Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad skolungdomar använder datorn och In-ternet till. Författaren vill även ta reda på om det finns några skillnader i datoranvändning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil. Tidigare forskning har visat att eleverna främst använder datorn i underhållningssyfte. De chattar, skickar e-post, använder olika communities (nätgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har också visat att pojkar oftare har tillgång till egen dator än flick-or. I en undersökning, genomförd 2008 och baserad på en enkät i två åttondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn används på ett relativt likartat sätt i de båda grupperna när det gäller tiden utanför skolan. Här dominerar fortfarande under-hållningsaspekten och eleverna lägger ned mycket tid på chattande och spel. I skolan där-emot arbetar IKT-eleverna dagligen med datorn som hjälpmedel medan musikeleverna gör detta mer sporadiskt. IKT-eleverna följer en kursplan i IKT och har datorkunskap på sche-mat, vilket inte musikeleverna har. I undersökningen visade det sig att pojkar fortfarande har större tillgång till egen dator än vad flickor har. De flesta av de tillfrågade eleverna är positiva till datorns integrering i undervisningen.

I denna undersökning är syftet att ta reda på hur ipad implementeras i förskolan. Med utgångspunkt i detta har jag lagt fokus på de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gällande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser på ipaden som ett eventuellt utvecklande hjälpmedel är också grundläggande för denna studie.  Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv på lärande.  Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkäter, där 27 pedagoger på 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gällande ipad. Enkäten är konstruerad med både fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information. Resultatet visade på att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att påverka utvecklat lärande i exempelvis matematik, språk och naturorienterade ämnen. Enkätsvaren visade att verksamhet med ipad till övervägande del väckte barnens lust och intresse. Men det rådde delade meningar om ipadens fördelar och nackdelar. Bland annat ansåg pedagogerna att den inte fick ta överhanden från de övriga aktiviteterna i verksamheten, och det betonades att pedagogerna borde vara med och styra upp arbetet. Det förekom hos en del pedagoger även tankar kring faktorer som eventuella effekter av trådlöst nätverk och strålning vilket barnen kan utsättas för. Enkätstudien visade vidare på brister i kompetensutveckling i samband med införandet av ipaden. De pedagoger som ville ha mer kompetens önskande mer grundläggande insikter om hur ipaden kunde användas i verksamheten för att utveckla barns lärande.  Huvudsaklig slutsats från studien är att vid implementering av nya verktyg såsom ipad är kommuners satsning på kompetensutveckling en grundläggande faktor. Didaktiskt fördjupad kunskap behövs för att implementering utifrån en sociokulturell syn ska kunna äga rum. Men studien visar också på en positiv inställning och vilja hos pedagogerna.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka uppfattningar samt erfarenheter lärare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att få svar på studiens frågeställningar har data samlats in med hjälp av respondentintervjuer med sex lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Även tidigare forskning inom området har behandlats. Utifrån våra intervjuer fick vi fram resultat som tyder på att lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT har ett samband med hur denne inkluderar det i sin undervisning. Lärarna har en positiv inställning till att använda sig av IKT men menar på att det finns många brister gällande förutsättningar till att använda sig av det i undervisningen.

Denna studie handlar om lärares attityder till informations- och kommunikationsteknik (IKT). Syftet med studien är att ta reda på lärares attityder till IKT samt hur de arbetar med IKT i undervisningen och i vilket syfte. För att ta reda på detta ställde vi oss dessa frågeställningar:- Vilken är lärares attityder till IKT?- Vilka huvudsakliga faktorer påverkar lärares attityder till IKT?- Hur arbetar respondenterna med IKT i undervisningen och i vilket syfte?Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer med fyra verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Bearbetningen av insamlad data gjordes utifrån en sammanfattningsmetod som syftar till att koncentrera vissa delar av texten. Några utvalda delar av intervjuerna är även transkriberade. Med hjälp av en kartläggningsmetod presenteras tydligt framgående fenomen i teman i analysen. De teman som finns är baserade på våra frågeställningar.Resultatet av studien visar bland annat att lärare känner sig osäkra inför att bedriva IKT-undervisning och vill ha mer utbildning och kompetens inom ämnet. Lärarna menar även att det inte finns tillräckligt med resurser för att bedriva den undervisning med IKT som de önskar. Det visade sig att lärarna i stor utsträckning påverkas av skolledningen beträffande attityder till IKT.

