The budget is shown to be the most prioritized management accounting tool for companies with scarce resources, while at the same time it is criticized for being time consuming and ineffective. This study uses life cycle theory as a framework to investigate how the budgets can be used in a more efficient and effective way, depending on what life cycle stage the company is in. The purpose of this study is to investigate how commonly budgets are used throughout the life cycle stages of IT companies in Sweden, and whether there is a difference in what reasons to budget are considered the most important in different stages. By using previous research made on life cycle theory and the reasons to budget as a foundation, this study collects the data using a quantitative method where a survey is sent to a sample of IT companies in Sweden. The answers to the survey lead to results about the budget use, what life cycle stage the respondents consider their company to be in, and how important ten different reasons to budget within the areas control, planning and evaluation are to the individual companies. The results show that there is a low budget use among companies in the birth stage, and that the budget use is high for companies in the growth, maturity and revival stages. The increasing budget use follows the increasing number of employees through the stages. The study finds that in general there are no major differences through the stages in what budget reasons are chosen to be most important; control is overall the most important purpose that the budget fulfills. Furthermore, there are some reasons to budget that have been assigned low values of importance across all the stages. Staff evaluation and encouraging innovative behavior are not considered important by the responding companies.

<p>Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades. Stort individuellt ansvar och hög grad av informell arbetsdelning var delar av de interna rutinerna. De främsta möjligheterna för aktivt jämställdhetsarbete var att det fanns kvinnor och män på alla nivåer och att individens kompetens värderades mycket högt. När det gällde hinder för jämställdhetsarbete var det för det första komplicerat för såväl chefer som medarbetare att över huvud taget definiera problem i termer av genus- och jämställdhetsfrågor. För det andra riskerade den som påtalade jämställdhetsproblem att mista viktiga kontakter och uppdrag. För det tredje fick medarbetarna själva på grund av den ständiga tidspressen och bristen på ledningsinitiativ i jämställdhetsfrågor hantera genusrelaterade problem individuellt, i mån av egen tid och kraft. Paradoxalt nog medförde anammandet av jämställdhetsidealet och företagets fokus på individens kompetens att genus inte tilläts bli en uttalad faktor som kunde påverka arbetsmiljön. På grund av det doldes ojämställdhet och därigenom även vikten av praktiskt jämställdhetsarbete.</p> / <p>In this essay, the opportunities and obstacles of gender equality work were examined from a gender theory perspective. A survey was used, based on a questionnaire from the Equal Opportunities Ombudsman (JämO), which was complemented by qualititative interviews. The data was then analyzed in relation to the equal opportunities policy and staff policy of the corporation head quarters. The organization had a non-hierarchical structure and consisted of salaried employees, which was asumed to influence its gender contract – a concept derived from the theories of Hirdman. In order to examine the difference between the ideal of gender equality in the Swedish society and the gender equality in practice, two themes were used, the work environment in relation to gender and attitudes towards gender equality. The result showed an organization where gender equality was an unspoken ideal, while active work for it was lacking. In the company, a high degree of individual responsibility and an informal distribution of work were parts of the internal routines. The foremost opportunities for actively working for gender equality were the fact that both men and women were found at all levels of the company, and that individual competence was highly valued. Three obstacles were identified. Firstly, it was complicated for both managers and staff to define problems in terms of gender and gender equality issues. Secondly, those who called attention to problems risked losing important contacts and commissions. Thirdly, due to the constant time pressure and the lack of initiative from management in gender equality issues, the employees had to handle problems arising relating to gender on their own, depending on their own time and energy. Paradoxically, the adopting of the ideal of gender equality and the focus on individual competence prevented gender being seen as a factor that could affect the work environment. By that, inequalities relating to gender were hidden and thereby also the importance of active gender equality work.</p>

Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades. Stort individuellt ansvar och hög grad av informell arbetsdelning var delar av de interna rutinerna. De främsta möjligheterna för aktivt jämställdhetsarbete var att det fanns kvinnor och män på alla nivåer och att individens kompetens värderades mycket högt. När det gällde hinder för jämställdhetsarbete var det för det första komplicerat för såväl chefer som medarbetare att över huvud taget definiera problem i termer av genus- och jämställdhetsfrågor. För det andra riskerade den som påtalade jämställdhetsproblem att mista viktiga kontakter och uppdrag. För det tredje fick medarbetarna själva på grund av den ständiga tidspressen och bristen på ledningsinitiativ i jämställdhetsfrågor hantera genusrelaterade problem individuellt, i mån av egen tid och kraft. Paradoxalt nog medförde anammandet av jämställdhetsidealet och företagets fokus på individens kompetens att genus inte tilläts bli en uttalad faktor som kunde påverka arbetsmiljön. På grund av det doldes ojämställdhet och därigenom även vikten av praktiskt jämställdhetsarbete. / In this essay, the opportunities and obstacles of gender equality work were examined from a gender theory perspective. A survey was used, based on a questionnaire from the Equal Opportunities Ombudsman (JämO), which was complemented by qualititative interviews. The data was then analyzed in relation to the equal opportunities policy and staff policy of the corporation head quarters. The organization had a non-hierarchical structure and consisted of salaried employees, which was asumed to influence its gender contract – a concept derived from the theories of Hirdman. In order to examine the difference between the ideal of gender equality in the Swedish society and the gender equality in practice, two themes were used, the work environment in relation to gender and attitudes towards gender equality. The result showed an organization where gender equality was an unspoken ideal, while active work for it was lacking. In the company, a high degree of individual responsibility and an informal distribution of work were parts of the internal routines. The foremost opportunities for actively working for gender equality were the fact that both men and women were found at all levels of the company, and that individual competence was highly valued. Three obstacles were identified. Firstly, it was complicated for both managers and staff to define problems in terms of gender and gender equality issues. Secondly, those who called attention to problems risked losing important contacts and commissions. Thirdly, due to the constant time pressure and the lack of initiative from management in gender equality issues, the employees had to handle problems arising relating to gender on their own, depending on their own time and energy. Paradoxically, the adopting of the ideal of gender equality and the focus on individual competence prevented gender being seen as a factor that could affect the work environment. By that, inequalities relating to gender were hidden and thereby also the importance of active gender equality work.

На текущий момент в науке существуют различные решения отдельных прикладных задач, которые касаются построения архитектуры различных IT-компаний или анализа данной архитектуры, но решение такого вопроса как проектирование архитектуры IT-компании, которая занимается разработкой гиперказуальных игр отсутствует. Это влечет за собой трудность и мешает эффективному управлению компанией. В данной работе на основе существующей методики описания архитектуры предложен свой построения уникальной архитектуры компании по разработке гиперказуальных игр. / At the moment in science there are various solutions of separate applied problems, which concern the construction of the architecture of various IT companies or analysis of this architecture, but there is no solution to such a question as designing the architecture of an IT company that develops hypercasual games. This entails difficulty and hinders the effective management of the company. In this paper, based on the existing methodology for describing the architecture, we propose a unique architecture of a hypercasual game development company.

Companies running a business in the 21st century are facing heavily turbulent environment full of changes. Highest profiting companies are mainly those that can react to the changes faster and better than their competitors. However, basic work principles and methods of work organizing slowly stop suiting the needs of turbulent and change-demanding business environment. These principles simply aren't flexible enough. The right answer to higher flexibility demand could be freedom at work. This thesis examines the influence of freedom at work on selected economic indicators of companies operating in the field of information technology, especially their performance. The theoretical part describes freedom and responsibility, as well as concept of freedom at work and characterizes typical signs of classical and liberal companies. The empirical part defines a model that is capable of determining a level of freedom of any organization. This model is then applied to the sample of surveyed IT companies. After determining the level of freedom for each of the surveyed companies, companies are subsequently involved in the research examining the impact of freedom at work on performance, productivity and wage cost per employee of IT companies.

