Beröring är, efter att länge ha varit ganska förbisett, numera ett växande forskningsområde inom förälder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmågor, och kanske särskilt för språkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förälder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förälder-barn dyader. Inspelningar av fyra förälder-barn-par i åtta filer, två filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, två flickor och två pojkar, var vid första inspelningstillfället 3 månader gamla och vid andra 6 månader. Förälderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv på vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen. Resultaten visar att föräldrarna vid båda inspelningstillfällena mest höll sina barn, samt att de mest förekommande kroppsdelar att beröra var händerna och överkroppen vid 3 respektive 6 månaders ålder. Det framkom även att den totala beröringen samt beröringen med hudkontakt minskade från första inspelningstillfället. Detta konfirmerar tidigare forskningsresultat som bland annat sett att hållande av barn är vanligast vid tidig ålder, samt att beröringen i stort minskar gradvis under det första levnadsåret. / MINT (MAW 2011.007)

The effects of the Covid-19 pandemic has put applicants searching for work in a different position. Due to the pandemic restrictions, job interviews are held digitally at home where most body language comes out of sight from the camera.  The aim of the thesis is to determine how the new situation affects an applicant’s ability to establish a legitimate ethos non verbally. With a qualitative method, three recruiters were interviewed after observing an applicant’s actio in a pre-recorded digital interview and their attitudes towards the applicant were later analysed. The result show that the applicants non verbal behaviors affected the recruiters’ final idea about the applicants ethos. Wanted characteristics such as eye contact are still wanted although it is hard to achieve in the digital format. This leads to ethical dilemmas when for example rather small gestures or dull private backgrounds affect an individual's chance of employment. Conclusions show that improving skills in actio for digital meeting purposes will become a desired rhetorical competence as it will become a future requirement for employers.

Theory of mind är att kunna tillskriva andra människor mentala tillstånd som förklarar deras beteenden. Dessa mentala tillstånd kan röra sig om uppfattningar, intentioner eller känslor.    Theory of Mind Scale är en bedömningsskala utformad av Wellman och Liu (2004), som undersöker olika nivåer av theory of mind. Theory of Mind Scale är uppbyggd i skalsteg med stigande svårighetsgrad. Syftet med föreliggande studie var att översätta Theory of Mind Scale från engelska till svenska samt validera bedömningsskalan för barn mellan 3 och 4 år. Studien syftade även till att se om det fanns ett samband mellan dessa barns förmåga till theory of mind, impressiva grammatiska förmåga och impressiva ordförråd.      Valideringen i föreliggande studie visade att skalstegen i den amerikanska originalversionen av Theory of Mind Scale var applicerbara på barnen i föreliggande studie, med undantag för den sista uppgiften. Istället för att exkludera den sista uppgiften skulle ett alternativ till en bedömningsskala kunna vara att jämföra barns resultat mot ett medelvärde med en normalvariation. I föreliggande studie kunde ett barn mellan 3;0 och 3;11 års ålder förväntas klara 2,83 ± 2,50 uppgifter och ett barn mellan 4;0 och 4;11 års ålder förväntas klara 3,71 ± 1,50 uppgifter.    Resultaten visade att sambandet var starkare mellan ickeverbal intelligens och theory of mind än mellan impressivt ordförråd och theory of mind. Inget signifikant samband fanns mellan impressiv grammatisk förmåga och theory of mind. Översättningen och valideringen som gjorts i samband med föreliggande uppsats gör det möjligt att kvalitativt använda bedömningsskalan i det kliniska arbetet med barn som misstänks ha svårigheter med theory of mind. / Theory of mind is an ability to ascribe other people mental states to explain their behaviors. These mental states may regard beliefs, intentions or feelings.    Theory of Mind Scale is an evaluation scale designed by Wellman and Liu (2004). The scale consists of different scale steps of theory of mind, with an increasing difficulty. The purpose of this study was to translate Theory of Mind Scale from English to Swedish and validate the scale for children from the age of 3 to 4 years. The study also aims to examine if there is any relationship between children’s theory of mind, grammatical understanding, receptive vocabulary and non-verbal intelligence.    The validation of the present study showed that the order of the scale steps in the American original version of the Theory of Mind Scale was applicable to the children in the present study, with an exeption of the last task (real-apparent emotion). An alternative to the scale would be to compare the children’s performance against a normal variation. According to the present study a child between the age of 3;0 and 3;11 years could be expected to complete 2,83 ± 2,50 tasks and a child between the age of 4;0 and 4;11 years could be expected to complete 3,71 ± 1,50 tasks.    The results indicated a stronger correlation between theory of mind and non-verbal inteligence than between theory of mind and receptive vocabulary in children between the age of 3;0 and 4;11 years. No significant correlation existed between receptive grammar and theory of mind. The translation and validation of Theory of Mind Scale enables qualitative clinical investigations of theory of mind deficits in children.

