The purpose of this bachelor essay is to describe and analyze budgeting in nonprofit organizations. To do that, we used a qualitative method and accomplished seven interviews in four different football clubs. Our idea is to create understanding by combine theory and empiric, and therefore we have an abductive research strategy. The subject of this essay is very topical in view of the recently emerging trend that Allsvenska football clubs are paying increasing deficit. This can have a major impact on the progress and must be stopped. The first step is to make a more realistic budget. The conclusions drawn from this essay suggest that it is not how the budget per se, but how to work from the planned budget that affects what results you gets in the end. The empirical data suggest that organizational form has no impact on how budget work is managed; it is the size that matters. This paper contributes to increased knowledge about the budget work related to Swedish club activities and to understanding of how the budget is used in a not very ordinary organizational form. You can find new fields of application of communication and coordination within the associations, and therefore we think that the budget is an interesting part of the economic work of associations engaged. This essay is hoped to arouse an interest to conduct further studies and work on the topic. / Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva och analysera budgetering i ideella föreningar. För att göra det har vi använt en kvalitativ metod och genomfört sju intervjuer i fyra olika fotbollsföreningar. Vår tanke är att skapa förståelse genom att röra oss mellan teorin och empirin och vi har således en abduktiv forskningsstrategi. Ämnet till denna uppsats är mycket aktuellt med tanke på den nyuppkomna trenden att Allsvenska fotbollsföreningar visar allt större underskott. Detta kan få stora konsekvenser om det fortskrider och måste därför stoppas. Första steget är att göra en mer realistisk budget. Slutsatserna som dras av detta arbete tyder på att det inte är hur budgeten läggs utan hur man arbetar utifrån den lagda budgeten, som påverkar vilket resultat man får i slutändan. Det empiriska materialet tyder på att organisationsformen inte har någon inverkan för hur arbetet med budget bedrivs. Utan att det är föreningens storlek som har betydelse. Denna uppsats bidrar till ökade kunskaper kring ämnet budget i Sveriges föreningsliv samt till ökad förståelse för hur budget används i ett inte helt vanlig organisationsform som det ej heller bedrivits särskilt många studier kring förut. Man kan hitta nya användningsområden för kommunikation och samordning inom föreningarna och därför tycker vi att budget är en intressant del av det ekonomiska arbete föreningarna bedriver. Denna uppsats hoppas väcka ett intresse för fortsatta studier och arbete kring ämnet.

