<p>År 2002 ägde ett reformarbete rum i Skadeståndslagen (SkL) som medgav en lagstadgad rätt till ersättning för en närstående som drabbats av psykiska besvär till följd av att en nära anhörig tillfogats en allvarlig personskada. Bakgrunden till lagändringen var att det i praxis skett en gradvis utvidgning av rätten till skadestånd i de särskilda situationer som bedömts vara av så pass allvarlig art att skadegöraren inte kunnat undgå att utge ersättning till den närstående. Problematiken kring denna typ av skada skiljer sig en del åt sett till tiden före respektive efter lagändringen.</p><p>För att ersättning skall utgå måste de psykiska besvären vara medicinskt påvisbara, något som tidigare innebar att det låg på de närstående att bevisa att besvären uppkommit. Detta är dock inte längre nödvändigt då besvären i stor utsträckning numera presumeras.</p><p>Konkret så gällde före lagändringen att det fordrades att ett dödligt våld varit för handen så till vida att det rört sig om en uppsåtlig handling med dödlig utgång som huvudregel. I och med lagändringen är den närståendes rätt till ersättning utsträckt till att även omfatta fall där en livshotande skada inte fört med sig en dödlig utgång, en utvidgning som lagstiftaren får tillskrivas då denne i förarbetena till SkL förklarat att det aktuella lagrummet inte skall tolkas e contrario som annars vore naturligt att utgå ifrån.</p><p>Det finns inte längre något krav, då personskadan medfört den anhöriges död, att den skadegörande handlingen skall ha varit uppsåtlig utan oaktsamhet oavsett graden av densamma ger upphov till ersättningsrätt för den närstående. Vid livshotande skador utan den därpå följande dödliga utgången så fordras alltjämt att skadorna åsamkats den anhörige genom en uppsåtlig handling för att skadeståndsansvar skall åläggas skadegöraren. Möjligt är dock att vi i ett senare skede av rättsutvecklingen kan komma att få se en utvidgning även i dessa fall till att omfatta oaktsamt orsakade [livshotande] skador men detta är å andra sidan orimligt att med bibehållen säkerhet kunna fastslå i nuläget, detta blir istället något för rättstillämpningen att framledes pröva. Det torde räcka med att den närstående erhållit underrättelse om det inträffade för att ersättning skall utgå. Detta gäller såväl när utgången är dödlig som vid livshotande skador.</p><p>När det gäller personkretsen så är angående den klarlagt att någon uttömmande uppräkning av ersättningsberättigade i lagen vare sig finns eller är önskvärt, denna bedömning får istället vidtas av domstolarna i den specifika situationen som är dem för handen.</p>

<p>Varumärkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nå framgång. Detta på grund av att bland annat produktskillnaderna på marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta är att företagen måste differentiera sina varumärken och tydliggöra dess märkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lång tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumärke genom sitt påtagliga arbete med att använda sig av ideell verksamhet samt sponsring. Varumärket Vasaloppet är ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tävlig, en upplevelse, ett äventyr samt en dröm att genomföra. Genom denna bredd består Vasaloppets målgrupper av både nybörjare, amatörer och proffs.</p><p>Syftet med studien är att ta reda på vilka tillvägagångssätt företaget använt sig av för att bygga upp ett starkt varumärke. Dessa tillvägagångssätt jämförs sedan med teoretiska modeller inom varumärkesuppbyggnad för att se på vilket sätt Vasaloppets metoder skiljer eller liknar den vetenskapliga teorin. Vidare studeras hur Vasaloppet arbetat med sina sponsorer för att tillsammans stärka sina varumärken.</p><p>För att kunna beskriva hur Vasaloppet har lyckats med sin varumärkesuppbyggnad samt hur de arbetar med sina sponsorer så har ett flertal semistrukturerande intervjuer utförts.</p><p>Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), ”Den strategiska varumärkesplattformen”, Kapferers (2004), ”Märkesidentitetsprisma” samt teori angående sponsring av bland annat Keller (1998).</p><p>I analysen av Vasaloppets varumärkesuppbyggnad framkommer det att den vetenskapliga teorin till stor del stämmer överens med det sätt Vasaloppet arbetat efter.</p><p>Slutsatserna av studien är att Vasaloppet använder sig av ideell verksamhet vilket inte förespråkas i vetenskaplig teori angående varumärkesuppbyggnad samt att de på ett effektivt sätt samarbetar med sina sponsorer och samarbetsparter för att tillsammans skapa utbytesrelationer.</p>