<p>How a speaker can use their posture, gesture, facial expression and voice to create a strong ethos, pistis and sense of trustworthiness is, in this paper, associated with charisma (the power of leadership or authority).</p><p>Verbal and nonverbal expressions from three particular speeches by Martin Luther King, John F Kennedy and Bill Clinton have been analyzed in depth. The results show that patos as well as strong nonverbal expression are factors in inspiring devotion or creating enthusiasm. Personal magnetism and radiance is also found to develop through figures of speech and rhetorical devices, including metaphors. Results show that facial expressions, pitch and other prosodic information are not always consciously taken in. Nevertheless, it is questioned whether such information can affect the ethos and pistis developed. This kind of subconscious infliction can be made visible by modern technical equipment. By identifying relevant para- and extralinguistic signals (so called ‘charismatic behaviors’ e.g. intense eyecontact) we can more easily understand why some people affect us greatly, while others go unnoticed.</p>

How a speaker can use their posture, gesture, facial expression and voice to create a strong ethos, pistis and sense of trustworthiness is, in this paper, associated with charisma (the power of leadership or authority). Verbal and nonverbal expressions from three particular speeches by Martin Luther King, John F Kennedy and Bill Clinton have been analyzed in depth. The results show that patos as well as strong nonverbal expression are factors in inspiring devotion or creating enthusiasm. Personal magnetism and radiance is also found to develop through figures of speech and rhetorical devices, including metaphors. Results show that facial expressions, pitch and other prosodic information are not always consciously taken in. Nevertheless, it is questioned whether such information can affect the ethos and pistis developed. This kind of subconscious infliction can be made visible by modern technical equipment. By identifying relevant para- and extralinguistic signals (so called ‘charismatic behaviors’ e.g. intense eyecontact) we can more easily understand why some people affect us greatly, while others go unnoticed.

Skam förlamar och förminskar. Den fördärvar och fördämmer. Men kan man också utvecklas genom skam? Det tar denna vetenskapliga essä upp på ett tvärvetenskapligt sätt. Som logonom och pedagog har jag uppmärksammat min och mina studenters kommunikation i rummet under påverkan av skam eller i situationer då skam kan uppkomma. En yrkesrelaterad händelse som utlöste ett kraftigt skamtillstånd i mig startade en process som ledde vidare till ett utforskande av två pedagogiska situationer där jag detekterade och förebyggde skam under inlärningssituationerna. I dessa situationer visade sig att kommunikationen bortom orden blev avgörande för om inlärningsprocessen skulle gå vidare på ett konstruktivt sätt. Syftet är att undersöka betydelsen av den ickeverbala kommunikationen i rummet, de kroppsliga och röstliga signalerna, att läsa mellan raderna för att medvetandegöra denna kommunikation hos studenter och pedagoger. I sökandet efter det skamfria rummet fann jag att olika förändringar i min pedagogik kunde förebygga skam för mig och mina studenter och på så sätt kunde skapa en bättre lärandemiljö. Med hjälp av bland annat fenomenologin, Nathanson, Cullberg Weston, Dreyfus &amp; Dreyfus och en förståelse för olika skammekanismers påverkan på det ickeverbala mötet ledde det till en insikt om preventiva åtgärder för att undvika skam och skuld under inlärning. Det går att utvecklas genom skam, den möjliggjorde en förändring för mig som pedagog. / Shame and nonverbal communication in learning processes Shame, dishonour, disgrace. However described, it is often paralysing and diminishing. It is crippling and destructive. But is it possible to develop through shame? This research paper takes an interdisciplinary look at this subject. As an aesthetic voice and speech pedagogue I have observed how shame has affected communication between my students and myself in situations where shame could and/or has occurred. One particular vocational event invoked a powerful sense of shame within me and launched a process which led to the investigation of two pedagogical situations where I detected and prevented shame in the learning process. These situations revealed that communication beyond words were crucial for the learning process to continue in a constructive manner. The purpose of this study is to explore the importance of nonverbal communication, the wordless cues of paralanguage, in body language and voice in the learning process, increasing the awareness of the students and pedagogues to this type of communication. In this quest for a shame free workspace, I found that changes in my pedagogy had the ability to prevent shame for both my students and myself, whilst doing so shaping an improved learning environment. A phenomenological approach by way of Nathanson, Cullberg Weston, Dreyfus &amp; Dreyfus along with an understanding of the different mechanisms of shame and its influence on nonverbal interaction has led to the realisation of the preventive measures that can be taken to avoid shame and guilt in learning situations. It is possible to develop through shame, it enabled a change within myself as a pedagogue.