<p>In this master thesis I have been studying projects run by Swedish Red Cross employees. The purpose has been to do a qualitative mapping of the project activity within the organization, with focus on flaws, and to suggest improvements. The purpose has also been to somehow increase the knowledge in general of projects run by employees within non-profit organizations. To make a systematic approach possible I established a framework during my work, according to which the empirical material was structured. The framework was constructed theoretically by a literature study and consists of the three keywords efficiency, effectiveness and learning, with main focus of this thesis on the two first keywords. With efficiency I refer to how projects are run, with effectiveness I aim at the projects’ goals and effects and with learning I consider knowledge management and support functions for learning. By using the framework’s three keywords I have analyzed my empirical material, which has been gathered during two interview rounds consisting of all together twenty-eight interviews.</p><p>During the analyzing phase I recognized three types of projects within the Swedish Red Cross, which I name research projects, activity projects and internal improvement projects. This project typology I believe is applicable to many non-profit organizations. Further, I identified a number of potential improvement areas, which in my thesis are followed by a chapter with suggestions on steps to take. One of the improvement areas is the shortage of strategic management of the projects within the Swedish Red Cross, where the internal project database could be an important support function as long as the organization persuades its’ employees of the necessity of adding their projects to the database. Another improvement area regards the confusion among employees concerning the concepts project and project orientation. Further, part-time work in projects sometimes causes difficulties for employees since the regular work does not decrease at the same time. Furthermore, a challenge for the organization is to convince all employees to follow the Swedish Red Cross’ directions for how to run a project, directions that currently are not followed by everyone.</p><p>The thesis is further pointing at the difficulties to take care of project results after the projects have ended, in which there is a risk that the results are not used because of flaws in the implementation. The Swedish Red Cross also lack sufficient knowledge of the effects of their projects in a longer perspective and at times there is not enough importance paid to whether the projects reach their goals. There are also goals that roughly speaking are impossible to reach. Furthermore, I have distinguished what the literature calls hidden goals, which are goals others than the official goals presented in project plans and directions. This does not necessarily have to be a negative thing. Last, I believe that the so called project support employees need to get clearer directions about their task and that the organization should provide training addressed specifically to the managers.</p> / <p>Som examensarbete har jag studerat projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjänstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartläggning av projektverksamheten, främst inriktad på brister, samt föreslå förbättringsåtgärder. I syftet har även ingått att i någon mån öka kunskapen generellt om tjänstemannadriven projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett systematiskt tillvägagångssätt utformade jag under arbetets gång vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och består av de tre nyckelorden effektivitet, ändamålsenlighet och lärande, där tonvikten i rapporten ligger på de två första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur väl projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ändamålsenlighet berör jag projektens mål och effekter och inom lärande går jag in på kunskapshantering och projektstöd. Med hjälp av ramverkets tre nyckelord har jag analyserat mitt empiriska material, vilket insamlats under två intervjuomgångar med sammanlagt tjugoåtta intervjuer.</p><p>Under analysarbetet urskiljdes tre typer av projekt inom Svenska Röda Korset, vilka jag benämner forskningsprojekt, verksamhetsprojekt och interna förbättringsprojekt. Denna projekttypologi tror jag är giltig för många ideella organisationer. Vidare identifierades ett antal potentiella förbättringsområden inom organisationen, vilka i min rapport åtföljs av ett kapitel med förslag på åtgärder. Ett av dessa förbättringsområden är de brister jag funnit i Svenska Röda Korsets strategiska styrning av projektverksamheten, där den interna projektdatabasen i framtiden kan bli ett viktigt stöd förutsatt att organisationen förmår sina medarbetare att registrera samtliga projekt. Ett annat förbättringsområde berör osäkerheten bland medarbetarna kring innebörden av begreppen projekt och projektorienterat arbetssätt. Vidare är det en brist att medarbetare som placeras deltid i projekt ibland får svårt att få tiden att räcka till eftersom ordinarie arbetsuppgifter inte minskar i motsvarande utsträckning. Svenska Röda Korset har även en utmaning i att övertyga samtliga medarbetare om att följa organisationens riktlinjer för projektarbete, något som inte görs av alla.</p><p>Vidare framhåller rapporten svårigheterna att omhänderta projektresultat efter att projekten har avslutats, där risken finns att projektresultaten inte kommer till nytta på grund av brister i implementeringen. Svenska Röda Korset saknar också tillräckliga kunskaper om vilka effekter deras projekt får på längre sikt och stundtals fästs inte tillräcklig vikt vid om målen för de enskilda projekten nås. Det finns också mål som är i stort sett omöjliga att uppnå. Vidare har jag urskiljt vad litteraturen benämner dolda mål, det vill säga andra mål än de officiella målen som anges i projektens planer och direktiv, något som dock inte nödvändigtvis behöver vara negativt. Till sist anser jag att de så kallade projektstödspersonerna behöver få sin roll förtydligad och att organisationen bör tillse att utbildningstillfällen riktade specifikt till chefer anordnas.</p>