Många företag har börjat inse att processmodellering kan vara ett bra verktyg för att bättre förstå sitt företag. Att man kan använda processkartor för att analysera och förbättra sina processer.Centsoft AB är ett litet IT-företag med sex anställda som omsätter ca 5,4 miljoner kronor per år. Centsofts huvudsakliga produkt är en webbaserad applikation för elektronisk fakturahantering. I dagsläget har Centsoft ingen dokumentation alls som visar hur dess interna processer ser ut. Därför har studenten fått i uppdrag av Centsoft ABatt kartlägga dess affärsprocesser, analysera dessa och komma med eventuella förbättringsförslag. Arbetet är indelat i tre delar, först genomfördes en förstudie av Centsoft för att förstå dess verksamhet, ta reda på vilka processer det har och produceraen domänbeskrivning. Sedan följde en modelleringsdel under vilken processkartor över verksamheten konstruerades, denna del skedde iterativt för att säkerställa att modellerna blev klara i tid. Arbetet avslutades med en analysdel för att identifiera potentiella förbättringsmöjligheter.Teknik som användes för förbättringsförslag var processförbättring, eftersom process-redesign bedömdes som alltför tidskrävande.Resultatet är elva stycken processkartor, varav två är förbättringsförslag. En av slutsatserna som kunde dras utifrån detta arbete är att Centsoft har välfungerande affärsprocesser som bidrar till att företaget expanderar. Det här arbetet blir en bra grund för Centsoft att arbeta vidare på, t.ex.vid framtida expansioner, då det kanske blir aktuellt att konstruera nya processer, eller ändra befintliga. / Many companies have begun to realize process modelling can be a useful tool to better understand their business, and that process maps can beused to analyze and improve the company processes. Centsoft AB is a small IT company with six employees and has revenue of approximately 5.4 million SEK per year. Centsofts main product is aweb-based application for handling electronic invoices.As of today, Centsoft does not have any documentation at all of its internal processes. Therefore Centsoft has given the student an assignment to identify and analyze its business processes, and to come up with any suggestions for improvement.This project is divided into three parts; first part is a case study of Centsoft which is done in order to understand its operations, identify its business processes and to produce a domain description. Second part is to create process maps for the business; this part was done iteratively to ensure that the process maps were delivered on time. The third part is to analyze the process maps for potential improvement opportunities. Technique used to improve the processes was process improvement, because process-redesign was considered too time consuming.The result is eleven process maps, two of which are suggestions for improvement. A conclusion that could be drawn from this project based on the successful expanding and profit-making by Centsoft is that they have well-functioning processes. This project will be a good basis for Centsoft during future expanding, when the need for redesigning existing or designingnew processes arises.

Bakgrund: Distansarbete som under de senaste åren har blivit allt mer vanligt innebär enannan typ av arbetssätt, vilket påverkar organisationens kultur. Varje organisation har en egen kultur, där ledaren har en viktig roll i att influera medarbetarna. Om kulturen är effektiv kan organisationen uppnå fördelar som ökad effektivitet och positiva resultat, både ekonomiska och gällande medarbetarna välmående. Det är därför viktigt att ledarskapet anpassas för att upprätthålla en effektiv organisationskultur, när arbetet går från en fysisk arbetsplats till distans. Då kunskapsintensiva organisationer har en teknisk vana som möjliggör att distansarbete fungerar, valdes ett IT-företag ut som studiens undersökningsobjekt. Syfte: Syftet med studien är att få en djupare kunskap om hur chefer och medarbetare på IT-företag upplever att distansarbetet har påverkat ledarskapet och deras organisationskultur. Teoretisk referensram: Studien utgår från tre huvudområden, kunskapsintensiva organisationer vilket är kontexten, ledarskap på distans och effektiv organisationskultur. Alla tre områden beskriver vikten av ledarskap och olika typer av ledarskapsförmågor inom de tre huvudområdena. Metod: Studien utgår från en fallstudiedesign där det empiriska materialet samlades in genom både en kvalitativ och kvantitativ undersökning, vilket utgör en triangulering. Den kvalitativa undersökningen har gjorts i form av intervjuer med chefer inom ett IT-företag, och den kvantitativa undersökningen genomfördes via en enkätundersökning med medarbetarna till de intervjuade cheferna. Slutsats: Ledarskapet påverkas av distansarbete i form av att ledaren inte längre kan läsa av stämningen på samma sätt, vilket leder till att det är svårare att stötta medarbetarna och se deras välmående. Ledarskapet måste därför förändras på distans, bli mer tydligt och ha tydligare kommunikation. Bristen på den sociala interaktionen bidrar även till att ledarens roll blir allt viktigare för att upprätthålla en effektiv organisationskultur, vilket kräver starka relationer och att vara en god förebild. / Background: Distance work, which in recent years has become increasingly common, involves a different type of way of working, which has affected the organizational culture. Each organization has its own culture, in which the leader has an important role in influencing the employees. If the culture is effective, the organization has the possibility to achieve benefits such as increased efficiency and positive results, both financially and the wellbeing of the employees. Therefore, it is important to adapt the leadership to maintain an effective organizational culture when work shifts from the physical workplace to working on distance. Since knowledge-intensive organizations have a technical experience which makes distance work possible, an IT-company was selected as the study's research object. Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper knowledge of how managers and employees in IT companies experience how working on distance has affected the leadership and their organizational culture. Theory: The study is based on three main areas, knowledge-intensive organizations which is the context, distance leadership and effective organizational culture. All three areas describe the importance of leadership and different types of leadership abilities, within the three main areas. Method: The study is based on a case study design, where the empirical material was collected through both a qualitative and quantitative study, which constitutes a triangulation. The qualitative study was conducted in the form of interviews with managers in an IT company, and the quantitative study was conducted through a questionnaire survey with the employees of the interviewed managers. Conclusion: The leadership is affected by distance work when the leader can no longer read the atmosphere in the same way, which leads to it being more difficult to support employees and their well-being. The leadership must therefore change when on distance, to become clearer and to have clearer communication. The lack of social interaction also contributes to6the role of the leader becoming increasingly important to maintain an effective organizational culture, which requires strong relationships and being a good role model.

