This study aims to get a better understanding of English teachers’ experiences regarding their work with digital aids and tools with a focus on language management programs. The data consists of semi-structured interviews conducted with teachers of English in Sweden. By analysing the material with a phenomenographic method the major findings show that all teachers observed a need concerning the introductions of digital programs for their students. They all experienced difficulties regarding the rules and regulations during tests and described the test situations as ‘unreal’. Their student’s motivation and their ability to adapt practices to each individual student is seen as something positive. The teachers do however believe that the digital tools also could affect the students negatively by offering too much help or other distractions. The majority of the teachers feel ‘competent enough’ but some experience discomfort when dealing with certain digital situations. No one of the participating teachers has received any training or instructions in working with digital tools and programs, but all report that every problem gets solved among colleagues.

Målet med denne undersøkelsen var å belyse ulike oppfatninger og forholdningsett som lærere kan ha om informasjons og kommunikasjons teknologi (IKT) og samfunnet. Undersøkelsen har også hatt som mål å finne ut hva den nasjonale satsningen praktisk IT och mediekompetanse (PIM) har betydd for lærere i Malmö. Metodene for å besvare disse spørsmålene har vært enkäter der 45 lærere gav svar og intervjuer av 4 lærere som jobber fra årskurs 1-5. Denne undersøkelsen har vist at for mange av lærerne har det tekniske aspektet ved PIM vært viktig og at lærere som før PIM var veldig interessert i data og digital teknologi har PIM ikke påvirket innstillingen til IKT. Flere av lærerne gir uttryk for at det er vanskelig å vite hva de skal lære sine elever i en IKT sammenheng. At skolen skal være en motkultur til det teknologiske samfunnet var et av forholdningsettene som kom fram i denne undersøkelsen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lärare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gällande gymnasieskolans yrkesämnen. Tidigare forskning visar att datoranvändning fyller en viktig funktion i kunskap och lärande och att dator/Internet som verktyg i undervisning är ett sätt att förbereda elever inför deras framtida yrke. Dator/Internet ersätter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. Däremot kan dator/Internet vara nödvändigt i vissa moment i undervisning för att uppnå den moderna tidens krav. Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap / The purpose with this thesis is to explore how computor / internet, according to four teachers, can function as an educational tool in the teaching at Upper Secondary Vocational Training. Earlier research has shown that the use of computor fills an important function in aquiring knowledge and learning and that computor / internet as a tool in teaching is a way to prepare the students for their future vocation. Computor / internet does not substitute the traditional teaching of the handicrafts and the practical transmition of the skill. However, the computor / internet can be necessary at certain stages in the teaching in order to reach the contemporary demands.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lärare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gällande gymnasieskolans yrkesämnen.</p><p>Tidigare forskning visar att datoranvändning fyller en viktig funktion i kunskap och lärande och att dator/Internet som verktyg i undervisning är ett sätt att förbereda elever inför deras framtida yrke.</p><p>Dator/Internet ersätter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. Däremot kan dator/Internet vara nödvändigt i vissa moment i undervisning för att uppnå den moderna tidens krav.</p><p>Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap</p> / <p>The purpose with this thesis is to explore how computor / internet, according to four teachers, can function as an educational tool in the teaching at Upper Secondary Vocational Training. Earlier research has shown that the use of computor fills an important function in aquiring knowledge and learning and that computor / internet as a tool in teaching is a way to prepare the students for their future vocation. Computor / internet does not substitute the traditional teaching of the handicrafts and the practical transmition of the skill. However, the computor / internet can be necessary at certain stages in the teaching in order to reach the contemporary demands. </p>

