No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa inom grundskolans senare del beskriver och upplever arbetet med bedömning och betygssättning, samt hur de ser på formativ bedömning inom ämnet. Fokus ligger på att ta reda på vilka faktorer lärarna upplever påverka dem i deras bedömningsarbete. De frågor studien söker besvara är hur idrottslärarna arbetar med bedömning, hur lärarna ser på användningen av formativ bedömning, samt vilka faktorer de upplever utgöra stöd eller svårigheter i bedömningsarbetet.   Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolan senare år och från två olika skolor, deltog i studien. Resultat Resultatet utgörs av de olika utsagor som framträtt då lärarna har beskrivit sina erfarenheter och upplevelser av bedömning. Resultaten visar att lärarna arbetar med olika bedömningsformer och till grund för val av form ligger den förmåga eller kunskap som ska bedömas. Lärarna har en positiv syn på formativ bedömning och de använder feedback dagligen. De önskar dock få mer kunskap om hur de kan arbeta med formativ bedömning. Lärarna nämner att faktorer som tid, stora elevgrupper, tolkning av kursplanen, bedömningsmatriser, samt samtal med kollegor påverkar deras bedömningsarbete. Slutsats Slutsatserna av resultaten är att lärarna upplever bedömningsarbetet vara svårt. De största svårigheterna ligger i tolkningen av styrdokument, samt stora elevgrupper och tidsbrist, vilket de upplever påverka deras bedömningsarbete negativt. Lärarna upplever formativ bedömning som något positivt, men har inte tillräcklig kunskap om alternativa metoder i syfte att synliggöra lärande och få elever delaktiga. De önskar få mer kompetensutveckling inom bedömning, samt möjlighet att diskutera med kollegor oftare för att kunna utveckla kvaliteten i sina bedömningspraktiker mot en mer effektiv och likvärdig bedömning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2013</p>

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka synen på idrottsläraren som kunskapsförmedlare och förebild. Detta har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar: 1. Hur ser synen på den ideala idrottslärare i rollen av kunskapsförmedlare ut? 2. Vilka föreställningar finns om den ideala idrottsläraren som förebild? Metod Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Intervjuer är gjorda med två aktiva idrottslärare och fem elever i årskurs 9. Intervjuerna utgick från en intervjuguide. Respondenterna valdes med ut hjälp av ett bekvämlighetsurval med hänsyn till studiens tidsbegränsning. Intervjuerna spelades in med ljudinspelare och varade 40-60 minuter för lärarna (individuella intervjuer) och 35 minuter för eleverna (gruppintervju). Genomläsning av materialet och kodning skedde genom tematisk analys. Resultat Kunskap inom ämnet idrott och hälsa är otydligt formulerad. Eleverna vet sällan vet vad de ska kunna, samtidigt som lärarna delvis har olika idéer om vad som är kunskap i ämnet. Eleverna har även svårt att veta hur de ska erhålla denna kunskap. Läraren som förebild kännetecknas av att det finns en yrkesstolthet i att kunna visa och förklara övningar. Både lärare och elever inser att idrottslärarens kompetens innefattar många olika områden. Slutsats I studien framgår att eleverna är oklara över hur de ska få kunskaper i ämnet. Lärarna framhåller att det är viktigt att skapa intresse hos eleverna så de blir motiverade till att lära sig själva. Vidare visar studien att lärarna i stor uträckning agerar som organisatörer. För att vara en bra förebild som lärare i idrott och hälsa ingår, enligt både elever och lärare, att ha en både bred och djup kunskap. För att kunna vara en ideal idrottslärare krävs mer tid till att ge eleverna feedback och en tydligare integrering av teori och praktik. Idrottsläraren som förebild påverkas starkt av signaler från den kulturella omgivningen.

I denna studie var syftet att undersöka idrottslärares erfarenheter till ett tvålärarskap samt de effekter som det för med sig. Frågor som behandlades var hur utformningen av undervisningen såg ut men också fördelar och nackdelar med ett tvålärarskap. Vid analysen tillämpades en fenomenografisk analysmodell bestående av sju steg. Studiens empiriinsamling gjordes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med idrottslärare som undervisade i tvålärarskap i årskurs 1–9 eller gymnasiet. Resultatet visade att lärarna utformade undervisningen på ett liknande sätt, där det varierade utifrån gruppens behov men också moment. Samtliga lärare försökte undervisa alla elever tillsammans. Fördelar med tvålärarskapet var utveckling av ämnet, sambedömning och ökad måluppfyllelse. Nackdelarna som belystes var ökad undervisningstid samt ökade lönekostnader. Förslag till framtida forskning är att jämföra skillnader mellan en skola med tvålärarskap och enlärarsystem men också studera om betygen förändrats i takt med tvålärarskap.

