Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ”att möta alla elever”.

Flera forskningsstudier visar att barn och ungdomar i dagens samhälle inte är tillräckligt fysisk aktiva. Detta påverkar även elevers motivation för ämnet Idrott och hälsa.  Syftet med undersökningen var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever och hur de motiverar dem till att bli och förstå vikten av att vara fysiskt aktiva. Fem utbildade idrottslärare, alla verksamma i grundskolans senare år, intervjuades för att få insikt i deras arbete mot dessa mål. Undersökningen visar att lärarna upplever att de inte har de resurser i form av tid och hjälp av specialpedagoger som kan behövas för att få alla elever motiverade till att delta eller för att få dem att förstå vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Lärarna menar att den största anledningen till att elever är omotiverade till ämnet är bristande självkänsla och rädsla att misslyckas. Undersökningen visar även att elevernas inflytande på lektionsinnehåll är bristfälligt. Att ha en bra dialog med eleverna och en förståelse till varför de inte deltar menar lärarna i undersökningen är en förutsättning för att kunna motivera eleverna till att delta aktivt i undervisningen.  Att ge elever förståelse för vikten av fysisk aktivitet i det livslånga perspektivet anser lärarna i undersökningen är det viktigaste målet för ämnet. Vi ställer oss då frågande till varför lärarna i undersökningen inte kan precisera hur de arbetar för att nå detta mål.

Ämnet idrott och hälsa är ett viktigt ämne i dagens skola där det har skett en förändring från tidigare läroplaner fram till den vi har nu. Från att det tidigare i princip har varit ren idrott på schemat så finns det idag även en hälsa aspekt att ta hänsyn till. Med det så har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats är jämföra hur styrdokumenten ser ut för ämnet idrott och hälsa för grundskolan med hur lärarna i ämnet idrott och hälsa beskriver hur de arbetar utifrån dessa. Åtta stycken lärare i idrott och hälsa har vi via kvalitativa intervjuer låtit beskriva hur deras undervisning praktiskt går till, vad de tycker om dagens styrning av ämnet och hur de skulle vilja att ämnet ser ut i framtiden. Resultatet av empirin visar lärarnas olika syn på hur deras undervisning utförs och det är med blandade åsikter de beskriver hur man genom styrdokumenten kan nå en ultimat undervisningssituation.

I denna uppsats behandlar vi ämnet idrott och hälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus på rörelsehinder. Idrottsämnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. Däremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det är skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar.Syftet med vår studie är att undersöka fyra idrottslärares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda på detta utgick vi från en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslärare som har olika erfarenhet av rörelsehinder. I resultatet framkommer det att idrottslärarna är positivt inställda till inkludering av rörelsehindrade elever. De anser att alla elever har rätt till fysisk aktivitet oavsett förutsättningar och att det är lärarens ansvar att inkludera alla. Inkluderingen kan emellertid ske på olika sätt. Det framkommer även att läraren ska vara lyhörd och flexibel, till exempel att läraren lyssnar och anpassar övningar utifrån elevens idéer.  Vår slutsats är att lärarna i vår studie anser att viljan hos elev och lärare påverkar inkluderingen. De menar att ingenting är omöjligt, bara den positiva inställningen finns.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslärare.Metoden som vi har använt oss av under denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslärare som arbetar på skolor i Uppland respektive Västmanland. Svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgångspunkten har vi utgått från ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten från vår studie visar på hur idrottslärare som vi intervjuat i hög grad tänker kring sin arbetssituation och de har alla någon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket. Dessa strategier ser lite olika ut, men de mest vanliga är, att undvika att delta för mycket på lektionerna, använda eleverna som hjälp vid framplockning och tillbakaplockning av material, samt att använda eleven som resurs vid passning av andra elever och vid presentation av nya moment och övningar. När det kommer till frågan om det finns skillnader i strategier för de manliga och kvinnliga respondenterna så gick det inte att utläsa några signifikanta skillnader.Slutsatsen vi kan dra från vår studie är att de intervjuade idrottslärarna upplever sin arbetssituation som väldigt krävande och att det snarare är en regel än undantag att de måste ha ett speciellt arbetssätt eller strategi för att orka fysiskt i yrket. Idrottslärarna vi intervjuat uppger att yrket är väldigt komplext i den meningen att flera faktorer som stora klasser, säkerhet, administrativa uppgifter och dåliga arbetsförhållanden spelar in på deras fysiska hälsa.De Idrottslärare vi har intervjuat, har inte någon specifik strategi, då det är svårt att tillgodose alla faktorer runt omkring.

