<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva en miljörelaterad lärandeprocess, och hur detta yttrar sig i miljöarbetet, då ett miljöledningssystem införs vid en organisation i försäkringsbranschen. Studiens problemområde ligger i hur en organisation är lärande när en planerad förändring ska genomföras och bli till en förhållandevis permanent ändring, detta i samspel med ett dynamiskt och innovativt miljöarbete. Forskningsfrågan är: <i>Hur ser den miljörelaterade lärandeprocessen ut vid införandet av ett miljöledningssystem och hur yttrar sig detta i miljöarbetet?</i> En fallstudie ("Single-case study”) har genomförts på ett bolag i Länsförsäkringsgruppen. Tre datainsamlingstekniker har använts: (1) Intervjuer, (2) Dokumentstudier samt (3) Deltagande observation. </p><p>Implementeringen av miljöledningssystemet sker i hela Länsförsäkringsgruppen och ett erfarenhetsutbyte förekommer där bolagen gemensamt försöker tydliggöra arbetsområden för ett strategiskt miljöarbete. Det återfinns begränsningar i miljöarbetet bl.a. i informationsspridningen, speciellt när det gäller användandet av elektroniska kanaler. Vid internkommuniceringen så krävs det en balanserad informationsspridning i strävan efter ett utvecklande och innovativt miljöarbete. Idag är organisationens miljöarbete i stor utsträckning beroende av hur konkret verksamheten är. Medvetenheten om miljöarbetet måste öka inom organisationen, förslagsvis med hjälp av utökad möjlighet till personlig kontakt inom verksamhetsområdena samt genom verksamhetsområdesrelaterad utbildning. Miljögruppen är en mycket god idé, vars kompetens måste förvaltas väl. Systemet som verktyg måste konkretiseras till lokala förutsättningar, följa organisationens ”vanliga” verksamhetsflöde och miljöarbetet och dess resultat måste kommuniceras internt och externt. Avvikelsehanteringen måste utvecklas, vilket har betydelse för den feedback som är nödvändig för ett lärande i miljöarbetet. Perspektivet måste lyftas och i högre utsträckning inkludera interna och externa aspekter med utgångspunkt i ekologiska, ekonomiska och social samband.</p>

<p>Nyckelbiotoperna utgör en betydande del av skogens biologiska mångfald. Detta gör att Skogsvårdsstyrelsens arbetemed att bevara dessa är av stor vikt. Det har visat sig vara möjligt för Skogsvårdsstyrelsen att med hjälp av satellitbilder och förändringsanalysteknik följa upp vad som har hänt med de nyckelbiotoper som tidigare har inventerats. Denna studie syftar till att analysera Skogsvårdsstyrelsens nuvarande arbete med att skydda och bevara nyckelbiotoper och vidare analysera innebörden av en användning av satellitbilder i detta arbete. Studien baserades på intervjuer med fem anställda från fyra olika distriktskontor, alla tillhörande Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av helhetsanalys. </p><p>Resultatet visar hur bevarandearbetet präglas av skogspolitikens fokus på frihet, kunskap och ansvar för skogsägaren. Slutsatsen har dragits att det i och med skogspolitikens betoning på informativa styrmedel är av stor vikt att en god kontakt kan upprätthållas mellan Skogsvårdsstyrelsen och skogsägarna. Studien visar även på att 1990-talets resursindragningar präglar Skogsvårdsstyrelsens arbetet med att bevara nyckelbiotoperna. </p><p>Vidare har slutsatsen dragits att en satellitbildsanvändning i bevarandearbetet skulle kunna öka Skogsvårdsstyrelsens möjligheter att verka för att skogsägaren genom frihet, kunskap och ansvar anstränger sig för att uppfylla de skogspolitiska målen för nyckelbiotoper. Studien visar också att en satellitbildsanvändning skulle kunna sägas effektivisera Skogsvårdsstyrelsens bevarandearbete, och kompensera för delar som minskade resurser försämrat i Skogsvårdsstyrelsens arbete med att bevara nyckelbiotoperna. En koppling har identifierats mellan indragningar i Skogsvårdsstyrelsens personalstyrka under 1990-talet och en minskning i dess kontakt med skogsägare. Slutsatsen har dragits att en satellitbildsanvändning inte skulle bidra till att öka denna kontakt mellan Skogsvårdsstyrelsen och skogsägare utan skulle snarare riskera att reducera den ytterligare.</p>

