The following study is about how non-profit organizations in Sweden with focus on social services utilize strategic planning in their organizations. Furthermore, the thesis addresses the existential challenges associated with the strategic planning process. In addition, the study also takes the possible benefits of strategic planning process into consideration. With help of interviews and previous research the thesis has managed to gain plentiful information regarding the strategic planning process, its possible challenges as well as the benefits associated with the process. After analyzing both the empirical and theoretical materials, the study has come to the conclusion that strategic planning is an integral factor for the non-profit organizations' success. This is because the strategic plan aids the non-profit organizations when it comes to defining its goals as well as achieving them. In addition, the strategic planning process creates a sense of community in the organizations. Conversations and discussions that arise during the process are valuable and create cohesion. However, there are some potential challenges as well pertaining to the strategic planning process, which are addressed in the study later. Despite all the possible challenges all non-profit organizations that have been interviewed state that the benefits of the strategic plan outweigh the costs generated by creating and implementing the strategic plan.

The  purpose  of  this  report  is  to  examine  and  describe  how  an  elite  sports organization uses  implementation  of  values  to  strengthen  the  organizational culture and the strategy.   The author has made a case study of Luleå Hockey, consisting  of   eight  interviews  and   necessary  observations.  The  report  is interview based but books, scientific articles and reports have also been taken into consideration.  Research emphasizes that the ongoing commercializing-­‐  and professionalizing processes in non-­‐profit  organizations has led to a greater influence of business thinking,  which can  be  noted in  the  case Luleå Hockey who knowingly uses strategy. The theoretical framework of the report, however, proves that strategy needs  the  support  of  a  strong  organizational  culture  in  order  to  be  used effectively. To develop an organizational culture that correlate with strategy, the understanding of how to implement values is important. Luleå   Hockey   uses   strategy   and   realizes   how   shared   values   influence organizational culture, however the procedure where Luleå Hockey implements the   values   into   the   organization   can   still   be   improved.   In   elite   sports organizations a conflict of interests arises when the non-­‐profit fundament of the organization  is  put  in  contrast  to  the  profit-­‐generating  goals,  shared  values  can therefor be the glue that holds these organizations together. / Denna  uppsats  syftar  till  att  undersöka  och  beskriva  hur  en  elitidrottsförening arbetar med värdegrundsimplementering för att stärka organisationskultur och strategi. Med utgångspunkt i ovanstående syfte har författaren genomfört en fallstudie  av  Luleå  Hockey,  innehållande  åtta  intervjuer  samt  observationer. Uppsatsen är kvalitativt baserad men material i form av vetenskapliga artiklar, böcker och rapporter har också visats hänsyn. Forskning       understryker       att       pågående       professionaliserings-­‐        och kommersialiseringsprocesser  inom  ideell  verksamhet  har  lett  till  ett  ökat näringslivstänkande,  vilket  konstateras  i  fallet  Luleå  Hockey  som  medvetet använder strategi.  Uppsatsens teoretiska referensram bevisar dock att strategi behöver stöd av en stark organisationskultur för att användas effektivt. För att utveckla  en  organisationskultur till  att  korrelera  med  formulerad  strategi  är värdegrundsimplementering viktigt.  Luleå  Hockey  använder  sig  av  strategi  och  förstår  hur  delade  värderingar påverkar  organisationskulturen,  däremot  kan  värdegrundsimplementeringen utvecklas. Inom elitidrottsföreningar där en intressekonflikt uppstår mellan det ideella  fundamentet  och  de  vinstgenererande  målsättningarna,  kan  delade värderingar   som   genomsyrar   verksamheten   vara   det   lim   som   håller   dessa föreningar samman.