In this master thesis I have been studying projects run by Swedish Red Cross employees. The purpose has been to do a qualitative mapping of the project activity within the organization, with focus on flaws, and to suggest improvements. The purpose has also been to somehow increase the knowledge in general of projects run by employees within non-profit organizations. To make a systematic approach possible I established a framework during my work, according to which the empirical material was structured. The framework was constructed theoretically by a literature study and consists of the three keywords efficiency, effectiveness and learning, with main focus of this thesis on the two first keywords. With efficiency I refer to how projects are run, with effectiveness I aim at the projects’ goals and effects and with learning I consider knowledge management and support functions for learning. By using the framework’s three keywords I have analyzed my empirical material, which has been gathered during two interview rounds consisting of all together twenty-eight interviews. During the analyzing phase I recognized three types of projects within the Swedish Red Cross, which I name research projects, activity projects and internal improvement projects. This project typology I believe is applicable to many non-profit organizations. Further, I identified a number of potential improvement areas, which in my thesis are followed by a chapter with suggestions on steps to take. One of the improvement areas is the shortage of strategic management of the projects within the Swedish Red Cross, where the internal project database could be an important support function as long as the organization persuades its’ employees of the necessity of adding their projects to the database. Another improvement area regards the confusion among employees concerning the concepts project and project orientation. Further, part-time work in projects sometimes causes difficulties for employees since the regular work does not decrease at the same time. Furthermore, a challenge for the organization is to convince all employees to follow the Swedish Red Cross’ directions for how to run a project, directions that currently are not followed by everyone. The thesis is further pointing at the difficulties to take care of project results after the projects have ended, in which there is a risk that the results are not used because of flaws in the implementation. The Swedish Red Cross also lack sufficient knowledge of the effects of their projects in a longer perspective and at times there is not enough importance paid to whether the projects reach their goals. There are also goals that roughly speaking are impossible to reach. Furthermore, I have distinguished what the literature calls hidden goals, which are goals others than the official goals presented in project plans and directions. This does not necessarily have to be a negative thing. Last, I believe that the so called project support employees need to get clearer directions about their task and that the organization should provide training addressed specifically to the managers. / Som examensarbete har jag studerat projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjänstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartläggning av projektverksamheten, främst inriktad på brister, samt föreslå förbättringsåtgärder. I syftet har även ingått att i någon mån öka kunskapen generellt om tjänstemannadriven projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett systematiskt tillvägagångssätt utformade jag under arbetets gång vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och består av de tre nyckelorden effektivitet, ändamålsenlighet och lärande, där tonvikten i rapporten ligger på de två första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur väl projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ändamålsenlighet berör jag projektens mål och effekter och inom lärande går jag in på kunskapshantering och projektstöd. Med hjälp av ramverkets tre nyckelord har jag analyserat mitt empiriska material, vilket insamlats under två intervjuomgångar med sammanlagt tjugoåtta intervjuer. Under analysarbetet urskiljdes tre typer av projekt inom Svenska Röda Korset, vilka jag benämner forskningsprojekt, verksamhetsprojekt och interna förbättringsprojekt. Denna projekttypologi tror jag är giltig för många ideella organisationer. Vidare identifierades ett antal potentiella förbättringsområden inom organisationen, vilka i min rapport åtföljs av ett kapitel med förslag på åtgärder. Ett av dessa förbättringsområden är de brister jag funnit i Svenska Röda Korsets strategiska styrning av projektverksamheten, där den interna projektdatabasen i framtiden kan bli ett viktigt stöd förutsatt att organisationen förmår sina medarbetare att registrera samtliga projekt. Ett annat förbättringsområde berör osäkerheten bland medarbetarna kring innebörden av begreppen projekt och projektorienterat arbetssätt. Vidare är det en brist att medarbetare som placeras deltid i projekt ibland får svårt att få tiden att räcka till eftersom ordinarie arbetsuppgifter inte minskar i motsvarande utsträckning. Svenska Röda Korset har även en utmaning i att övertyga samtliga medarbetare om att följa organisationens riktlinjer för projektarbete, något som inte görs av alla. Vidare framhåller rapporten svårigheterna att omhänderta projektresultat efter att projekten har avslutats, där risken finns att projektresultaten inte kommer till nytta på grund av brister i implementeringen. Svenska Röda Korset saknar också tillräckliga kunskaper om vilka effekter deras projekt får på längre sikt och stundtals fästs inte tillräcklig vikt vid om målen för de enskilda projekten nås. Det finns också mål som är i stort sett omöjliga att uppnå. Vidare har jag urskiljt vad litteraturen benämner dolda mål, det vill säga andra mål än de officiella målen som anges i projektens planer och direktiv, något som dock inte nödvändigtvis behöver vara negativt. Till sist anser jag att de så kallade projektstödspersonerna behöver få sin roll förtydligad och att organisationen bör tillse att utbildningstillfällen riktade specifikt till chefer anordnas.