<p>Dagens samhälle är beroende av olja i olika former, och det råder stor osäkerhet om hur länge oljan kommer att räcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utsläppen av koldioxid. Under år 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sätter upp riktlinjer för ett ökat användande av alternativa bränslen.</p><p>Mitt syfte har varit att åskådliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbränsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krävs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att få ett utökat användande för att uppnå målen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts på intervjuer med representanter från SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har även biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har använts för att underbygga resultaten i uppsatsen.</p><p>Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga någonstans mellan 10-17 TWh/år. Dessa beräkningar förutsätter att jordbrukssektorn är villig att odla grödor på den mark som ligger i träda, samt är beroende av hur stor andel av restprodukter från de övriga delarna av jordbrukssektorn som samlas in. Om enbart odlingar av marken som ligger i träda inkluderas, kommer biogas motsvarande 10-12 TWh/år produceras, vilket skulle motsvara 15 % av allt fordonsbränsle. Dessa substrat kan komma att börja användas i större skala längre fram i tiden. Men på kortare sikt är det framför allt avfall från slakterier, restauranger och till viss del jordbrukssektorn som kommer att ligga till grund för att uppnå målen med biodirektivet. Effektiviseringar är något som bör göras för att öka effektiviteten, säkerheten och mängden producerad biogas. Resultatet visade också att hushållsavfall eventuellt kommer att bli intressant att börja röta i större skala för att öka biogasproduktionen.</p><p>Rötning av restprodukter och av andra biologiska substrat genererar stora mängder rötrester som bör komma tillbaka till åkrarna, eftersom den innehåller mycket näring som skulle kunna användas på åkrarna som jordförbättringsmedel. Generellt sett rötas olika substrat samtidigt i dagens anläggningar, vilket genererar en rötrest som kan innehålla ämnen som är skadliga och inte bör komma ut på åkrarna. Detta medför att bönderna inte vill använda det. Problemet måste lösas (på något sätt) innan den eventuella biogasproduktionen av grödor från jordbrukssektorn kan starta i större skala, vilket också gäller rötning av hushållsavfall.</p><p>En slutsats som kan dras är att om den nämnda biogasproduktionsökningen ska kunna genomföras, kommer inställningen hos staten, länsstyrelserna och kommunerna ha stor betydelse. Framför allt kommer jordbrukssektorns inställning bli avgörande. På lite längre sikt kommer även allmänhetens inställning till en utökad biogasproduktion komma att vara av stor betydelse eftersom det är där hushållsavfallet finns.</p>

<p>The purpose of this study was to investigate the various types of onsite greywater treatment facilities available at two housing communities (Hull Street and Moshoeshoe Eco Village) in Kimberley, South Africa. The objective was to undertake a close observation through personal experience of the installations, measure water consumption and greywater produced, do an inventory of household cleaning chemicals and conduct interviews of different stake-holders of the Housing Project to find out their views on greywater and Ecosan issues. The study was conducted between June and August 2006.</p><p>The average water consumption per household per day during the study period was 272 L and 170 L in Eco Village and Hull Street respectively. The average greywater produced per household per day was 190 L and 119 L in Eco Village and Hull Street respectively. In Hull Street, the average water consumed and greywater produced per person per day during this study was 51L and 36L respectively. Three main types of treatment systems were installed in the study area; sandfilters, infiltration pits and resorption trenches. The sandfilters were poorly designed and were not functioning properly. The infiltration pits though working they were experiencing problems of poor infiltration and required constant draining and maintenance in many homes, especially those that have high water consumption and produce much greywater. The resorption trenches that make use of aerobic mulch media followed by infiltration had been installed in one house unit and after about 7 months had not presented problems to the user. Close monitoring done on this facility for about 4 weeks showed proper functioning according to its design.</p><p>Quite a lot had been done over time to improve on the installations in Hull Street and Eco village. The toilet installations have been exchanged and a number of alternatives to improve on the treated greywater have been attempted. The users and the housing company’s personnel feel one of the major problems being encountered is in treating greywater. Appropriate ways to compost faecal matter are still being sought. Hence use of greywater, urine and composted faeces in urban agriculture by residents is yet to be visible and will need encouragement.</p><p>Generally, the residents at Hull Street and Eco Village like the community life, house structures and location. However, they wish that improvement be made in some areas to make life in these areas more comfortable. The residents of both Hull Street and Eco Village expect better greywater treatment facilities. The community in Hull Street requests shopping centres, sport facilities, fence around the area, and taxi services among others. It is important to note that many people did not ask for further improvements on the toilet systems which might indicate they are coping with the urine diversion alternative sanitation.</p><p>The user perception on whole was good, but the need for constant attention and maintenance seems to offer a hurdle to the infiltration and sand filter facilities to treat greywater.</p>

<p>Genom att studera IKEA:s respektive Polisens strategier, är uppsatsens primära syfte att jämföra hur de båda aktörerna framställer sig själva. Genom att förankra materialet i teorin, analyseras därefter om några delar av deras var för sig presenterade strategier, kan leda till att inge förtroende hos svenska folket. Studiens resultat uppenbarar vissa likheter i IKEA:s och Polisens strategier. Bland annat står hos båda aktörerna många exempel på en välvillig attityd att finna och de bygger genom sin framställning upp en identifikation med sina respektive målgrupper. Skillnaderna dem emellan är emellertid större än likheterna. IKEA framställer en tydlig och till stor del klart definierad förtroendeingivande diskurs. Dessutom uppfyller företaget de allra flesta kriterierna för att framstå som trovärdigt. Även Polisen uppfyller flera av kriterierna för att framstå som trovärdiga. Samtidigt är Polisen på flera punkter tvetydig i sin framställning. IKEA har genom sin till stor del entydigt presenterade diskurs goda möjligheter att erhålla högt förtroende medan Polisen genom sin till stor del tvetydiga diskurs har svårare att komma i besittning av detsamma. IKEA kan därtill i större utsträckning än Polisen sägas ha makt över sin målgrupp och därmed ha bättre förutsättningar för att kunna fungera ändamålsenligt.</p>