In today's digital era, Digital Transformation (DT) is crucial in empowering businesses to maintain competitiveness. However, many firms find it difficult to successfully implement DT projects, and many have had unsatisfactory results. As a result, Information technology (IT) organizations offer advisory services to assist other businesses in their DT efforts. There haven't been many empirical studies looking at digital transformation projects within IT organizations, despite the fact that IT companies are quite knowledgeable about the success elements required for the digital transformation projects of their clients to succeed. This study will answer the question, what are the success factors in digital transformation in an IT Company in Sweden. The research strategy was a case study that was applied at a Swedish IT Company. Semi-structured interviews with seven staff members who were involved in DT projects that had been successfully completed at the company were used to get the primary data. The participants in the study were chosen using a non-probability sampling method, and the results were analyzed using thematic analysis. The framework for technology-organization-environment (TOE) was used to categorize the success factors for DT that were identified in the literature. The study's conclusions identified seven potential DT success factors. The findings were categorized using TOE framework. Two of the potential DT success factors discovered are related to the technological context, five are related to the organizational context, and two are related to the environmental context. The identified potential success factors in DT are also categorized into ten different sub-themes, of which seven subthemes are similar to those identified during the literature review in chapter two, while three of the subthemes are newly identified. The newly identified sub-themes are presence of skilled IT professionals, flexible goals towards digital transformation, and Access to Information and communication technologies (ICT) infrastructure. The outcomes of this study have the potential to provide valuable insights for IT companies in Sweden that are currently involved in or planning digital transformation initiatives. The identified success factors can assist these companies in their digital transformation journey by offering guidance and direction.

Background: In Sweden Internet was introduced in 1983 and IT became a popular phe-nomenon in the 1990s. In the middle of this decade IT-companies had a prosperous period. Many companies acquired competitors frequently dur-ing these years in order to build brand names and stay competitive. More than 400 IT-companies went bankrupt during 2001, due to the burst of the IT-bubble. Today, there is no doubt that IT-companies are willing to acquire other companies in the industry. Before an acquisition both the purchaser and seller do a careful valuation of the current company, using different valuation methods. Lately, there are some IT-companies in the area of Jönköping and its surroundings that have carried out acquisitions. Purpose: In this thesis IT-companies in the area of Jönköping are considered in or-der to describe what valuation methods that are used when valuing these before an acquisition. Intangible assets are of great importance for this in-dustry. Therefore the aim is also to find out which these are and how they are valued. Method: In order to fulfill the purpose a qualitative research is maintained. Primary data is collected from two telephone interviews and six face-to-face inter-views. Three of the interviews are conducted with people working at IT-companies that have carried out an acquisition between 2006 and 2008. The other interviews were performed with people working with business valuation on a daily basis. Conclusion: When valuing IT-companies as well as the intangible assets, where good-will is significant due to synergies, the net present value approach is most commonly used. The relative valuation approach is also useful, especially for companies in the early phase of the life cycle since these do not show any historical facts. Within the IT-industry; P/S, P/E, and value per em-ployee, are all useful. The net asset value approach is the most common before a direct acquisition. In this research indirect acquisitions are most often applied. / Bakgrund: I Sverige introducerades internet 1983 och IT blev ett populärt fenomen under 1990-talet. I mitten av decenniet hade IT-företagen en blomstrande period. Många företag förvärvade konkurrenter ofta för att skapa varu-märke och fortsätta vara konkurrenskraftiga. Över 400 IT-företag gick i konkurs under 2001 på grund av IT-bubblan. Idag är det ingen tvekan om att IT-företag är villiga att förvärva andra företag i denna industri. Innan ett förvärv genomför både förvärvaren och säljaren en noggrann värdering av det aktuella företaget med användning av olika värderingsmetoder. Det finns några IT-företag i Jönköpingsregionen som genomfört företagsför-värv på sista tiden. Syfte: Syftet i denna uppsats är att beskriva vilka värderingsmetoder IT-företag i Jönköpingsregionen använder vid värdering innan ett företagsförvärv. Immateriella tillgångar är viktiga i denna industri. Därför är syftet även att identifiera dessa och se hur de värderas. Metod: För att uppfylla syftet används en kvalitativ metod. Primärdata är insamlad från två telefonintervjuer och de andra sex på intervjuobjektens kontor. Tre intervjuer genomfördes med personer som arbetar på IT-företag som genomfört företagsförvärv mellan 2006 och 2008. De andra intervjuerna genomfördes med personer som arbetar med företagsvärdering dagligen. Slutsats: Vid värdering av IT-företag såväl som de immateriella tillgångarna, främst goodwill tack vare synergier, används i första hand avkastningsvärdering. Relativvärdering är också användbar, särskilt för företag i det tidiga skedet av livscykeln då ingen historisk information finns att tillgå. Inom IT-industrin är; P/S, P/E och värde per anställd, alla användbara. Substans-värdering är vanligast vid ett direkt förvärv. I denna studie är indirekta förvärv oftast förekommande.