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring lärarnas syn/inställning i ämnet idrott och hälsa.Syftet var att belysa vilken ställning ämnet har som kunskapsämne och vad idrottslärarna anseratt ämnets syfte är. För att få fram resultatet på syftet har jag valt ut följande frågeställning tillöversikten: Hur beskrivs lärarnas syn/inställning på ämnet idrott och hälsa? Metoden som använts ikunskapsöversikten är sökning i databaserna: Libsearch, SportDiscus och Swepub eftervetenskapligt granskat material. Även Larssons (2016) referenslista har använts som komplementtill att finna material till resultatet. Resultatet i översikten visar att de flesta lärarnassyn/inställning är att ämnets syfte handlar om att det skall vara lätt, kul och svettigt. Fler änhälften av artiklarna fanns det synsättet på ämnet. Resultatet visar även att delvis arbetar mångalärare utefter läroplanen och synen/inställningen till ämnet är kopplat till kunskap. Resultatettyder på att de äldre artiklarna visar mer på att ämnet är ett aktiveringsämne baserat på kul ochsvettigt som grund. De nyare artiklarna visar att ämnet enligt lärarna är ett kunskapsämne baseratpå tydligt syfte och lärande i undervisningen. Slutsatsen i kunskapsöversikten är att ämnets gamlatraditioner med rörelse och kul i fokus finns kvar men att tydliga tecken av att lärarnasyn/inställning går mer åt ett kunskapsämne där undervisningen baseras utefter läroplanen.

Denna undersökning gjordes för att ta reda på hur idrottslärare ser på sina idrottshallar. Jag har personligen befunnit mig i ett antal idrottshallar och funderat över varför alla inte ser likadana ut. Hur ser de olika hallarna ut och vilka attribut upplevs som positiva kontra negativa? Hur hanterar de olika idrottslärarna sina olika förutsättningar och hur påverkar dessa förutsättningar undervisningen i idrott och hälsa? För att få information om detta besökte jag fyra olika skolidrottshallar och intervjuade fyra olika idrottslärare på tillhörande skolor i Skåne angående deras förflutna och samtida erfarenheter. Resultaten visar att hallens golv, storlek, akustik, materiella tillgångar, åtkomst till sidoutrymmen och möjlighet att avdela hallen har stor betydelse för undervisningens kvalitet. / This survey was conducted to find out how physical education teachers perceive their sports halls. Personally, I have been in a number of sports halls and thought about why they look different. What does these different halls look like and which attributes are perceived as positive contra negative? How do the various P.E-teachers handle their conditions and how does it affect the physical education? To accumulate this information I visited four different school sports halls and interviewed four different P.E-teachers on these schools, concerning their past and present experiences in the field. The results show that the hall’s floor, size, acoustics, material assets, the access to various spaces and the possibility to divide the hall has great influence on the quality of teaching in physical education.

