Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras. Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare. De aktörer som vi studerar är företrädare för frivilligorganisationer, brukarorganisationer, fackförbund, politiker och tjänstemän i Växjö kommun. Fokus är på verksamhet kring äldre och personer med psykiska funktionshinder. Resultatet visar att frivilligorganisationer riskerar att gå från att vara en röst till att utföra service, särskilt när samhällsekonomin är dålig. Frivillig-organisationernas roll som komplement och icke-offentliga alternativ är de flesta av våra intervjupersoner överens om. Ingen av de olika aktörerna vill se frivilligorganisationerna som ersättare men det är en svår gränsdragning där det krävs en ständig dialog.

No description available.

No description available.

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet. Innehållsanalys används i analyserandet av nio semi-strukturerade intervjuer med socionomer anställda inom ideella organisationer. Resultatet visar att det som socionomerna beskriver som positiva aspekter med den ideella sektorn, exempelvis möjligheten att vara flexibel i sitt arbete, möjlighet att påverka verksamhetens utformning och möjligheten att fatta snabba beslut samt friare ramar i relation till offentlig sektors större byråkrati är anledningar till att arbeta inom ideell sektor. Möjligheten att utföra arbetet i enlighet med vad som är viktigt för socionomerna när de bedriver socialt arbete anses stor inom ideella organisationer utifrån hur arbetet är organiserat. Resultatet visar att socionomerna beskriver sin yrkesroll med att de har friare ramar än socionomer inom offentlig sektor och att de har ett stort eget ansvar i utförandet av arbetet. Samtidigt har de en stor möjlighet att själva utforma den egna yrkesrollen. En socionomexamen beskrivs generera ett helhetsperspektiv i bemötandet av klienter och kunskaperna som socionomerna har med sig från sin utbildning är användbara i deras yrkesroll som socionom i den ideella sektorn. En slutsats av studiens resultat är att det finns ett behov av socionomer och att de fyller en viktig funktion i ideell sektor.

Syftet med studien har varit att, inom idéburna organisationers suicidpreventiva arbete, identifiera förklaringar till mäns bristande hjälpsökande vid psykisk ohälsa och strategier för att arbeta suicidpreventivt med män. Detta eftersom män är överrepresenterade i suicidstatistiken och ideella aktörers arbetssätt i sociala frågor lyfts fram, både av beslutsfattare och av forskare, som viktigt för att finna lösningar på sociala samhällsproblem. Studiens syfte har även varit att analysera de olika föreställningar av män och mäns ageranden som skapas och/eller reproduceras i de identifierade förklaringarna och strategierna. Detta i syfte att skapa förståelse för hur de olika förklaringar och strategier som identifierats, skulle kunna få konsekvenser för män i riskzonen för suicid. Metod har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Teori har varit Connells teori om hegemonisk maskulinitet. I studiens material har fem huvudgrupper av förklaringar till att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa har identifierats. Nio huvudgrupper av strategier för att nå och hjälpa män i det suicidpreventiva arbetet har även identifierats. Samtliga informanter förklarar att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa med att mäns känslouttryck kan upplevas som problematiska av omgivningen och/eller av männen själva. Strategierna för att arbeta suicidpreventivt med män innefattar exempelvis förslag på vilka forum som särskilt skulle kunna tilltala män. Strategierna innefattar även förslag på vilka bemötanden och samtalsteman som kan passa män. Genom analys av empirin har skillnader identifieras ifråga om huruvida informanternas strategier kan sägas syfta till att arbeta med normförändring, beteendeförändring eller till medvetandegörande av maskulinitet som en socialt konstruerad företeelse. Det finns även skillnader ifråga om vilka aktörer som beskrivs som aktiva subjekt i det förändringsarbete som strategierna syftar till att åstadkomma.

Civilsamhället, bestående av en mängd ideella organisationer med social inriktning, är idag ett högst aktuellt forskningsområde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna är en del av civilsamhället och en växande rörelse, sedan den första såg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hälsa skiljer sig anmärkningsvärt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvär och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket är några anledningar till tjejjourernas existens. Det här är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser på tjejjourers funktion och villkor. Frågeställningarna handlar om funktion för målgruppen och i förhållande till andra aktörer samt hur relationen mellan funktion och villkor beskrivs av aktiva i rörelsen. För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med tio personer engagerade i tjejjoursrörelsen. Vår analys av informanternas utsagor kopplade till civilsamhällesforskning, ledde till slutsatserna att tjejjourers funktion kan bestå i vara ett komplement till offentliga insatser samt att vara en röst för målgruppen. Funktionen som röst tar huvudsakligen sitt uttryck i form av opinionsbildning i frågor om jämställdhet och unga tjejers utsatthet. Något som tycks utmärkande i funktionen som komplement är möjligheten till anonymitet, vilket verkar kunna innebära en annan typ av bemötande än vad som är möjlig hos offentliga och privata motsvarigheter. Tjejjourerna skiljer sig även från andra aktörer på så vis att de har en gemensam ideologisk tolkningsram som får konsekvenser för hur de förstår unga tjejers utsatthet och deras sätt att arbeta, ett arbetssätt vi uppfattar som empowerment-influerat. Angående tjejjourers villkor upplevs det problematiskt att tjejjourers finansiering består av kortsiktiga ekonomiska bidrag eller öronmärkta projektmedel som leder till svårigheter att bygga en långsiktig och kvalitetssäkrad verksamhet. Utveckling inom tjejjoursrörelsen att anställa personer ses som en möjlighet samtidigt som det ställer krav på tydligare strukturer och en uttalad ansvarsfördelning för att undvika interna konflikter. Korta anställningar där verksamheten byggs upp kring en individs funktion, riskerar att gå ut över den målgrupp som tjejjourerna har ett uttalat ansvar gentemot.