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i svenska ställer sig till IKT-användningen.Vilka förutsättningar har de och på vilket sätt jobbar de för måluppfyllnad med IKT som hjälp.För att få svar på dessa frågor skickades enkäter till lärare på grundskolans senare år och gymnasiet på 16 olika skolor. Knappt hälften av de utskickade enkäterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lärarna ställer sig positiv till användningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel på hur de använder IKT och hur det relaterar till kursmålen för svenska på grundskolans senare år och gymnasiet. Hälften av enkätdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika många hade fått fortbildning och kände stöd av ledningen till detta. I stort visade resultatet dock att lärarna efterfrågade fortbildning, samtidigt som de kände sig tveksamma till huruvida datorn ska ta för stor plats i förhållande till de tryckta läromedlen.     Det vanligaste användningsområdet för datorn var faktasökningar samt ordbehandling. Strax efter kom att streama film och klipp via Internet. Lärarna tenderade att fråga sina kolleger eller söka information själv när de ville ha inspiration till sin undervisning. Svaren visade också att lärarnas egna inställning till IKT spelade minst lika stor roll som tillgången till teknik och stöd av ledningen till fortbildning för att integrera IKT i undervisningen. / The purpose of this essay is to study how teachers in Swedish view the use of ICT. How the conditions for ICT are and in which way they work for target achievement in the subject with help from ICT. To answer these questions, questionnaires were sent out to teachers in secondary and upper secondary school in 16 different schools. Half of the questionnaires were answered. The answers showed that the majority of the teachers were positive to the use of ICT in the classroom. Several gave examples of how they use ICT and how they relate this to the goals in the Swedish subject in secondary and upper secondary school. Half of the participants felt that they had good knowledge of ICT. The same number of teachers had gotten further training and felt support from the school management to do this. Though at large the result showed that the teachers asked for further training, when at the same time they felt uncertain of how the computer should be used in relation to the printed teaching materials. The most common use of the computers were to search for facts and word processing. Next was to stream movies and clips from the Internet. The teachers asked their colleagues or searched for information themselves when they wanted inspiration for their teaching. The answers also showed that the teachers' attitude towards ICT played as a big part as the access to technology and support from the school management for further training, when it concerned integrating ICT in teaching.

No description available.

ICT, i.e. information and communication technology, is today an important part of the society. ICT tools are used in many different aspects in the everyday life, for example to perform transactions in the bank or to stay in touch with relatives and friends. Not long ago, ICT also became important in the world of school. Many schools have been equipped with ICT tools, like for example a virtual learning environment, laptops for teachers and pupils or smartboards, and many other schools are planning to. Meanwhile, the teachers are trying to catch up with the development and integrate the newly introduced technology in their work. Development in this area is requested in order to not let the teachers’ ICT literacy fall behind. Therefore, the teachers’ ICT literacy in relation to the use of ICT has been studied within the frame of this thesis. The aim of this study is to increase the understanding of what significance teachers’ ICT literacy may have for the organization of teaching in mathematics at three senior high schools in Stockholm during the academic year 2013/2014. The study was carried out by setting up interviews with mathematics teachers, attending one of their mathematics lessons for observation and handing out a questionnaire to the pupils at the lesson. The results obtained were analyzed and interpreted based on previous research in the area of ICT and learning and pedagogy. With the results obtained it appears that ICT tools may work as a support for pupils learning if the teachers know how and when to use the tools in their teaching. It is not enough that the teachers only work with ICT tools, but the use of ICT tools must be adapted to the pupils and with focus on their learning. In addition to that, the teachers’ ICT literacy differs in some extent. Some teachers mastered the use of ICT tools generally, for example by using computer programs, while other teachers also had knowledge of a computers’ functions and they could create programs. The teachers’ also used ICT tools in different extents. Meanwhile, it is clearly shown that their use of ICT tools is similar in the sense that the tools are used as substitutions for other existing tools, but with possible functional