With basis in the Swedish Sport Federations strategic document Strategi 2025 the Swedish Football Association developed a concept called Diplomerad förening to offer a development concept for all football clubs. The concept is intended to contribute to a structure and a framework for clubs to work with their overall development and is the first of its kind. On this basis, and due to the fact that research points out that implementation of top-down policies on grass-roots level may be challenging for local sports clubs, this study has the following objective: The object of this study is to illustrate how clubs that has participated in and/or has finished the work with the Swedish Football Associations club development concept Diplomerad förening experienced the process and how the implementation and completion has affected the club’s operations. This will be illustrated through the following research questions: 1. How does the clubs experience the process and implementation of Diplomerad förening? 2. How does the clubs deem that the implementation and eventual completion of Diplomerad förening has affected their operations? The starting point to answer the research questions lies in the material which was collected through a survey and nine semi structured interviews. The survey was sent to all clubs that in some way had started the process Diplomerad förening and through the survey a selection of nine club representatives was chosen for the interviews. The material was analyzed through three theories, translation, outside-in and isomorphism. Translation says that analysis of implementation in sports clubs most consider that there first must be a translation of elements from higher up in the hierarchy. Outside-in wants the analysis not just to look at the club but also the context in which the club operates. Isomorphism takes the starting point in that all organizations are subjected to change forcing them to resemble other organizations that face the same environmental conditions.  The analysis of the empirical data show there is a general positive experience of the concept Diplomerad förening, not least regarding its potential. Clubs also experienced the need for a clearer introduction to the concept and the support from RF-SISU and the Special Sport District Federations together with more templates and flexibility. Furthermore, the concept is considered positive affecting the clubs by bringing structure and order. There is nevertheless a difference between the clubs in how well the actual implementation of the concept has gone. / Med grund i Riksidrottsförbundets strategidokument Strategi 2025 har Svenska Fotbollförbundet utvecklat konceptet de kallar för Diplomerad förening för att erbjuda ett utvecklingskoncept till alla fotbollsföreningar. Konceptet är tänkt att ge en struktur och ramar för föreningars arbete med sin föreningsutveckling och är det första koncept inom svensk idrott med ett helhetsfokus på föreningens utveckling. Med utgångspunkt i det och att forskning visar på att implementering av policys från högt upp i en hierarki kan stöta på problem har denna uppsats detta som syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa hur föreningar som deltagit i och/eller slutfört arbete med Svenska fotbollförbundets föreningsutvecklingskoncept Diplomerad förening upplevt processen och hur genomförande och slutanförande har påverkat föreningens verksamhet. Detta ska belysa genom följande frågeställningar: 1. Hur upplever föreningarna process och genomförande av Diplomerad förening? 2. Hur anser föreningarna att genomförande och eventuellt slutförande av Diplomerad förening har påverkat deras verksamhet? Utgångspunkten för att svara på frågeställningarna finns i materialet som är insamlat genom en enkät och nio semistrukturerade intervjuer. Enkäten skickades till alla föreningar som på något sätt inlett processen Diplomerad förening och utifrån enkäten gjordes ett urval av nio föreningsrepresentanter för intervjuerna. Materialet analyserades sedan med utgångspunkt i tre teorier, translation, utsidan-in och isomorfism. Translation som vill påvisa att analys av implementering i idrottsföreningar måste ske med insikt i att det sker en översättning av element som kommer från högre instanser. Utsida-in vill att utgångspunkt tas i att det inte bara är en organisation som ska implementera något utan att den även agerar i en kontext som måste tas hänsyn till. Isomorfism tar avstamp i att det inom alla branscher sker förändringar vilka medför att organisationer i allt högre utsträckning tenderar att likna varandra, vilket kan ske på ett antal olika sätt. Slutsatsen efter analys av materialet är att det finns en genomgående positiv upplevelse av konceptet och framför allt dess potential. Upplevelsen är även att det behövs mer tydlighet kring introduktionen av konceptet och stöttning både från RF-SISU och Specialidrottsdistriktsförbund samt fler mallar samtidigt som flexibilitet även efterfrågas. Konceptet anses ha påverkat genom att ge struktur och ordning till föreningarna men att det skiftar mellan föreningarna när det gäller om den faktiska implementeringen i verksamheten blev gjord på ett bra sätt.