År 2002 ägde ett reformarbete rum i Skadeståndslagen (SkL) som medgav en lagstadgad rätt till ersättning för en närstående som drabbats av psykiska besvär till följd av att en nära anhörig tillfogats en allvarlig personskada. Bakgrunden till lagändringen var att det i praxis skett en gradvis utvidgning av rätten till skadestånd i de särskilda situationer som bedömts vara av så pass allvarlig art att skadegöraren inte kunnat undgå att utge ersättning till den närstående. Problematiken kring denna typ av skada skiljer sig en del åt sett till tiden före respektive efter lagändringen. För att ersättning skall utgå måste de psykiska besvären vara medicinskt påvisbara, något som tidigare innebar att det låg på de närstående att bevisa att besvären uppkommit. Detta är dock inte längre nödvändigt då besvären i stor utsträckning numera presumeras. Konkret så gällde före lagändringen att det fordrades att ett dödligt våld varit för handen så till vida att det rört sig om en uppsåtlig handling med dödlig utgång som huvudregel. I och med lagändringen är den närståendes rätt till ersättning utsträckt till att även omfatta fall där en livshotande skada inte fört med sig en dödlig utgång, en utvidgning som lagstiftaren får tillskrivas då denne i förarbetena till SkL förklarat att det aktuella lagrummet inte skall tolkas e contrario som annars vore naturligt att utgå ifrån. Det finns inte längre något krav, då personskadan medfört den anhöriges död, att den skadegörande handlingen skall ha varit uppsåtlig utan oaktsamhet oavsett graden av densamma ger upphov till ersättningsrätt för den närstående. Vid livshotande skador utan den därpå följande dödliga utgången så fordras alltjämt att skadorna åsamkats den anhörige genom en uppsåtlig handling för att skadeståndsansvar skall åläggas skadegöraren. Möjligt är dock att vi i ett senare skede av rättsutvecklingen kan komma att få se en utvidgning även i dessa fall till att omfatta oaktsamt orsakade [livshotande] skador men detta är å andra sidan orimligt att med bibehållen säkerhet kunna fastslå i nuläget, detta blir istället något för rättstillämpningen att framledes pröva. Det torde räcka med att den närstående erhållit underrättelse om det inträffade för att ersättning skall utgå. Detta gäller såväl när utgången är dödlig som vid livshotande skador. När det gäller personkretsen så är angående den klarlagt att någon uttömmande uppräkning av ersättningsberättigade i lagen vare sig finns eller är önskvärt, denna bedömning får istället vidtas av domstolarna i den specifika situationen som är dem för handen.

Varumärkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nå framgång. Detta på grund av att bland annat produktskillnaderna på marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta är att företagen måste differentiera sina varumärken och tydliggöra dess märkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lång tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumärke genom sitt påtagliga arbete med att använda sig av ideell verksamhet samt sponsring. Varumärket Vasaloppet är ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tävlig, en upplevelse, ett äventyr samt en dröm att genomföra. Genom denna bredd består Vasaloppets målgrupper av både nybörjare, amatörer och proffs. Syftet med studien är att ta reda på vilka tillvägagångssätt företaget använt sig av för att bygga upp ett starkt varumärke. Dessa tillvägagångssätt jämförs sedan med teoretiska modeller inom varumärkesuppbyggnad för att se på vilket sätt Vasaloppets metoder skiljer eller liknar den vetenskapliga teorin. Vidare studeras hur Vasaloppet arbetat med sina sponsorer för att tillsammans stärka sina varumärken. För att kunna beskriva hur Vasaloppet har lyckats med sin varumärkesuppbyggnad samt hur de arbetar med sina sponsorer så har ett flertal semistrukturerande intervjuer utförts. Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), ”Den strategiska varumärkesplattformen”, Kapferers (2004), ”Märkesidentitetsprisma” samt teori angående sponsring av bland annat Keller (1998). I analysen av Vasaloppets varumärkesuppbyggnad framkommer det att den vetenskapliga teorin till stor del stämmer överens med det sätt Vasaloppet arbetat efter. Slutsatserna av studien är att Vasaloppet använder sig av ideell verksamhet vilket inte förespråkas i vetenskaplig teori angående varumärkesuppbyggnad samt att de på ett effektivt sätt samarbetar med sina sponsorer och samarbetsparter för att tillsammans skapa utbytesrelationer.

