<p>Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare.</p><p>Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning.</p><p>Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.</p><p>Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet. En annan förutsättning för att målen ska kunna uppfyllas verkar vara de enskildas personliga engagemang. En dimension av detta är att flera informanter upplever ett ökat individuellt ansvar.</p>

<p>Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet.</p>

<p>Fotboll är idag världens största sport, den utspelar sig på jordens alla hörn, från arenor med kapacitet på över hundratusen besökare till division 6 Östra Götaland. Den speglar på många sätt samhället och dess många sociala skeenden. Detta innebär att den sociala kulturen och de identitetsskapande processer som omger sporten är minst lika intressant att se närmare på, precis som med resten av samhället. Denna antologi handlar om hur fotboll och identitet kan kopplas samman i allt från läktarkultur till konsumtion. Roberts ”Mann kan väll ha vikka skor som helst”, beskriver i den första delen om hur varumärkesföretagen idag marknadsför identitet i samband med sina produkter. Calles del ”Läktarvrål” tar upp vad som sker på läktaren bland åskådarna under en fotbollsmatch. I den tredje delen ”Fotboll, politik, supporterkultur och identitet” så berättar Besnik om den sociala kulturen bakom de italienska fotbollslagen Roma och Lazio, om hur fansen stigmatiserar motståndarlagets supportrar. I den sista delen av antologin ”Maskulinitetsbilder inom fotboll och kampsport”, beskriver Ivan relationerna mellan fotboll, kampsport och maskulinitet samt synen på identitetsskapande genom idrott</p>

<p>Uppsatsen granskar det spänningsförhållande som existerar mellan Hårdrockens uttryck och den oinvigda allmänhetens moralpanik. Genom självpresentation och smakdistinktioner undersöker den också hur Hårdrocken idag har positionerat sig som en etablerad kultur med ursprung och tradition. På så sätt behandlar uppsatsen vad och vem som definierar Hårdrockens kulturella värde och position. Undersökningen görs genom en textanalys av den svenska hårdrockstidningen Close-Up Magazine. Uppsatsen granskar även hur tidningen positionerar och presenterar sig som betydande aktör inom Hårdrockens verksamhetsfält.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka svenska pressfotografers upplevelser av arbetsvillkoren i krig och konflikter, för att därigenom nå en ökad förståelse för den problematik som medier ställs inför i bevakningen i krig. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tre svenska pressfotografer, samtliga med flerårig erfarenhet av arbete i oroshärdar. Resultatet visade att arbetssituationen omgärdas av en rad komplexa och samverkande villkor på olika nivåer. Förkunskaper och erfarenhet framhölls som viktiga faktorer i det dagliga arbetet, liksom betydelsen av goda relationer till kollegor och lokala kontakter. Arbetet sker vanligtvis i team tillsammans med en reporter, vilket av samtliga fotografer beskrevs som positivt, inte minst säkerhetsmässigt. Att kunna arbeta självständigt kan dock vara problematiskt. Dels på grund av att uppdragsgivaren i vissa fall har ett stort intresse av att styra arbetet på plats, vilket i synnerhet gäller kvällspressen. Dels genom att militären många gånger försöker styra och kontrollera deras arbete. Den begränsade rörelsefriheten beskrivs vara ett av de allra största hindren. De stora riskerna är det ständigt överhängande problemet och det tydliga mönstret är att säkerheten alltid prioriteras. Säkerhetsmässigt spelar utseende och journalisternas nationella tillhörighet en avgörande betydelse. Lokala journalister anses vara den mest utsatta gruppen, trots att det i många områden är extremt farligt att arbeta som västerländsk fotograf. Intervjuerna beskrev även att gränsen mellan engagemang och distans kan vara svår samt att det är viktigt att de som fotografer är varsamma med hur de agerar med kameran, dels av respekt för människorna på plats och dels för att undvika provokation. En av studiens slutsatser är att det rör sig om en komplex arbetssituation som samtidigt är väldigt kontextbunden. Olika tidpunkter, olika platser och olika konflikter erbjuder helt skilda villkor.</p>