Syftet med studien är att undersöka hur några verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar med elever med ADHD i idrottsundervisningen. Fokus ligger på hur dessa lärare strukturerar upp regelgenomgångar, hur de arbetar för att eleverna ska följa reglerna under aktivitetens gång samt vilka svårigheter och möjligheter lärarna ser i arbetet med elever med ADHD. Uppsatsen ger en inblick i diagnosen ADHD och erkända undervisningsstrategier för elever med ADHD. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med inriktning mot semistrukturerade intervjuer eftersom utgångspunkten i studien är lärares erfarenheter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna strukturerar upp regelgenomgångarna genom att samla eleverna i en ring, använda sig av korta instruktioner med en regel i taget, tillämpa strategin förklara-visa samt repetera reglerna. Under aktivitetens gång klargör resultatet att respondenterna är delaktiga observatörer och ger kontinuerlig feedback för att eleverna ska följa överenskomna regler. När det gäller svårigheter och möjligheter pekar resultatet främst på att dessa elever har bristande impulskontroll vilket kan leda till svårigheter att hantera nederlag, till exempel vid tävlingar. Många respondenter är överens om att dessa elever gör att man utvecklas som lärare. När man väl har byggt upp en relation med eleverna kan man se dem blomstra i idrottsundervisningen på ett mer självsäkert sätt gentemot andra teoretiska ämnen.

Orden motivation och motivationsarbete är två ord som hör hemma i skolans värld men även utanför skolans väggar. De är i synnerhet viktiga inom ämnet idrott och hälsa, då många elever inte deltar i idrottsundervisningen. Det är lättare att prata om motivation än att utföra det praktiskt. Elevers attityd till ämnet är det som är grunden till deras deltagande i idrottsundervisningen. Det är även den inställningen som är avgörande för om elever fortsätter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgång. I mitt examensarbete kommer man att kunna läsa om hur idrottslärare motiverar sina elever till att delta i idrottsundervisningen samt hur de motiverar dem till att fortsätta med fysisk aktivitet efter avslutad skolgång. Mitt syfte är också att lärare och lärarstuderande kan få ta del av dessa kunskaper och tankar kring undervisningsmetoder. Reflektion och diskussion är viktigt för utvecklingen av den egna lärarollen. Att läraren utvecklas som person och i sin ledarroll har dessutom betydelse för våra elevers utveckling. Jag använde mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslärare som är verksamma på gymnasiet. Respondenterna var tre män och tre kvinnor i olika åldrar och med olika antal år inom läraryrket. Resultatet visade att idrottslärare har en stor betydelse för elevernas motivation och inställning till idrottsämnet och fysisk aktivitet. Samtal, kontakt, relationer, tillit och självkänsla är faktorer som påverkar elevernas motivation samt inställning till idrottsämnet, undervisningen och fortsatt intresse efter avslutad skolgång. Det är viktigt med en varierad undervisning med olika aktiviteter och övningar. Dessa skall dessutom ha många olika alternativ och nivåer så att alla elever får möjlighet att uppleva framgång. På det sättet kan alla finna någon aktivitet som passar för just dem. I motivationsarbetet är det också viktigt att använda sig av beröm, feedback, entusiasm och uppmuntran då det gör att motivationen tilltar. Motivationen kan ökas ytterligare då eleverna får möjlighet att sätta sina teoretiska kunskaper i praktiskt arbete. Detta leder till att eleverna får en bättre helhet, ett samband, mellan fysisk aktivitet och hälsa.