I have always been interested in sports, so when it was time to write the paper I chose to write about sports and economic. It has led to this problem: How is the function of management control and planning problems in sports?     Sports clubs are non-profit association and non-profit organizations aim to support members’ moral and economic interests. A financial manager will lead the accounting department and have the final responsibility. The finance manager has to work to produce financial results, reports and custom operations (Högfeldt, 2011). A sports club use economic tools, usually budget. Penner (2001) argues that because the budget is about the future must be based on forecasts. These budget estimates are often inaccurate and different from what reality is.   To get a better understanding of the subject I have chosen a qualitative approach to the study. Jacobsen (2002) argues that a qualitative fit when interviews are personal. I have made personal interviews. The interviewees and sport clubs have experiences from the highest league in Sweden. They are Halmstad Bollklubb (HBK, soccer), HK Drott (handball) and Rögle BK (ice hockey). Interviews with sports club have been on tow different occasion, the first time was in spring of 2013 and was then interviews. Interview two was conducted by e-mail in spring 2014. Only a few sports clubs have interviewed and in different sports, the result can’t generalize. When it comes to the reliability of the result is reliable.   The conclusion is that the financial work is important and should be maintained properly, with help of budget and follow-up with forecasts. The economy is affected by what happens during the season. Handball is after soccer and ice hockey, both audiences and financially. Sports clubs planning problem is because they don’t know in advance how the season will be.   There has been a suggestion that all premier league clubs in Sweden should pay half of the costs, for the policing at matches. How will it effect a non-profit association? Can budget management, may be an option for sports clubs? That can be subject for a further study. Keywords: Economy, finance officer, sports club, organization, non-profit association, financial control and planning problem.

Ungefär hälften av Sveriges befolkning engagerar sig i ideellt arbete idag. Det är ett arbete som utförs oavlönat och frivilligt. Det finns en lång historisk bakgrund med föreningsarbete. Redan på 900-talet uppkom de första föreningarna. Syftet med denna studie var att studera lärandet inom en ideell organisation. Jag ville också ta reda på hur deltagarna såg på kunskapsdelning mellan huvudkontoret och de ideellt engagerade, samt kommunikation och hinder för lärande som förekom inom föreningen. För att ta reda på detta har jag använt en kvalitativ ansats, och intervjuat 6 personer som är engagerade på lokal nivå inom en ideell förening. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter grundas på bland annat Ellströms teorier om lärande inom organisationer, Bergs teorier om kunskapsdelning och kommunikation samt Köpséns studie om lärande inom fackföreningar. Studien visar att lärande inom föreningen främst sker i samspel med andra individer. Utifrån informanternas upplevelser är synen på lärandet inom föreningen positiv i de fall där informanterna får tillräckligt med stöd och feedback från omgivningen. Vidare visar resultatet att synen på hinder för lärandet inom föreningen är tydligare i de fall där bristen på engagemang är större.

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden. Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag. Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet. De viktigaste slutsatserna som vi drar är nätverkets betydelse som är en tillgång för arrangören. Även ekonomin spelar en stor roll för etablerandet av en festival eftersom den sätter förutsättningarna för hur pass dyra akter som arrangören har råd att boka vilket också påverkar besökarantalet. Beroende på vad som ska arrangeras, en festival i bolagsform eller en ideell sådan så passar sig de större till bolagen och de nischade åt mindre ideella arrangemang.

Idrotten i Sverige har genomgått en förändring: från att ha kretsat kring gemenskap och tillhörighet har den allt mer kommersialiserats. Många ideella föreningar kan idag jämföras med företag och framförallt de föreningar som bedriver elitverksamhet där bland annat resor och löner bidrar till en allt högre omsättning. En av löneposterna är i många elitidrottsföreningar klubbchefen, ansvarig för den dagliga driften och som verkar som ledare utifrån restriktioner från föreningarnas styrelse. Hur klubbcheferna arbetar i ledarrollen utifrån Kotters teorier om management och ledarskap är också vad den här studien vill undersöka. Genom kvalitativa intervjuer har klubbchefer beskrivit sina föreningar och hur de arbetar som ledare. Resultatet visar på att föreningarna har olika strukturer och att klubbcheferna arbetar olika. Genomgående är dock att de vill lägga mer tid på långsiktighet och utveckling av föreningen, men att de begränsas av kortsiktighet, ofta i form av problemlösning av olika slag. Detta beror också på att de flesta engagerade i föreningarna är ideella och det är få människor som finns tillgängliga på daglig basis. Styrelserna i föreningarna måste få klubbcheferna att arbeta mer med ledarskap för att driva föreningen framåt på sikt och närma sig sina visioner. Annars kommer föreningarna stå kvar på samma ställe som de gör idag.