This study examines the closure of public libraries, and the nonprofit organizations takeover of them as a phenomenon. The aim is to understand why the nonprofit takeover is common and what the takeover symbolizes and if the discourse in media invokes the views on libraries and the profession.Interviews were made with librarians, politicians and representatives of a nonprofit organization to study different sides of the phenomenon. Other empirical data were found in local and national newspapers and media-channels. I discovered that public libraries are highly valued by both politicians and the community. The study also showed that a library in a community makes people feel valued. It is often the economical problems of the communities that increases the risk of library closures. The politicians request in media, where they sometimes demand nonprofit organizations to take over library activity, can reflect upon the value of the profession and the opinions about the field. The takeover seems to be an effort of keeping the symbol that the library represents in the community and it also seems to be a symbol for the community. The symbol is for example associated with a democratic meeting-place, education and integration. The librarian is associated with good service. This is a two years master’s thesis in library and information science.

Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen. Syftet med vår studie är att undersöka Mikaelsgårdens betydelse för den hemlösa utifrån den hemlöses perspektiv samt undersöka om de hemlösas vistelse på Mikaelsgården påverkar deras känsla av sammanhang. Mikaelsgården är en frivilligorganisation som vänder sig till hemlösa och socialt utsatta individer i samhället. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt fem deltagares upplevelser av Mikaelsgården. Deltagarna besöker verksamheten regelbundet. Resultaten har visat att Mikaelsgården i varierande utsträckning har betydelse för de hemlösa då de kan få både sina basala behov samt sociala behov tillgodosedda. De sociala relationer samt sociala normsystem som skapas på Mikaelsgården är av stor vikt för besökarna. Det blir som en fristad där de hemlösa kan känna tillhörighet, istället för det utanförskap som de i samhället upplever. Det framgår även att Mikaelsgården kan hjälpa till att stärka deltagarnas känsla av sammanhang genom stöd och hjälp från personal samt andra besökare.

The increased use of social media in recent years has attracted the attention of different kinds of nonprofit organisations. The purpose of this study is to identify a foundation for viral strategies for nonprofit organisations as well as to understand the current interactivity between the organisation and its followers in social media. Following that we have chosen the research question: In what ways can nonprofit organisations develop viral marketing in social media? The study has a qualitative research methodology with empirical findings as base. We have throughout the research process strived for an inductive nature in the study though there are deductive elements. The materials used to strengthen the study are from primary sources as well as secondary sources with the primary sources being semi-structured interviews. We have identified that the nonprofit organisations in the study have an active presence in social media yet do not fully exploit the high interactivity that social media can facilitate. Our findings also show that a viral campaign strategy is absent due to minimal resources though there is a willingness of making viral content.

<p>I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler. Vi kommer också att titta på vilka problem man kan stöta på i förändringsprocessen och hur synen på festivalen förändras vid en större organisationsförändring.</p>

I denna uppsats undersöker jag vilka modelläsare som skapas i två olika sorters mejl från Greenpeace i Sverige till personer som engagerar sig i organisationens arbete. Jag gör en multimodal textanalys med utgångspunkt i dialogism och sociosemiotisk teori, och jag använder analysmetoder från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultatet visar att de två mejltyperna i det stora hela är mycket lika varandra, men att det finns vissa skillnader och att de olika mejltyperna därigenom konstruerar delvis olika modelläsare som verkliga läsare måste förhålla sig till. Modelläsarna skapas genom realiseringar av olika språkliga och visuella betydelseskapande resurser som t.ex. presuppositioner, processer, distans och språk- och bildhandlingar. Det gemensamma för modelläsarna är att de sympatiserar med Greenpeace, har en aktiv aktörsroll och har en nära och jämlik relation till organisationen.

