<p>Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen är nog något som många människor i dagens samhälle ser som en självklarhet. Men vad har pedagogerna själva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad är nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie på grund av att vi är ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. Vårt syfte är att belysa hur några utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svårigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vår studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur språk och handling kan vävas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lärande.</p><p>Alla har vi olika syn på vad natur är, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter. Vi kommer därför att ta upp vad det är som präglar vår syn på naturen och hur människan förhåller sig till den i dagens samhälle.</p><p>Det resultat som vi fått fram visar att pedagoger i förskolan och förskoleklass uppfattar och använder uterummet som ett rum för lärande, även om de inte alltid uttrycker detta med egna ord. Vad som får oss att göra den tolkningen är framför allt pedagogernas uppfattning om utemiljöns fördelar, bland annat vad gäller den motoriska träningen, den utforskande miljön, språkets användning, sinnenas stimulans och det fysiska och psykiska välbefinnandet utomhus.</p><p>Nyckelord: sociokulturellt, natur, medundrande, pedagog, utomhusverksamhet</p>

<p>Det går att läsa om rehabilitering i trädgårdsmiljö i dagstidningar, facktidningar och magasin. Arbetsterapeuter använder aktivitet för att utveckla, bibehålla och förbättra funktionsförmåga. Syftet var att beskriva de förändringar i människors vardag som aktivitet i trädgård möjliggör - effekt och upplevelse.</p><p>På ett systematiskt sätt söktes studier i databaserna Amed, Cinahl, OvidMedline och PsycInfo. Tio studier valdes. Analys gjordes i två delar med hjälp av frågeställningar och teorier den ena för att beskriva behandling och effekt och den andra för att beskriva deltagarnas upplevelse av aktivitet i trädgård. Den första analysen presenteras i text och tabellform, den andra genom citat.</p><p>Studierna visar att trädgård erbjuder möjlighet till förändring då deltagarna genom aktivitet får tillfälle att göra och att vara. Glädje och tillfredställelse i aktivitetsutförandet gjorde att många deltagare upplevde aktiviteterna som välgörande och meningsfulla.</p>

<p>The overall aim of this qualitative study is to investigate the area of new sustainable tourism in theory and practice. The theoretical part, which consisted of a literature study, was made to help find the essence of new sustainable tourism. To bring out tourisms impact on society and environment in practice, a case study was made during an excursion with Södertörn University College to Babati in Tanzania. Semi structured interviews were held with people in Babati. The excursion is being evaluated according to WTO’s sustainable tourism development guidelines and management practices, and finally, these guidelines are analysed. The result of the literature study showed that there is no absolute true core in new sustainable tourism. It is a highly subjective judgment if a tourism venture is sustainable or not, depending on personal values, ideology and personal interests. There is features commonly associated and used in new sustainable tourism, like the sustainability of the three pillars of sustainable development, and the focus on the local, educational and conservational effects, but the essence is subjective. The evaluation of the excursion showed that it is by two third a sustainable tourism venture. It is the economic part that fails, since the guidelines put much focus on stable employments and frequency; ingredients that the excursion lacks. The analysis of the WTO guidelines resulted in confusion. They could be both very useful, but also very poor, according to how they were interpreted and used. The results highly depend on the user. Positive is that the guidelines address all pillars of sustainable development equal, and that the interaction between host and guest gets highlighted. Shortages are that the guidelines lack a gender perspective, a historical and political sensibility, a place specific flexibility and a perspective of inter- and intra-generational equity.</p>

<p>The attention on environmental issues has never been as huge as today. The climate is changing and more and more evidence suggest that the cause behind climate changes is an increase of carbondioxide into the atmosphere. The increase in turn is considerd to be an act of human activity. Therefore some companies have decided to become climate neutral and implement information technology in their business in order to reduce their emissions. This thesis has three aimes: to calculate a small company´s carbondioxide emissions, study whether or not information technology could help to reduce these emissions and furthermore find out why some companies decided to become climate neutral and describe the concept climate neutral. The results show that if information technology is used properly and effectively there are great potential to reduce the emissions, especially emissions from transportation sector. Now that the environment issues has become number one in the news and in the political agenda many companies try to cut their emissions, which is why some companies decided to take one step further and become climate neutral. Most of the companies see this action as a necessity in order to survive in a high competitive market. By doing so, they get more PR and more credit from both their investers and custumers. That is also why GreenIT´s carbondioxide emissions where calculated here. GreenIT have intentions in becoming climate neutral and in order to becoming one they have to reduce their remaining emissions by investing in projects in developing countries. As GreenIT is a small company they don´t have large emissions to reduce. This action will not cost them much but will probably give them an advantage in the market and credit from other investors and customers.</p>