I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och föränderligt. Det är därför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. På grund av detta krävs en ekonomistyrning som inkluderar många viktiga delar för beslutsfattarna. Det har gjorts många studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn är mer sällsynta. Därför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, Hyresgästföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jämföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmängiltiga. Syftet med studien är att öka förståelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel Hyresgästföreningen använder sig av. Vidare är syftet att identifiera hur dessa styrmedel används samt att analysera, utifrån institutionell teori och struktureringsteori, varför Hyresgästföreningen använder sina styrmedel på det sättet de gör. För att besvara frågeställningarna har institutionell teori och struktureringsteori presenterats, vilka sedan ligger till grund för den avslutande analysen. Studien tar även upp vanliga styrmedel, så som kalkyler/budgetar, belöningssystem, balanserat styrkort och externredovisning. För att få en uppfattning om hur dessa delar används i Hyresgästföreningen har två telefonintervjuer genomförts. Den förta var med Urban Ehrenborg, som är ekonomichefen för Hyresgästföreningen, den andra med ekonomicontrollern Christian Rickardsson. De viktigaste slutsatser vi dragit är att Hyresgästföreningen använder sig till stor del av det balanserade styrkortet och budgetar. Det balanserade styrkortet används till stor del för att mäta hur medlemmar förhåller sig till Hyresgästföreningen men även andra delar, så som allmänhetens uppfattning. Utifrån dessa mätningar sätts sedan mål upp som föreningen strävar efter att uppfylla. Anledningen till varför föreningen använder sina styrmedel på det sätt de gör har sin grund i att de ska generera medlemsnytta. Skapas inte medlemsnytta finns det ingen anledning att medlemmarna stannar i föreningen.

Bachelor thesis in Business administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, Controller, 2FE05E, spring semester 2013 Title: Non-profit sport associations management control- A multi case study of management tools Authors: Christoffer Ahlgren, Emelie Andersson and Emelie Nilsson Tutor: Anders Jerreling Examiner: Elin Funck Background: Non-profit sport associations activate a large number of people in Sweden and have a great impact on the social community. Because of the increasing complexity to operate sport associations some are experiencing serious financial problems. The daily financial work has a major impact on how the future unfolds for the sport associations. An adverse economy not only creates complications in the economic field, it also affects the sport itself. Purpose: Our purpose with this paper is to describe and explain how the economy is controlled in non-profit sport associations and the tool that is used to support this process. Methodology: This report is based on a multi case study of four non-profit sport associations in Kronoberg region, Sweden. By a qualitative study and semi-structure interviews we have collected the empirical materials. We have interviewed the president and the treasurer of each sport association. Results and conclusions: All of our chosen sport associations have defined goals, mostly sport related, for their organization but most of them are missing a strategy to achieve these goals. Budget is the most important management control tool and all of the sport associations are practicing some kind of follow up for their budgets. The associations are using non-financial measurement like game results but have a lack of financial measurements. Keywords: Non-profit sport association, management control systems, strategic planning, budget, performance measurement

Det övergripande syftet är att beskriva hur och kartlägga varför ideella idrottsföreningar väljer att outsourca sin ekonomifunktion. Studien ska även öka kunskapen för de effekter outsourcing av ekonomifunktionen medför på den ekonomiska- respektive den sportsliga delen av de ideella idrottsföreningarnas verksamhet. Sammanfattningsvis ska studien också ge rekommendationer till idrottsföreningar som står inför valet att outsourca sin ekonomifunktion. Detta gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod där primära källor utgjorts av intervjuer med sex personer verksamma i olika ideella idrottsföreningar. Kända referenser om outsourcing för företag samlades in för att kunna ställas i relation till svaren. Slutsatserna av studien är att ideella idrottsföreningar väljer att outsourca sin ekonomifunktion eftersom de vill få mer tid till kärnverksamheten, av ekonomiska skäl och för att få in rätt kompetens för att skapa en stabilitet i föreningens ekonomihantering. Effekterna av outsourcingen blir att föreningar sparar pengar i jämförelse med att ha anställda, att de ökar sina intäkter och att mer tid och pengar kan läggas på den sportsliga delen av verksamheten. Vidare innebär en outsourcad ekonomifunktion en avlastning för ideellt arbetande personer och att det underlättar för nyrekryteringen av ideella krafter.