Det outtalade – What is not uttered. The purpose of this study is to observe and analyze interaction between young children and between them and their educators focusing on power relations shown by non verbal communication. The study argues that such expressions can often lead to violations that can be more difficult to address than those outspoken. In our intents as educators to remediate unequal relationships between children and between them and their educators and create a positive social atmosphere in the school context, we need to pay attention to nonverbal interaction. We also need to develop an adequate set of vocabulary in order to be able to discuss what happens and our practice; how we ourselves as educators interact, dealing with it. The study suggests how to – by using a palette of definitions and concepts, collected from different theories. I have performed observations in an Elementary School class, year one and at their After-school programme and furthermore interviewed the educators and pupils participating in the study. The theoretical framework used in the analysis is a combination of positioning and social dramaturgical theory. I present and discuss the negative nonverbal communication that I identified in my observations using four theoretical perspectives, all contributing to shed light on different aspects of power relations and relational creating interaction. These four are: 1. Johnstone’s positioning theory regarding how all human beings engage in High/Low swings in interpersonal relationships (1985).  2. The non vocal aspects of Eile’s theory of The Master Suppression Techniques and their Counter-strategies (2015) based on Ås’ theory (1989). 3. The Sociological theory of Goffman’s The presentation of the Self in Everyday life, an interactionist/dramaturgical perspective (1959). 4. The Low Arousal Approach as presented by Heljskov Elfvén &amp; Wiman (2015). Among the results I found several occurrences of negative non verbal interaction in this First Grade Elementary class between pupils and educators and that the vocabulary of the used perspectives were applicable. The study’s result implies that awareness of non verbal communication can increase both children’s and educator’s available positions and repertoire of actions. / Studien syftar till att undersöka, lyfta fram och belysa tyst maktspel på lågstadiet. Studiens huvudsakliga syfte är att observera negativ icke verbal interaktion mellan barn sinsemellan och mellan pedagoger och barn med fokus på maktförhållanden. Ett andra syfte är att samla begrepp från olika teorier som belyser detta på olika sätt och på så vis presentera en vokabulär för att sätta ord på det outtalade, som kan vara användbar för pedagoger i förebyggande arbete mot kränkningar i skola och på fritidshem. Detta då det implicit uttryckta outtalade kan leda till kränkningar som ofta kan vara svårare att komma åt än sådana som bygger på det explicit uttalade. Jag har gjort observationer av en klass ett och deras tre pedagoger i olika situationer i skolan och på fritidshemmet. Observationer har oftast direkt följts upp med samtal om vad som hände. Empirin har så analyserats med utgångspunkt i positioneringsteori och det social-dramaturgiska perspektivet utifrån begrepp hämtade från fyra teorier av Eile (2015 – utifrån Ås, 1989), Goffman (1959), Johnstone (1985) samt Wiman &amp; Hejlskov Elfvén (2015) som alla på olika vis belyser kroppsspråk ur ett relationellt maktperspektiv. Två längre intervjuer har genomförts: inledningsvis med Eile, doktorand i pedagogik specialiserad på ickeverbal interaktion och avslutningsvis med två av klassens pedagoger som reflekterat kring de observationer som gjorts och hur de tolkas. Uppsatsens resultat visar att bruk av ickeverbala negativa signaler förekommer som maktspel redan på lågstadiet och implikerar att pedagogernas kunskaper om kroppsspråk och maktspel i form av hög- och lågstatusspel och Härskartekniker samt kännedom om strategier för att motverka negativa effekter av detta – som till exempel genom Motstrategier, Bekräftartekniker och Lågaffektivt bemötande – kan ha inverkan på hur dessa signaler påverkar klassen. Jag förordar därför vidare forskning på området och att pedagoger, i sitt arbete för jämbördiga relationer och för att skapa en positiv psykosocial skolmiljö, även bör uppmärksamma det outtalade. Mer kunskaper om de negativa ickeverbala signalerna och de metoder och den vokabulär som här lyfts fram för hur det kan motverkas tycks kunna användas som ett sätt att motverka mobbing i det tysta. Medvetenhet om dylikt ger fler möjliga sätt för barn och vuxna att förhålla sig till sin egen position i mötet med andra och därmed en större handlingsrepertoar. / <p>Examinator blev samma person; Adrian Ratkic, som var den första handledaren för denna uppsats, men då det var redan 2016 och uppsatsen sedan dess skrivits om och givits ny form osv så ansåg kursansvarige, Frans Hagerman, att det var i sin ordning. Efter att uppsatsen ventilerats första gången 2018 med examinatorn Liza Haglund som berömde intentionerna men saknade den stringens som bör känneteckna ett dylikt arbete, fick jag så värdefull handledning av henne som möjiggjorde presentationen av denna reviderade version 2019.</p>