Vilken roll spelar offentliga personer i Cancerfondens externa kommunikation på Instagram, och vilka tänkbara identiteter kan detta generera i? Vi har gjort en kvalitativ retorisk undersökning med material insamlat från Cancerfondens Instagram, där specifikt inlägg med offentliga personers medverkan studerats. I analysen diskuteras materialet utifrån tre identitetskategorier som var särskilt utmärkande bland inläggen: Familj, Det vardagliga livet och Det hälsosamma livet. Vi presenterar ett resultat som tyder på att offentliga personer har en central roll i skapandet av relationer till en tänkt publik, vilket i sin tur kan genereras i olika identiteter. Cancerfondens kommunikativa arbete tolkas ha ett genomgående fokus med syfte att skapa en gemenskapskänsla i deras relationer med hjälp av de offentliga personerna. Denna relation tycks styras mer eller mindre av en medieframställd bild av den offentliga personen, som dessutom ska gestalta en “vanlig” människa. Det gör att vi kritiserar hur trovärdig och äkta denna relation faktiskt är.

Den traditionella svenska idrottsmodellen lutar sig tungt åt det ideella engagemanget. Särskilt inom barn och ungdomsidrott, där det vanligen är föräldrar och eldsjälar ser till att idrottsföreningen håller sig flytande. I Sverige finns det drygt en halv miljon ledare inom idrottsrörelsen, var av majoriteten är ideella, vilket formar en idrott tänkt för alla (RF:s Stadgar 2021). Idrott är, och har blivit mycket mer än bara rörelseglädje. Idrott åstadkommer känslor och engagemang, och inte minst, pengar. Problematiken infaller när den ideella föreningen förvaltar lika mycket kapital som ett mellanstort svenskt företag, där de ska balansera ideellt engagemang med en elitprestation. Den enkla lösningen på problemet är en avlönad styrelse vars uppdrag är att administrera föreningen, samtidigt tillgodose balansen mellan ideella- och kommersiella intressenter. Hur balansfördelningen faktiskt ska ske råder det delande meningar om.  En del argumenterar för hur idrotten skulle må bra av fler kommersiella aktörer och det kapital det medför. Medan andra diskuterar vilka negativa konsekvenser det skulle kunna anbringa föreningen och idrotten som helhet. Efter genomförda intervjuer med två elitföreningar samt en granskning av deras verksamhetsberättelser samt årsredovisning tycks det finnas ett recept för hur en balans ska kunna uppstå. Ledningen behöver medlemmarnas förtroende och beslut bör ske transparent med föreningens intressenter för att bygga upp ett positivt förtroendekapital. Därefter kan ett engagemang kring föreningens varumärke utvecklas med en autentisk publikupplevelse. Kommersiella intressenter ska vara välinformerade kring föreningens ekonomiska situation. Idrottsklubbarna beskriv sina kommersiella intressenter som samarbetspartners där det sker ett internt utbyte. Beroende på föreningens storlek har de möjlighet att skapa ett internt företagsnätverk, vilket gynnar kommersiella intressenter. Bland annat genom att knyta företagskontakter samt att de associeras med ett starkt varumärke. / The traditional Swedish sports model leans heavily on non-profit involvement, especially in children and youth sports, where parents and enthusiasts usually make sure that the sports association stays afloat. There are just over half a million leaders in the sports movement in Sweden, each of the majority non-profit, which shapes a sport intended for everyone (RF: s Stadgar 2021). Sport has become much more than just the joy of movement. Sport evokes emotions and commitment, and not least money. The problem arises when the non-profit association manages as much capital as a medium-sized Swedish company, where they must balance non-profit involvement with elite performance. The simple solution to the problem is a paid board whose task is to administer the association while satisfying the balance between non-profit and commercial stakeholders. There are divided opinions on how the balance distribution should take place. Some argue that the sport would feel benefit from more commercial players and the capital it brings. In comparison, others discuss what negative consequences it could have on the association and sports. After conducting interviews at two elite associations and reviewing their annual, there seems to be a recipe for how to achieve a balance. The management needs the members' trust, and decisions should be made transparently with the association's stakeholders to build a positive trust capital. After that, a commitment to the association's brand can be developed with an authentic experience. Commercial stakeholders must be well informed about the association's financial situation. The sports clubs describe their commercial stakeholders as partners where there is an internal exchange. Depending on the association's size, they can create an internal corporate network, which benefits commercial stakeholders—among other things, making corporate contacts and associating them with a strong brand. Something that benefits both parties.