Background - The trend of new soccer stadiums took off in England and the three key factors of this trend where security, economic value and growth. In the early 2000s the trend came to Sweden and Växjö. The soccer stadium, Värendsvallen were old and needed modernization. Purpose - The overall purpose of this study is to understand how Östers IF as a nonprofit organization has organized themselves when planning a large and complex project as the construction of a new soccer stadium. It also aims to portray how Östers IF has moved from concept to reality with the new soccer stadium. Method - The case study of the project organization in Östers IF where made ​​using semi-structured interviews and participant observations. We use herme- neutics to interpret the empirical material we obtained from interviews and observations. A abduction approach has been used when we repeat- edly have been moving between theory and empiricism. Conclusion - Östers IF has been forced to create a corporation, Fotbollsfastigheter i Växjö AB, to able be plan the new soccer stadium and handle the organizational and financial risks that the project will bring. Contrary to what some of the previous research presents we have identified two clients and two contractors in this process. / Bakgrund - Trenden om nya fotbollsarenor tog fart i England under 1990-talet och de tre nyckelfaktorerna säkerhet, kommersiellt värde och tillväxt låg tillgrund för denna trend. Till Sverige och Växjö kom trenden i början av 2000-talet och den gamla fotbollsarenan, Värendsvallen var nedsliten och en modernisering behövdes. Syfte - Det övergripande syftet med studien är att förstå hur Östers IF som en ideell förening har organiserat sig när man ska driva igenom ett stort och komplext projekt som ett arenabygge. Syftet är också att skildra hur man inom Östers IF har gått från idé till verklighet med den nya fotbollsarenan. Metod - En fallstudie av projektorganiseringen i Östers IF som gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Vi använder hermeneutiken för att i analysen tolka det empiriska material vi har erhållit från intervjuer och observationer. Ett abduktivt synsätt har använts då vi gång på gång har rört oss mellan teori och empiri. Slutsats - Med tanke på de organisatoriska och ekonomiska risker som arenabygget för med sig har Östers IF varit tvungna att skapa ett bolag, Fotbollsfas- tigheter i Växjö AB, för att kunna driva projektet. Vidare har vi till skillnad från vad en del av tidigare forskning presenterar identifierat två be- ställare och två uppdragstagare i denna process.

Syfte: Syftet är att analysera förutsättningarna för ekonomistyrning samt identifiera möjligheter att utveckla ekonomistyrningen i en serviceproducerandeideell förening. Bakgrund: Det finns flera olika typer av organisationer och för en majoritet är målet av finansiell karaktär. Den ideella föreningen är dock en organisationsform som istället har ett ideellt mål och då finns en strävan att förverkliga ett ideal istället för att ha vinst och lönsamhet som främsta mål. Det går dock inte att komma ifrån att ideella föreningar fortfarande är beroende av finansiella medel för att upprätthålla sin verksamhet. Andra typer av resurser som en ideell förening behöver är tid vilket är detsamma som de ideellt arbetade och ett varumärke, som är omtyckt och leder till att människor vill engagera sig. En ideell förening står inför uppgiften, likväl som andra organisationer, att hushålla med ändliga resurser. Om föreningen kan hushålla med dessa på ett förnuftigt sätt är sannolikheten högre att målet uppfylls. Ekonomistyrning är ett verktyg som utnyttjas för att planera, genomföra, följa upp och anpassa organisationer så att olika typer av finansiella oc hicke-finansiella mål kan uppfyllas. Problematisering: Kan en serviceproducerande ideell förening med ökat fokus på ekonomistyrning underlätta att uppnå det ideella målet? Metod: Denna studie har använt en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Datainsamlingen har till störst del bestått av ett flertal intervjuer men även av olika dokument samt en observation. Arbetet med analysen har gått ut på att se empiriska data utifrån den teoretiska referensramens perspektiv. Slutsats: Förutsättningarna för en väl fungerande kulturell styrning är goda och detsamma gäller för utnyttjandet av finansiella och ickefinansiella nyckeltal. Förutsättningarna för ett fungerande budgetarbete är både goda och mindre bra. En möjlighet att utveckla ekonomistyrningen är att utforma ett balanserat styrkort.

Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&amp;Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&amp;Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&amp;Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&amp;Svettisföreningar i Stockholmsområdet. På de lokala föreningarna intervjuades verksamhetscheferna och totalt sju träningsledare. För att få ett perspektiv från riksorganisationen intervjuades även en styrelserepresentant därifrån. Författarna ville med denna uppsats undersöka vad som motiverar människor i en organisation där människor mestadels arbetar ideellt. Därför undersöktes vilka incitament som finns för olika typer av ledare inom Friskis&amp;Svettis och huruvida dessa motiverar dem eller om det finns andra motivatorer. Slutsatserna som gjordes var att det största incitamentet är den ideella värdegrund som Friskis&amp;Svettis har om lustfylld och lättillgänglig träning för alla. Den är så stark att även formella ledare ändå upp på riksnivå anser att den är det mest drivande. Andra incitament som påverkar engagemanget är de utbildningar och inspirationsdagar som anordnas internt.