<p>Tidningen Studentliv ges ut av fackförbundet TCO och kommer ut till alla högskole- och universitetsstudenter i Sverige. Tidningen behandlar bland annat frågor som rör studenter, facket och dessas förhållande till arbete och studier. Tidningen skulle kunna sägas vara ett livsstilsmagasin för studenter som samtidigt har en tydlig facklig prägel.</p><p>I denna uppsats undersöker jag hur tidningen konstruerar in studenten i arbetsmarknads- och utbildningsmässiga kontexter. Jag konstaterar i min analys att detta sker på ett naturaliserande och individualiserande sätt, samt att tidningen genomgående premierar olika expertroller och dessas auktoritet över studenten.</p><p>Studentliv rör sig vidare inom en företagsamhetsdiskurs i detta beskrivande av studenten. Studenten målas upp som en företagsam individ vars hela tillvaro är ett personligt projekt. Denna företagsamhetsdiskurs, menar jag, fungerar som en form av governmentality som arbetar genom tidningen och därmed även genom och på dennas läsare.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera fenomenet Hagamannen i två svenska dagstidningar, en rikstäckande och en lokal. Artiklarna har begränsats från att namnet Hagamannen börjar användas till dess att han får sin dom och de jämförs för att se om det finns några skillnader i hur han konstrueras eller i hur offren beskrivs. Uppsatsen innehåller en kort sammanfattning av händelseförloppet samt teorier och tidigare forskning om media. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen och tidningarnas artiklar har analyserats separat och sedan jämförts. Analysen behandlar bland annat Hagamannen som namn och fenomen, hur tidningarna konstruerar Nicklas Lindgren efter identifieringen och offren ur olika perspektiv.</p>

<p>Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Lärarutbildare och aktiva lärare som alla har med området hållbar utveckling att göra har deltagit i studien. Slutsatsen av studien är att lärarstudenterna på Lärarprogrammet på Campus Norrköping, får förhållandevis god utbildning för att i sin framtida profession kunna undervisa inom området. Målet uppnås genom att området hållbar utveckling bland annat belyses från olika håll. Den miljöcertifierade skolan bedriver en genomtänkt undervisning. I denna skola anpassar lärarna undervisningen inom området hållbar utveckling till elevernas förutsättningar och ålder.</p>

<p>Idrottsämnet som en möjlig väg till integration har under de senaste tre decennierna fått allt mer uppmärksamhet i forskarvärlden. Forskare har hävdat att integrering, både in i skolans och samhällets struktur, har stora möjligheter att ske genom användandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande språk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att fråga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena är. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsämnet som integrationsarena. Genom att ta reda på deras åsikter och upplevelser hoppas vi kunna få en bättre uppfattning om idrottsämnet har eller inte har en integrerande roll och i så fall på vilket sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med öppna riktade intervjuer. Respondenterna utgörs av sex elever med utomeuropeisk etnicitet, som alla går i gymnasieskolan. Samtliga elever har vistats i Sverige i högst sju år vilket gör att de kan antas genomgå en integrationsprocess. Undersökningen visar att elever upplever idrottsämnet som en möjlig integrationsarena, dock skiljer sig deras åsikter åt i många avseenden. De upplever i olika grad idrottsämnet som en plats där de kommer i kontakt med den svenska kulturen, där de får en större förståelse för olika platser i samhället samt där de har en möjlighet att skapa vänner som de umgås med i skolan och på fritiden. Undersökningen visar också att möjligheterna till integration påverkar elevernas förutsättningar för innanförskap. Bland annat dessa aspekter gör att idrottsämnet kan ses som en arena som skapar förutsättningar för integration in i den svenska skolan men även in i det svenska samhället.</p>

<p>The purpose is to improve IKEA´s understanding of how their target group of 12 to 18 years old boys and girls thinks when they visit the showrooms in the department stores. What make them enter the showrooms? Is it the colours, the furniture or the whole concept? How are they inspired to furnish their own room? Do they get ideas from the showrooms or are they looking for a specific furniture? These types of questions have increased young people´s interest for design and decoration over the last decade. It transpires with help from an article written by Vittorio Girotto and Michel Gonzalez how children are influenced in an early age by their own temperament and their natural surroundings. Children reasons and acts according to what they believe adults would have done in a similar situation.The methods that have been used during this project are interviews, surveys, observations, hypothetical persona, persona and ABL (IKEA´s own method). ABL in English stands for “Activity”, “Need” and “Solution”. With help from these methods and articles shows that it is the parents who have the greatest influence on children and youths how they choose to furnish and decorate their room. In the result of this report it is shown what youths think of the existing showrooms and even suggestions how the target group could interact with the showrooms. Suggestion for a “Theme” have been created with help from persona models, observations and interviews based on the target groups own answers. Here you can read what youths think of the existing showrooms, what is missing and what can be improved.</p>