroplattan sker genom ett sociokulturellt perspektiv där individer lär av varandra. Då studiens teoretiska utgångspunkt handlar om det sociokulturella perspektivet utgår vi ifrån begreppen kommunikation, kulturella redskap och proximala utvecklingszonen. Inkludering och samspel är något som uppkommer när man använder sig av läroplattan i verksamheten, detta hävdar intervjupersonerna. Sammanfattningsvis av studien är att både pedagoger och barnen har en positiv inställning till användandet av läroplattan i verksamheten. Den börjar ta mer och mer plats som en naturlig del i vardagen. Det har även visat sig att barn i behov av särskilt stöd utvecklats mer i användandet av läroplattan i verksamheten.