improvement. Since the teachers’ ICT literacy did differ while their use of ICT tools were the same, the fact that a teachers’ ICT literacy does not necessarily have significance for the organization of the mathematics teaching has been drawn as a conclusion, even though Skolverket have concluded something else in their evaluation. / IKT, dvs. informations- och kommunikationsteknik, är en viktig del i vårt samhälle idag. IKT-redskap används i många olika avseenden i vardagslivet, t.ex. till att genomföra transaktioner på banken eller hålla kontakten med släkt och vänner. För inte särskilt länge sedan blev IKT en viktig del även i skolans värld. Många skolor har utrustats med IKT-redskap, som t.ex. en lärplattform, bärbara datorer till lärare och elever eller smartboards, och många andra är på väg att göra det. Samtidigt försöker lärarna hänga med i utvecklingen och integrera den nyinförda tekniken i sitt arbete. Kompetensutveckling inom området efterfrågas för att lärarnas IKT-kompetens inte ska halka efter. Inom ramen för detta examensarbete har därför lärarnas IKT-kompetens i relation till användningen av IKT studerats. Syftet med studien är att öka förståelsen för vad lärares IKT-kompetens kan ha för betydelse för organiserandet av undervisningen i matematik i tre gymnasieskolor i Stockholm under läsåret 2013/2014. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med matematiklärare, observationer som utfördes på en av deras matematiklektioner och enkät som besvarades av eleverna på den lektionen. De resultat som erhölls analyserades och tolkades utifrån tidigare forskning inom ämnet IKT och lärande samt pedagogiska teorier. Med de erhållna resultaten visar det sig att IKT-redskap kan fungera som stöd för elevers lärande om lärarna vet hur och när de ska använda redskapen i sin undervisning. Det räcker inte med att lärarna kan arbeta med IKT-redskapen, utan användningen av IKT-redskap måste anpassas efter eleverna och med deras lärande i fokus. Dessutom visar det sig i resultaten att lärarnas IKT-kompetens skiljer sig i någon grad från varandra. En del lärare visade endast på generell behärskning av IKT-användning, som att t.ex. arbeta med datorprogram, medan andra lärare även hade kunskaper om datorers funktioner och kunde programmera. Lärarna använde även IKT i olika stor utsträckning i sin undervisning. Samtidigt framgår det i studien att deras användning av IKT-redskap är likartad i den bemärkelsen att redskapen används som ersättare till andra redan befintliga redskap, fast med eventuell funktionell förbättring. Då lärarnas IKT-kompetens skiljde sig, samtidigt som användningen av IKT var likartad, så har slutsatsen dragits att en lärares IKT-kompetens inte nödvändigtvis har betydelse för organiserandet av matematikundervisningen. Detta trots att Skolverket har i sin utvärdering konstaterat annat.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på några förskolechefers inställning till IKT. Hur ser de på möjligheterna som IKT kan erbjuda när det gäller utveckling av lärandet samt vilken inställning cheferna har till att utbilda sin personal? Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskolechefer och undersökningen utfördes i två skilda kommuner för att jämföra deras syn med varandra när det gäller lärande och digitala medier. Resultatet visar att förskolecheferna i båda kommunerna är positiva när det gäller IKT i verksamheten. De vill satsa på den nya tekniken och att fortbilda sin personal och de betonar att IKT har goda möjligheter för lärande. Samtliga tyckte att IKT kan vara ett stöd för barn med särskilda behov. Det viktiga är att veta hur och vilka metoder som ska användas. Eftersom IKT är något som kommer finnas med barnen i framtiden samt utvecklas så är det viktigt att pedagogerna har de rätta verktygen för att lära barnen dem olika medier de har tillgång till i förskola/skola.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om det genom digitala medier går att stimulera flerspråkiga barns kommunikationsförmåga. Vårt intresse växte under arbetets gång successivt fram för att se om skillnader kan uppdagas i hur arbetet med digitala medier och om flerspråkighet skiljer sig åt beroende på olika förskolors lokalisering. För att ta reda på detta har vi genomfört samtalsintervjuer med beröda vuxna inom förskoleverksamheten. I viktiga styrdokument för förskolan framkommer digitala medier som ett läromedel som landets förskolor skall arbeta med och även erbjuda barnen utvecklingsmöjligheter inom. Vi belyser även vikten av barns trygghet i förskolan och dess innebörd för att barnens chanser till lärande samt betydelsen av pedagogers IKT-kompetens. Det multimodala – och det sociokulturella perspektiven utgör en stor del av de teoretiska utgångspunkterna i detta arbete. Resultatet vi har fått syns det att pedagogerna har liknande synpunkter angående digitala medier i verksamheten.