Läroplanen används som en röd tråd i den svenska skolan. Forskning uttrycker svårigheter med att formulera innehållet i undervisningen, då alla lärare gör sin egen tolkning av den nationella läroplanen och dess betygskriterier. Syftet med studien är att genom erfarenheter från idrottslärare skapa uppfattning om hur eleverna uppnår kunskapskraven på högstadiet. Från sex erfarna idrottslärare har ämnets belyst genom semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys påvisar att idrottslärarna använder sig av olika bedömningsmetoder för att kunna bedöma huruvida eleverna uppnår kunskapskraven. Ett behov som diskuterades var att eleverna behöver få mer kunskap om kunskapskraven så de förstår syftet och målet med undervisningen. Vidare forskning behövs i större utsträckning för att få en starkare och mer djupgående förståelse för problemområdet.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur friluftslivsundervisning bedrivs på vissa centralt belägna högstadieskolor i en svensk storstad. Frågeställnigarna som tagits fram för detta är: Spelar idrottslärarnas syn och tidigare erfarenheter av friluftsliv någon roll när det gäller utformningen av friluftslivsundervisningen? Vilka faktorer upplever idrottslärarna påverka utformandet av friluftslivsundervisningen? Hur ser den faktiska friluftslivsundervisningen ut på skolorna som jag har valt att undersöka? Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ramfaktorteorin. För att ta reda på detta har kvalitativa och semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fyra lärare i idrott och hälsa från en svensk storstad har intervjuats. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats. Resultatet av analysen visar: Att lärarnas tidigare erfarenheter av friluftsliv skiljer sig vilket även gäller deras friluftslivsundervisning.  Att tid, skolans läge och skolans ekonomi är de faktorer som mest står i vägen för friluftslivsundervisning.  Att lärarnas undervisning inte berör alla delar gällande friluftsliv i ämnets centrala innehåll. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning. Nyckelord: Friluftsliv, Idrottslärare, Idrott och hälsa, Ramfaktorteori, Undervisning / The purpose with this qualitative interview study is to examine how outdoor education is conducted in certain centrally located high schools in a large Swedish city. The questions that have been produced to answer that is: Does the PE-teacher’s view and earlier experiences on outdoor life matter in their design of outdoor education? Which factors does the PE-teachers experience affect the design of outdoor education? How does the actual outdoor education on the schools that I have examined look like? The study has its theoretical point in the frame factor theory. To find out this, qualitative and semi structured interviews has been used as method.  Four PE-teachers from a large Swedish city has been interviewed. The interviews has then been transcribed and analyzed. The result of the analysis show: That the teacher’s earlier experiences of outdoor life differ and so do also the teachers outdoor education. That time, school location and school economy are the prime factors that prevent outdoor education. That the teachers teaching don’t contain all parts about outdoor life in the physical education curriculum. The result of the study confirms earlier research. Keywords: Frame factor theory, Outdoor life, PE-teacher, Physical education, Teaching

Sammanfattning Att fungera i sociala sammanhang kommer inte alltid problemfritt. Våra olikheter som människor kan skapa spänningar som in sin tur orsakar konflikter. Skolmiljön i sig är en plats där många barn och ungdomar med olika bakgrunder, personligheter och värderingar ska fungera ihop. Detta är en utmaning för många lärare och konflikter samt hur man hanterar dem är en del av deras vardag. Den tidigare forskningen kring ämnet konflikter och konflikthantering har gjorts om barn, vuxna och i skolmiljön. Det är dock sparsamt med forskning om ämnet i specifika skolämnen och dess arbetsmiljö. Ur idrottsvetenskaplig synvinkel blev därför mitt syfte att undersöka lärares erfarenheter av vad som orsakar konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa och hur dessa hanteras. För att besvara mitt syfte blev det två forskningsfrågor enligt följande: Vilka orsaker till konflikter mellan eleverna går att finna utifrån lärarnas erfarenheter? Hur arbetar lärarna med konflikthantering och hur upplever de att eleverna löser sina konflikter sinsemellan? I studien har jag använt mig av två teorier där var och en är kopplade till varsin frågeställning. Andrzej Szklarskis kategoriindelning kopplat till orsaker har används till den första frågeställningen och Cohens konfliktpyramid har används till den andra frågeställningen. Båda teorierna har används på ett liknande sätt där teoriernas olika delar har fungerat som teman i resultatet där jag sedan skapat subkategorier underbyggda av empirin. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer från åtta stycken lärare inom högstadiet och gymnasiet har genomförts. Studien visar att orsaker till konflikter handlar främst om fusk, kränkningar, olikheter i personlighet, miljöns utsatthet samt bollspel och tävlingsdimension. Vidare hanterade lärarna främst konflikter genom förebyggande arbete så som didaktiska val och relationsbyggande, genom medling som tredje part där kommunikationen stod i fokus samt genom att vara auktoritär när eleverna uppträdde på ett icke accepterat sätt. Studiens kunskapsbidrag visar vilka orsaker till konflikter som går att finna i ämnet idrott och hälsa. Att ha med sig denna kunskap in i praktiken skapar förutsättningar för en mer konfliktfri undervisning. Studien synliggör även hur lärarna hanterar konflikter och att skolan i vissa fall brister i sitt stöd till lärare och elever när det handlar om utbildning i konflikthantering.