<p>More than 1 billion people in developing countries lack access to safe water and sanitation. Drinking water in these countries is often collected from unsafe sources outside the home. Even piped well water in the developing world can be unsafe due to inadequately maintained pipes, low pressure, intermittent delivery, lack of chlorination, and clandestine connections. Furthermore, drinking water often becomes contaminated after collection, either during transport or during storage in the home. Improvements in water supply, hygiene education and safe storage can reduce the spread of waterborne diseases, such as diarrhoea. However it is not an easy task to combat unsafe drinking water, and several factors have to be taken into account. Correct management of water at the household level is a vital factor in reducing contamination of water in areas where water is not available in the home, and often has to be transported for long distances before storage.</p><p>It is often a woman's responsibility to collect and store water. The aim of this study is to provide an understanding of women’s knowledge and perceptions of the risks associated with drinking water and waterborne diseases in Babati, Tanzania. Furthermore, the study sets out to investigate the methods utilized at the household-level to prevent waterborne diseases. Interviews were the key method to collecting primary data and the results present findings from 20 women in two villages in Babati. All of the respondents had access to community water pipes but none had taps in their household. Among the respondents who treated their water, the most common method of treatment was boiling. The study shows that there is a link between lived experience, perceptions of risk, and the way water is managed in the household.</p>

<p><strong><p>Abstract</p></strong></p><p>Marie Widerberg (2010). <em>Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.</em></p><p><p>Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan. I studien använder jag mig av den kvalitativa (tolkande) forskningstraditionen med semistrukturerade intervjuer, narrativ metod och analys. Jag har intervjuat fem pedagoger och en specialpedagog som arbetar med och har kunskap om portfoliometodiken. Det empiriska materialet har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och inspirerats av Antonovskys, Vygotskijs och Foucaults teorier.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten i undersökningen på att portfoliometodiken bör vara väl lämpad att använda som ett redskap för specialpedagogen, i samverkan med pedagogerna, där barnets förmågor och styrkor dokumenteras. Resultatet visar att portfolions främsta syfte är att synliggöra barnens lärande. Det i sin tur skapar utvecklingsmöjligheter, genom att ta med perspektiv på specialpedagogik i portfolioarbetet i en inkluderande verksamhet. Hur pedagogerna och specialpedagogen strukturerar upp arbetet med portfolio skiljer sig åt men det handlar till stor del om att ta tillvara stunder i vardagsarbetet. Resultatet visar att portfolion kan komma väl till användning i samtal och reflektioner, som bidrar till utveckling av dokumentationen i allmänhet och förskolans verksamhet i synnerhet. Reflektionsarbetet på förskolorna försiggår såväl emellan pedagoger, som mellan barn och pedagog. Det används främst i syfte att utmana barnen i deras lärande och mindre i syfte att utmana pedagogernas kompetensutveckling. Det som är angeläget är att pedagogerna får tid till handledning i att synliggöra dokumentationerna som görs i portfolion och "ta isär" begrepp. Stor betydelse bör läggas vid tidsaspekten, då denna studie i likhet med flera andra påtalar att tiden är en stötesten i portfoliometodiken. Min huvudslutsats blir att pedagogisk verksamhet med inriktning på portfoliometodik i förskolan är ansvarsfull och komplex. Det återspeglas i min studie.</p><p>Nyckelord: <em> <em>dokumentation, förskola, lärande, portfolio, reflektion, specialpedagog </em></em></p><p>Marie Widerberg</p><p>Examinator: Jerry Rosenqvist</p>Handledare: Ann-Elise Persson</p>

<p>Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad. En intervjuguide med tre teman användes.</p><p>Resultatet visade att ett gott liv för unga kvinnor var ett liv i balans. Balanserande förhållanden var förändring/utveckling och kontroll. Det goda livet innehöll positiva känslor som glädje, förnöjsamhet och känslan av att duga. Det innefattade också tillfredställda behov och aktiva handlingar. Behoven var trygghet, bekräftelse, nära relationer, frihet, samhällsstöd och materiella tillgångar. Aktiva handlingar var omsorg om sig själv och andra, utveckling och strategiska mål. De unga kvinnorna, som var i åldern 18-24 år, önskade både förändring och kontroll i livet. Det var balansen däremellan som utgjorde själva kärnan i det goda livet.</p>