<p>Miljöledningssystemet ISO 14001 ställer krav på att de organisationer som är certifierade enligt standarden ska ha tillgång till och förstå de lagar och andra krav som företaget berörs av. Dessutom måste organisationen säkerställa att lagkraven efterlevs. Standarden säger dock inte hur organisationen ska hantera lagar och andra krav vilket gör att det finns åtskilliga lösningar. Avgörande orsaker till hur pass bra ett företag kan hantera lagkraven, beror på om det är ett stort eller litet företag, vilken typ av verksamhet företaget har samt om det har miljöfokus eller inte. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) är en stor koncern med flertalet dotterbolag som har mångsidig verksamhet. Vissa verksamheter inom koncernen, framförallt några av dotterbolagen, hanterar lagar och andra krav mindre effektivt än övriga verksamheter. Emellertid ingår dessa verksamheter i en koncern som ska visa sig som en enhet utåt. Det övergripande syftet har därför varit att undersöka vilka möjligheter respektive svårigheter det finns för en koncern med dotterbolag att ha ett gemensamt och mer för organisationen tillämpat lagverktyg samt sätt att hantera lagar och andra krav.</p><p>Studien är genomförd på uppdrag av Tekniska Verken i Linköping AB (publ). Därmed har undersökningen avgränsats genom valet att använda Tekniska Verken koncernen som fallstudie. Övriga metoder som använts är dokumentgranskning, informella intervjuer, fokusgrupper, Benchmarking och kvalitativa intervjuer.</p><p>Slutsatser som kan dras utifrån uppsatsen är att Tekniska Verken koncernen har stora möjligheter att erhålla en gemensam laghantering. Fördelarna överväger då ett mer samlat grepp kan frambringa mer samarbete och stöd för verksamheter med mindre förutsättningar för en effektiv laghantering samt skapa trygghet i laghanteringen för chefer med delegerat miljöansvar. En gemensam laghantering betyder dock inte att allt ska hanteras centralt. Därför bör det göras en avvägning. På central nivå bör någon roll eller funktion hålla i frågan så att beslut som tas av ledningen förmedlas till alla berörda personer och dessutom bör stödfunktioner även finnas på central nivå för att vara till för alla då behovet av stöd och stödfunktioner är stort. Vissa delar av laghanteringen såsom identifiering och implementering samt utvärdering av lagefterlevnad ska dock fortsätta att vara decentraliserade då det är viktigt att hanteringen är anpassbar och tillåtande då verksamheterna är så skilda. För att underlätta arbetet för verksamheterna att påvisa att berörda lagkrav är identifierade och implementerade samt efterlevda bör lagverktyg användas. Om alla nya funktioner och roller ska fungera effektivt krävs dock att det finns tydliga ramar för informations- och kommunikationskanaler.</p>

<p>Uppsatsen undersöker synen på kön, jämställdhet och jämställdhetsarbete på ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med sju informanter från ovanstående arbetsplatser. De övergripande frågeställningarna är vilka föreställningar det finns om kvinnor och män på arbetsplatserna, hur jämställdhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser på jämställdhetsarbete på deras arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till är att jämställdhet ses som ett icke-problem på arbetsplatserna, mannen är den rådande normen på båda arbetsplatserna samt att informanterna är öppna och positiva till jämställdhet.</p><p>Att jämställdhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras arbetsplatser är jämställda. Några uttrycker även att det inte är möjligt att arbeta med jämställdhet på just deras arbetsplats då den är enkönad eller att endast ett kön är representerat. Den manliga normen tar sig uttryck i att typiskt manliga egenskaper värderas högre än typiskt kvinnliga, genom den manliga normen ges män ett givet tolkningsföreträde. Informanterna är öppna och positiva till jämställdhet men det saknas konkreta verktyg och metoder för dem att arbeta med jämställdhet på deras arbetsplatser. En del av informanterna har föreställningen att män och kvinnor är olika samt att män och kvinnor förväntas vara på ett visst sätt vilket de härleder till en biologisk och naturlig orsak.</p>

<p>Denna uppsats är en diskursanalys om hur några olika tidningar framställer bostadsområdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen är att förstå vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och även se till de reaktioner som Jakriborg är ett svar på.</p><p>Det framkommer bland annat två ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen åt Jakriborg skapas och artikuleras genom att jämföras och visa på motsats med 1960-70 tals projekt. Detta framkommer både ur bröderna Berggren, som är Jakriborgs skapares, positionering till 1960-70 tals projekt men också genom att skribenter lyfter fram nya värden såsom individualism och tillbakagången till gamla traditioner.</p><p>Det finns en diskursiv kamp om huruvida Jakriborg ges mening genom sin arkitektur. På grund av att det anspelas på äldre epoker blir den centrala frågan om arkitekturen förvirrar eller ej.</p>

<p>This thesis is based on thirteen qualitative interviews with civil servants and politicians. The purpose of the study is to research these informants’ attitudes towards integration and their reflections about immigrants’ lower chances in an ethnically segregated housing and labour market. The theoretical frame of references is based on social constructionism and focuses on including and excluding power structures. The empirical material provides both structural and cultural explanations to immigrants’ problems as regards inclusion in Swedish society. The informants talk about integration as a mutual process and emphasise everybody’s responsibility. Despite this interpretation, comprehensions based on imagined differences between immigrants and natives appear, as well as immigrants’ losses in language, educational background and unequal gender structures. These common sense understandings may conceal unequal structures and discriminating practices in Swedish society.</p>

<p>During the 19th centaury Liverpool was an industrial city of great magnitude owing to the well-established communication and infrastructure in the area. During the 1950’s the industry decrease swiftly - and although Liverpool as a city gain interest as a result of the sensation of the Merseybeat and The Beatles - the reduction continued through the 70’s and during the 80’s the people of Liverpool suffered from great unemployment. Today Liverpool is a post-industrial city with a growing experience economy that mainly benefits from The Beatles tourism and the Merseybeat-era. The focus of these studies is the experience economy in Liverpool as a result of globalization and production in the late modernity. The study is bases on “partaking” observations and interviews with some of those involved with the experience economy.</p>