Rapport på rapport visar att elevers psykiska hälsa blir allt sämre. Mental träning är ett samlingsnamn för olika metoder vi kan använda oss av för att träna upp vår mentala styrka. Den här studien belyser detta då det är ett mycket aktuellt ämne och med hjälp av denna empiriska studie kan vi lyfta fram mental träning och varför det är en tolkningsfråga. Med den nya läroplanen (Gy11) har en ny punkt tillkommit i det centrala innehållet, ”spänningsreglering och mental träning” där denna studie är inriktad på det senare, mental träning. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma gymnasieidrottslärare tolkar och uppfattar det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning i idrott och hälsa 1, samt hur lärarna belyser mental träning ur ett elevperspektiv. För att ta reda på vilka tolkningar som finns gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken idrottslärare runt om i mellersta Sverige. Därefter fick en klass från respektive lärare svara på några enkätfrågor om hur de upplever mental träning i idrottsundervisningen. Med resultaten från enkäterna kan en jämförelse mellan idrottslärarna och eleverna göras och om de delar uppfattningen om mental träning. Studien visar att idrottslärarna har olika tolkningar om mental träning. Alla har olika bakgrunder och olika erfarenheter av mental träning och deras tolkningar reflekterar deras egna uppfattningar, vilket leder till att mental träning tolkas olika från olika lärare. Samtliga lärare trycker på att de gärna vill att punkten skall utvecklas i läroplanen, antingen med tydligare begrepp, fler exempel på stoff, att det skall finnas med i kommentarmaterialet eller betygskriterierna ect. Något som också är gemensamt för lärarna är att de vill ge eleverna verktyg och utbildning i hur de kan använda mental träning inom andra områden och inte enbart i idrottssammanhang. Studien visar även att eleverna upplever mental träning som något positivt och de allra flesta tycker att det ger dem fokus och bättre resultat. Det framgår även att eleverna vill ha mer mental träning i deras idrottsundervisning. Studien visar också att det finns en delad uppfattning om begreppet mental träning används av idrottslärare och sen visar det sig att det inte stämmer att mental träning ges regelbundet i idrottsundervisningen.

No description available.

Studiens övergripande syfte är att undersöka om och i så fall hur idrottslärare i grundskolans senare år uppfattar att innehållet förändrats i och med 2011 års kursplan, samt hur dessa innehållsförändringar i så fall har påverkar undervisningen? Studien har utförts med intervju som metod och fem verksamma idrottslärare har deltagit. Min studie har utgått från en kvalitativ intervju där lärarnas uppfattningar kring innehållet i kursplanen har varit i fokus. Studien har även gått in på hur implementeringen har sett ut, eftersom det är en del av en process när en ny läroplan tas i bruk.Tidigare forskning har visat att det vid införandet av Lpo94, föregångaren till Lgr11, krävdes det tolkning av lärarna och lärarna menade att kursplanen i idrott och hälsa var luddigt skriven. En anledning till otydligheten var att lärarna i många fall inte fick någon fortbildning.Resultatet av min studie har jag analyserat utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet som har framkommit är att implementeringen av Lgr11 har varit krävande och lärarna uppfattar inte att de fått den tid och fortbildning som de hade önskat. Alla lärare ser friluftsliv som en större del i dagens kursplan men de har svårt att veta hur de ska nå upp till de krav som ställs på området. Vidare ser lärarna en förskjutning mot ett mer teoretiskt innehåll. Ledarskap är en del som är borttagen, vilket lärarna ser som något negativt. Två av lärarna anser att de inte ändrat sin undervisning nämnvärt, medan tre av respondenterna ser förändringar i sin undervisning jämfört med hur undervisningen bedrevs utifrån Lpo94. Ett exempel på det är att lärarnas lektioner blivit mer teoretiska och att de involverar eleverna mer nu än vad de tidigare gjort.