<p>Övervikt och fetma ökar i Sverige och i världen vilket utgör ett allt större hot mot människors hälsa. Tidigare forskning har ofta fokuserat på effekter av olika viktminskningsinterventioner. Hur människor upplever att delta i olika interventionsprogram är inte lika ofta i fokus. Studien är genomförd efter att informanterna deltagit i ett 18-månader långt rehabiliteringsprogram där kognitivt och lösningsfokuserat förhållningssätt tillämpats. Hörnstenar i programmet är mat-, motions-, vilo/avslappningsvanor samt tillämpning av kunskaper från kognitivt/lösningsfokuserat förhållningssätt, framförallt sambanden tanke-känsla-handling.</p><p>Syftet med denna studie var att belysa om personer med övervikt/fetma har upplevt någon förändring av vanor och tankemönster genom att delta i ett rehabiliteringsprogram.</p><p>Metod: Studien har en deskriptiv design och omfattar två metoder för datainsamling, dels en enkät med både öppna och slutna frågor, dels en kvalitativ intervju. Enkäten skickades till 50 personer och besvarades av 26 (52%). Tretton personer tillfrågades om intervjuer och tre deltog. Data från enkätstudien har bearbetats med beskrivande statistik samt sammanställningar. Data från intervjustudien har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultatet: Enkätstudien visar att informanterna till någon del uppnått egen målsättning med rehabiliteringsprogrammet samt i många fall uppnått någon förändring i mat-, motions- , vila/avslappnings- och kognitiva/känslovanor. Av intervjuerna framkommer tre teman: att ha en målsättning före programmets start; att få balans i tillvaron under pågående program; förändring och att bibehålla balansen efter deltagandet i programmet. Resultatet visar att uppföljningen på informanternas hemorter skulle kunna förbättras.</p><p>Konklusion: Studien visar att deltagandet i rehabiliteringsprogram för personer med övervikt och fetma kan innebära att gå in i ett förändringsarbete som leder till förändring av vane- och tankemönster kring mat, motion och avslappning. Det är dock viktigt att det finns ett kontinuerligt stöd, även i perioderna mellan och efter vistelserna vid en rehabiliteringsenhet som denna. Studiens resultat bör bidra till ökad kunskap vid utveckling av liknande program, bidra till utveckling av ökat stöd samt ge inspiration till framtida studier.</p>

<p>To end up as an immigrant in an unknown country and to try to participate in the majority society means both psychological and physical difficulties where their whole life is changing. Gemensamma Krafter is a prevention changing work in a housing area in Borlänge. It works among other things as a meeting place for people from different cultures. The aim with this study was to describe and to get increased understanding for the lives of a number of immigrant women who lives in Borlänge/Sweden and which importance “Gemensamma Krafter” has had for them. Eight women from Syria, Iraq, Turkey and Somalia were interviewed and the material was analyzed on the basis of categorisations of expressed meanings. The results show on a complex picture of these women’s lives in Borlänge. Their experience that Sweden is a safe country with a personal freedom without wars and with social rights as equal as other citizens is obvious but their experience of exclusion, discrimination and everyday racism is always present. The community with compatriots becomes important when one does not become accepted and participating in the majority society. It is in this community where the immigrant women strengthens their own identities and mobilizes the force to a future's faith on work, education and participation in the society. Gemensamma Krafter is described by the women as an oasis, a meeting place where they can be confirmed and accepted for the persons they are. Here they meet Swedish women and get an insight in their world. The study gives an increased knowledge and understanding for the lives of the immigrant women and the importance of natural meeting places in the local society.</p> / <p>Att hamna i ett okänt land och försöka bli delaktig i majoritetssamhället innebär både psykiska och fysiska svårigheter där hela ens livsvärld förändras. Gemensamma Krafter är ett förebyggande förändringsarbete i ett bostadsområde i Borlänge. Det fungerar bl.a. som en mötesplats för människor från olika kulturer. Syftet med studien var att beskriva och få en ökad förståelse för invandrarkvinnors liv i Borlänge/Sverige och vilken betydelse Gemensamma Krafter haft för kvinnorna. Åtta kvinnor från Syrien, Irak, Turkiet och Somalia intervjuades och materialet analyserades utifrån meningskategorisering. Resultatet visar på en komplex bild av dessa kvinnors liv i Borlänge/Sverige. De uttryckte att Sverige är ett tryggt land med frihet utan krig och med sociala rättigheter som andra medborgare men att upplevelsen av utanförskap, diskriminering och vardagsrasism finns ständigt närvarande. Gemenskapen med egna landsmän blir viktig när de inte blir accepterad och delaktig i majoritetssamhället. Det är där de stärker sin egen identitet och mobiliserar kraften till en framtidstro på arbete, utbildning och delaktighet i samhället. Gemensamma Krafter beskrivs av kvinnorna som en oas, en mötesplats där de blir bekräftad och accepterad. Där träffar de svenska kvinnor och får en inblick i deras värld. Studien ger en ökad kunskap och förståelse för invandrarkvinnornas liv och visar på vikten av naturliga mötesplatser i lokalsamhället.</p>

<p>The purpose of this essay is to examine how some individual PE teachers view knowledge and what they think about the status of physical education whitin the school. The method used in this examination was both sudies of literature and a qualitative investigation. Six PE teachers, from three diffrent schools in Sweden, were interviwed from a phenomentographic research approach. I made the analysis from a sociocultural approach. The result indicates that th teachers had difficulties to describethe conception of knowledge, but that the pupils/students achieve knowledge in physical education. Many of the teachers' thoughts of knowledge can be described with the sociocultural approach. The teachers also think that the status of physical education is high among the pupils/students if they view it from an entertaining perspective, but the school subject achieves a lower status if they see it from an educational perspective.</p>