Ideellt arbete är frivilligt, oavlönat engagemang. De första föreningarna i Sverige bildades redan på 900-talet. Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ideellt engagerade personer ser på lärandet inom en förening. Att dessutom se om det fanns några hinder för lärande och hur informanterna i studien upplevde kunskapsdelningen inom föreningen. Studien har en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med sex stycken styrelseordföranden på lokal nivå i den ideella föreningen. Studiens teori bygger bland annat på en studie gjord av Köpsén om lärande i fackföreningar, Ellströms ståndpunkter om lärandet i organisationer och Bergs antaganden om kommunikation och kunskapsdelning. Studien kom fram till att lärande främst sker i samspel med andra individer. I de fall där informanterna anser att de får bra feedback och tillräckligt stöd i sitt arbete är upplevelsen av lärandet i föreningen positiv. Hinder för lärande i föreningen upplevs som stort när bristen på engagemang är tydligt.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå ledarskapet hos ideella samt bolagsägda festivalorganisationer och skillnaderna mellan respektive parter, då det i Sverige har skett ett skifte när det kommer till vilken sorts organisationsform som dominerar marknaden. Forskningsfrågor: Hur skiljer sig ledarskapet i en föreningsdriven festivalorganisation från en bolagsdriven festivalorganisation? Metod: Till vår uppsats har vi använt oss av en induktiv ansats där vi hade ett öppet teoretiskt sinne när vi började med den empiriska insamlingen. Det tillät oss att finna mönster i det empiriska insamlade underlaget. Vi valde dessutom en kvalitativ metod för att kunna få personliga berättelser kring vår frågeställning. För att få empiriskt underlag till vår uppsats har vi intervjuat medlemmar från de ideella festivalorganisationerna Öland Roots och Eksjö Stadsfest. Vi har även valt att intervjua personer från de bolagsstyrda festivalerna Latitud 57 och Sweden Rock Festival. Teoretisk referensram: Uppsatsens teoretiska referensram omfattar den nya ledarskapsorienteringen med en inriktning mot distinktionerna transformativt och transaktionellt ledarskap samt distinktionen chefskap och ledarskap. Vi har även använt oss av teorier kring efterföljare samt teorin kring ideellt ledarskap. Slutsatser: I slutsatsen presenterar vi att vi ser vissa skillnader mellan ledarskapet i de fyra festivaler som vi valt att analysera. De ideella föreningarna tenderar att fokusera mer på ett ledarskap samt det transformativa ledarskapet medan de bolagsstyrda har ett möjligen tydligare transaktionellt ledarskap. Chefskapet kan kopplas till samtliga organisationer och dessa drag blir tydliga främst för att vi valt att analysera ledarskapet hos högt uppsatta människor inom de undersökta festivalerna och därmed blir chefsysslorna naturligt kopplade till ledaren.

Genom en kvalitativ design undersöktes kvinnors upplevelser av stress och copingstrategier i det ideella ledaruppdraget inom fotboll. Åtta deltagare intervjuades via semistrukturerade intervjuer där tematisk analys användes för att analysera resultatet. Resultatet visade att otydlig rollfördelning skapade stress då det blev svårt för informanterna att sätta gränser mellan privatliv och tränarrollen, och en känsla av att inte göra tillräckligt för spelarna infann sig. Informanterna upplevde att de behövde bevisa sin kompetens gentemot föräldrar, ledare inom föreningen och på utbildningar, vilket skapade stress. Även inre tvivel av kompetensbrist blev stress för informanterna. För att hantera mängden administrativa uppgifter och skapa kontroll över situationen använde informanterna sig av planering, framförhållning och struktur. Kommunikation bidrog till socialt stöd både från ledarstaben, egna familjen samt spelarnas föräldrar. Föreliggande studie bidrar med synvinklar ur kvinnors- och ideella ledares perspektiv på stress och copingstrategier, vilket kan bidra med insikter som gagnar vidare studier och interventioner för en jämnare könsfördelning inom idrottstränarkontexten. / Through using a qualitative design, the experience of stress in women and their respective coping strategies regarding their work in non-profit football activities were investigated. Eight participants were questioned in semi-structured interviews, and the results were analysed using thematic analysis. The results showed that unclear role distribution created stress as it became difficult for the informants to set boundaries between their private life and the coaching role, and a feeling of not doing enough for the players arose. The informants experienced a feeling of having to prove their competence to both parents and other leaders within the association, and during educational sessions, which created stress. Even inner doubts about a lack of competence became a challenge for the informants. In order to manage the amount of administrative tasks and take control over the situation, the informants used a mix of planning, foresight, and structure. Communication contributed to social support both from the management staff, their own family, and the players’ parents. The present study contributes with viewpoints from the perspective of women and non-profit leaders, which can contribute insights that benefit further studies and interventions for a more even gender distribution within the context of sports coaching.

Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelse av stress och copingstrategier i det ideella ledarskapet. Deltagarna var kvinnor med flera års erfarenhet av ideellt ledarskap. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes (M=46 min) på åtta deltagare, transkriberades och analyserades med hjälp av principer för tematisk analys. Fyra huvudtema identifierades, Otydlig rollfördelning skapar överbelastning, Ifrågasättande från olika håll skapar tvivel, Ordning och reda skapar kontroll och Kommunikation bidrar till stöd. Därtill identifierades sju undertema, Se alla spelare på och utanför planen, Administration - ett nödvändigt ont, Tvivel från utomstående, Inre tvivel på egen kapacitet, Ledarstabens vilja att hjälpa, Egna familjen – en del av livspusslet och Föräldrar till undsättning. Huvudtema och undertema har bidragit till att svara på studiens två frågeställningar. Det finns flera skäl till att kvinnor som ideella ledare upplever stress och en effektiv copingstrategi antas leda till att fler kvinnor stannar kvar som ideell ledare inom idrotten och bidrar till föreningsmiljön där barn och ungdomar växer upp och utvecklas till goda hälsosamma samhällsmedborgare. / The study aims to describe women's experience of stress and coping in non-profit leadership. The participants were women with several years of experience as non-profit coaches. Eight semistructured interviews were conducted (M=46 min), transcribed, and analyzed using principles of thematic analysis. Four primary themes were identified, Unclear role creates overload, Questions from different parts create doubt, Scheduling creates control, and Communication contributes support. In addition, seven secondary themes were identified, Acknowledging all players on and off the pitch, Administration - the necessary harm, Doubts from outside, Inner doubts of own capacity, Colleague’s willingness to help, The own family – part of life puzzle, and Parents come to rescue. Primary themes and secondary themes have contributed to answering the two questions of the study. There are several reasons why non-profit women coaches experience stress and an effective coping strategy is assumed to lead to more women remaining as non-profit leaders in sports and contributingto the associations' environment where children and adolescents grow up and develop into healthy citizens.

Syftet med studien var att undersöka om medlemsengagemanget i Svenska Kennelklubbens ideella föreningar med sina totalt 280 000 medlemmar, förändrades under coronapandemin (2020–2022). Pandemin blev ett rekordår för Svenska Kennelklubben, då ovanligt många människor (i förhållande till tidigare år) valde att skaffa hund. Pierre Bourdieu och Robert Putnams teorier om socialt kapital används för att beskriva människors sociala (potentiella och faktiska) nätverk. I denna uppsats kopplas det sociala nätverket (och eventuell känsla av ensamhet under pandemin) till en möjlig drivkraft till ideellt engagemang samt chans att dämpa ensamhetskänslor. Tre hypoteser framställs och prövas i uppsatsen genom en kvantitativ enkätstudie med Svenska Taxklubben som stickprov till populationen (Svenska Kennelklubben). Resultatet visar bland annat hur varken engagemang eller socialt kapital ökade under coronapandemin med taxen/hunden som hjälp. Resultatet visar också hur det ideella föreningslivet kan anses vara på väg att dö ut, då svårigheter att rekrytera engagerade funktionärer ställer till det för föreningarna.

The purpose of this study was to highlight processes and experiences within the non-profit sport association about inclusion of para-athletes. The research questions were: How are the external processes about inclusion described within the non-profit sport association? How are the internal processes about inclusion described within the non-profit sport association? And what significance does the inclusion of parasport have for the non-profit sport association? The study was conducted by using a qualitative method with semistructured interviews with a total of seven respondents from six nonprofit sport associations in Sweden. The results showed that the non-profit sports associations are positive about the inclusion process. One of the reasons non-profit sport associations work with inclusion of para-athletes was to contribute to a better society where everyone has the right to practice sports. Important factors to be able to work with inclusion of people with disabilities were collaborations with local healthcare, special schools and habilitation clinics. Being able to seek economic support and also understanding of disabilities and patience. In conclusion, working with inclusion of para-athletes contributed to a lot of joy and greater understanding of other people's challenges, which in turn could contribute to a new way of performing sports.

Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer från den ideella sektorn använder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur påtvingar ideell sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella sektorn, såsom ideologi, ekonomiska förutsättningar och möjligheten att vara me och påverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsättningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera både sig själva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstår det som viktigt att resursberoendet inte är allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hålla på sin särart och styra sin organisation i en självvald riktning. / This study examines the strategies four organizations from the voluntary sector uses to manage its cooperation with the State. The study takes its starting point in Staffan Johansson's theory of how imposing a non-profit sector with a homogenization pressure. By investigating various characteristics of the voluntary sector, such as ideology, economic conditions and the possibility of criticism, explores how organizations perceive their role in co-operation. The study shows that ideology and the economic environment plays key role in how organizations can structure themselves both as a organization and their work. In relation to the state, it seems important that resource dependence is not too one-sided for organizations to retain its character, ideology and control over their activities.