Syftet för denna rapport är att undersöka gymnasieelever i Kalmars attityder gällande IKT i undervisningen, hur eleverna upplever att de själva respektive deras lärare arbetar med IKT, samt hur eleverna upplever skolornas satsningar på IKT. Den övergripande metoden för datainsamlingen har varit enkäter vars resultat sammanställts kvantitativt och presenteras i företrädesvis stapeldiagram. Den problematik som ligger till grund för rapportens frågeställningar är baserad på tidigare forskning inom ämnet. En fråga som flera forskare debatterar kring är huruvida IKT-kompetens borde ses som en basfärdighet, jämställt med att skriva eller räkna. Viss problematik kan även finnas i de tidigare satsningar inom IT-området som gjorts i skolan, då dessa satsningar ofta verkat fokusera på att köpa in nya tekniska hjälpmedel snarare än att motivera och utbilda lärarna att använda dessa. Ännu mindre har satsningarna på att få elever att använda IKT varit.  Resultaten för denna studie skiftar något emellan de tre skolor som omfattades av datainsamlingen. Gällande elevernas attityder till IKT i undervisningen visar studien upp tydliga siffror på att elever anser att undervisningen blir både roligare och bättre med hjälp av IKT. Stor variation mellan olika undervisningssätt är något elever efterfrågar, och då med IKT-hjälpmedel som ingående element i denna blandning. Hur lärare arbetar med IKT verkar skifta mycket beroende på den enskilde läraren men det beror även på vilka förutsättningar som finns, det vill säga hur skolan väljer att satsa på IKT-hjälpmedel. Resultatet på frågan om hur eleverna upplever sina respektive skolors satsningar på IKT skiftar mellan de tre skolorna, något som väcker diskussionen kring hur viktig egentligen skolans del i det hela är. En viktig slutsats som studien når är att det trots allt i slutänden mycket beror på hur läraren väljer att använda sig av den IKT som finns tillgänglig. En elev uttrycker denna tanke med orden: ”Onödigt att lägga ner pengar på hjälpmedel som lärarna inte använder sig av”.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till läromedel, läroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lärares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i användandet av dessa läromedelsformer. Vi använde oss av metoderna observation och intervju för att söka svar på detta inom svenskundervisningen med lärare i årskurs 5 i två olika kommuner. Våra resultat visar att samtliga lärare är positivt inställda till att använda IKT i sin undervisning och att samma lärare också till stor del använder läroböcker som en utgångspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig också finnas skillnader mellan de två undersökta kommunerna i frågan om huruvida de använde IKT eller läroböcker i undervisningen. I den mer resursstarka kommunen fann vi att IKT användande var mer utsträckt än i den mindre resursstaka kommunen. Ett svar på detta kunde vi spåra till kommunernas skolplaner där deras prioriteringområden skiljde sig åt. Resultatet visade också att det inte handlar om att välja antingen den ena eller den andra sidan utan att mer använda dessa läromedel som komplement till varandra.

ABSTRAKT  The aim of this study has been to highlight teachers’ experiences of an implemented One-to-one project in a town in the southern parts of Sweden. Using a mixed method, with surveys and interviews, the result has been analyzed through the frame-factor theory and the SAMR model. The results of the study show that a majority of the teachers were dissatisfied with how the project had been implemented. A lack of time, pedagogical vision, and competence development were some of the complaints that the teachers had. This affected the teachers’ attitude to the project and the use of the computers.  Most of the teachers did still agree that the project have had a positive effect on their work. This effect could mainly be seen in their communication with their students and to some extent their teaching.

Detta arbete handlar om ämnet information- och kommunikationsteknik, även förkortat IKT, i förskolans verksamhet. Detta är intressant att undersöka då förskolans IKT utveckling ligger efter skolans, både när det gäller utbildad personal och arbetsplaner, trots att Sverige är ledande inom IT-användning. Studien genomfördes med hjälp av en pappersenkät riktad mot förskollärare i ett geografiskt område inom en storstad. Totalt deltog elva förskollärare i undersökningen som ämnar besvara syftet att se förskollärarnas uppfattningar och utbildning kring IKT i förskolan. Frågeställningar som arbetet behandlar är när använder pedagogerna IKT, vad är syftet med IKT när det används, hur arbetar de med IKT i förskolan och vilken IKT utbildning förekommer bland förskollärare? Resultatet visar att en tydlig och positiv ledning underlättar personalers IKT-utveckling. Om personalen också får möjlighet att diskutera IKT-införandet i verksamheten och även ser på IKT som vilket annat verktyg som finns på förskolan. Undersökningen fick en svarsfrekvens på 22 % och när en tolkar resultatet ser man att studiens resultat sammanfaller med tidigare forskning och därför är aktuellt för förskolans fortsatta utveckling.

No description available.

Syftet med undersökningen är att framhäva pedagogers perspektiv på för- och nackdelar med arbetet kring strategin att skriva sig till läsning. Metoden vi valt är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att skriva sig till läsning med hjälp av dator. Pedagogerna fick inte några frågor innan intervjutillfället. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv på läs- och skrivinlärningen, verksamma lärare som arbetar med pedagogiken samt hur användandet av tekniken i strategin fungerar. Styrdokumentens syn på informations- och kommunikationsteknik belyses liksom pedagogernas roll i arbetet med att skriva sig till läsning. Studien visar att fördelarna med att skriva sig till läsning framförallt är att:  Undervisningen är lätt att anpassa efter individens behov och intresse.  Elever med läs- och skrivsvårigheter kan lyckas på lika förutsättningar som övriga elever.  Sambandet mellan skriv- och läslärandet tydliggörs i arbetet med att skriva sig till läsning. Största nackdelen är när informations- och kommunikationstekniken inte fungerar. Vår slutsats är att strategin är aktuell i dagens samhälle men att det fortfarande har bedrivits för lite forskning kring området. Ämnesord: ASL, IKT, skola, samspel, pedagogik