<p>Background:</p><p>In Sweden Internet was introduced in 1983 and IT became a popular phe-nomenon in the 1990s. In the middle of this decade IT-companies had a prosperous period. Many companies acquired competitors frequently dur-ing these years in order to build brand names and stay competitive. More than 400 IT-companies went bankrupt during 2001, due to the burst of the IT-bubble. Today, there is no doubt that IT-companies are willing to acquire other companies in the industry. Before an acquisition both the purchaser and seller do a careful valuation of the current company, using different valuation methods. Lately, there are some IT-companies in the area of Jönköping and its surroundings that have carried out acquisitions.</p><p>Purpose:</p><p>In this thesis IT-companies in the area of Jönköping are considered in or-der to describe what valuation methods that are used when valuing these before an acquisition. Intangible assets are of great importance for this in-dustry. Therefore the aim is also to find out which these are and how they are valued.</p><p>Method:</p><p>In order to fulfill the purpose a qualitative research is maintained. Primary data is collected from two telephone interviews and six face-to-face inter-views. Three of the interviews are conducted with people working at IT-companies that have carried out an acquisition between 2006 and 2008. The other interviews were performed with people working with business valuation on a daily basis.</p><p>Conclusion:</p><p>When valuing IT-companies as well as the intangible assets, where good-will is significant due to synergies, the net present value approach is most commonly used. The relative valuation approach is also useful, especially for companies in the early phase of the life cycle since these do not show any historical facts. Within the IT-industry; P/S, P/E, and value per em-ployee, are all useful. The net asset value approach is the most common before a direct acquisition. In this research indirect acquisitions are most often applied.</p> / <p>Bakgrund:</p><p>I Sverige introducerades internet 1983 och IT blev ett populärt fenomen under 1990-talet. I mitten av decenniet hade IT-företagen en blomstrande period. Många företag förvärvade konkurrenter ofta för att skapa varu-märke och fortsätta vara konkurrenskraftiga. Över 400 IT-företag gick i konkurs under 2001 på grund av IT-bubblan. Idag är det ingen tvekan om att IT-företag är villiga att förvärva andra företag i denna industri. Innan ett förvärv genomför både förvärvaren och säljaren en noggrann värdering av det aktuella företaget med användning av olika värderingsmetoder. Det finns några IT-företag i Jönköpingsregionen som genomfört företagsför-värv på sista tiden.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet i denna uppsats är att beskriva vilka värderingsmetoder IT-företag i Jönköpingsregionen använder vid värdering innan ett företagsförvärv. Immateriella tillgångar är viktiga i denna industri. Därför är syftet även att identifiera dessa och se hur de värderas.</p><p>Metod:</p><p>För att uppfylla syftet används en kvalitativ metod. Primärdata är insamlad från två telefonintervjuer och de andra sex på intervjuobjektens kontor. Tre intervjuer genomfördes med personer som arbetar på IT-företag som genomfört företagsförvärv mellan 2006 och 2008. De andra intervjuerna genomfördes med personer som arbetar med företagsvärdering dagligen.</p><p>Slutsats:</p><p>Vid värdering av IT-företag såväl som de immateriella tillgångarna, främst goodwill tack vare synergier, används i första hand avkastningsvärdering. Relativvärdering är också användbar, särskilt för företag i det tidiga skedet av livscykeln då ingen historisk information finns att tillgå. Inom IT-industrin är; P/S, P/E och värde per anställd, alla användbara. Substans-värdering är vanligast vid ett direkt förvärv. I denna studie är indirekta förvärv oftast förekommande.</p>