Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar friluftsliv som en del av idrott och hälsa och hur friluftsliv kan utvecklas i undervisningen. Frågeställningar jag vill få besvarade i min studie är: <ul type="disc">Vad är, och vad betyder friluftsliv enligt idrottslärare? Hur ser idrottslärare på möjligheten att utveckla arbetet med friluftsliv enligt läroplanen? Metod: För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Intervjuerna är halvstrukturerade. Samtliga intervjuer har utgått från en intervjumall. Studien omfattar intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval av fyra lärare som arbetar på fyra olika grundskolor i olika typer av områden i Stockholmstrakten. Studien har som teoretiskt ramverk läroplansteori. Resultat: Resultatet visar att deltagande lärare i studien har en samstämmig bild av vad friluftsliv är, de anser att friluftsliv är en viktig del av ämnet idrott och hälsa. Det finns dock variation och skillnader i undervisningens innehåll beroende på lokala förutsättningar och lärarnas egen erfarenhet. Resultatet visar att lärarna i nuläget ser svårigheter att realisera friluftsundervisningen utifrån ett flertal ramfaktorer. Lärarna ser möjligheter i att utveckla friluftsliv genom att fånga elevernas intresse för naturen tidigt, och använda utemiljön för inlärning genom ämnesövergripande samarbeten och genom att använda ny pedagogik. Lärarna framhåller att elevers kunskap om och vistelse i naturen kan komma att bidra till bättre miljö och hälsa. Slutsats: Idrottslärarnas syn på friluftsliv och egen erfarenhet påverkar undervisningen, vilket stämmer väl överens med tidigare forskning. Ramfaktorer och resursfrågan påverkar inriktningen på friluftundervisningen på kort och lång sikt. Lärarna har en tilltro till utveckling av friluftsliv och möjligheter till att utveckla undervisningen och inlärning av kunskaper i skolans utemiljö genom bl.a. ämnesövergripande samarbeten och platsresponsiv pedagogik.

Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares inställning till dans i ämnet idrott och hälsa. Syftet är konkretiserat i två frågeställningar Frågeställningar Frågeställningarna i uppsatsen kommer vara: Hur stor inverkan har lärarens eget intresse samt kunskap inom dans på vilka danser de lär ut? Skulle elevernas inställning till dans bli mer positiv med en mer nutida och uppdaterad dansundervisning? Metod För att genomföra studien gjordes kvalitativa intervjuer med fem lärare i Idrott och hälsa på fyra olika grundskolor. Dessutom fick fyra klasser i årskurs åtta, totalt 85 elever, svara på en enkät angående deras inställning till dans i skolan. Resultat Ingen av lärarna i undersökningen har någon dansutbildning utöver den från lärarutbildningen. Trots det är lärarna nöjda med den utbildning de fått, men känner samtidigt ett behov av fortbilda sig inom dans för att deras undervisning ska bli mer intressant.  Av fem lärare är det bara en som till övervägande del undervisar de nya danserna. Av de fyra resterande lärarna är det tre av dem som lägger 50 procent eller mindre av sin dansundervisning på nyare danser. Den femte läraren undervisar enbart danser av äldre karaktär. Mer än hälften (58%) av eleverna tycker om  att ha dans i skolan, och 36 procent tycker inte om det. De är däremot inte nöjda med de danser som lärs ut utan 31procent vill lära sig danser av mer modern karaktär, exempelvis street dance. Nästan var femte elev (19%) är nöjda med innehållet och 18 procent tycker inte någon dans är intressant. De övriga har inte svarat eller har ett eget förslag på en dans. När det kommer till elevernas upplevelse av att de får påverka innehållet i dansundervisningen är det 60 procent av eleverna som upplever att de inte får göra det medan 21 procent tycker att de får påverka innehållet. Slutsats Slutsatsen av denna undersökning är att lärarnas eget intresse för dans till stor del påverkar innehållet i undervisningen. De modernare danserna får väldigt liten plats i undervisningen och elevernas intresse för dansundervisningen skulle troligtvis öka om lärarna var mer uppdaterade på modernare danser och använde sig av dessa i sin undervisning. Övervägande del av eleverna tycker om att ha dans i skolan. De är däremot inte nöjda med de danser som lärs ut utan vill lära sig danser av mer modern karaktär. Dessutom upplever många att de inte får vara med att påverka innehållet i dansundervisningen. / Abstract Aim The objective of this essay is to investigate the students' and teachers' attitudes towards dance in physical education. The aim is concretized in two issues Issues The questions in the essay will be: How much impact does the teacher's own interest and knowledge in dance have on which dances they teach? Would the students’ attitude towards dance be more positive by a more modern and up-to-date dance education? Method The study contains qualitative interviews with five PE teachers at four different elementary schools. In addition, 85 students in grade eight did a questionnaire about students’ attitudes to dance in school. Result None of the teachers in the survey has any formal dance training other than the one taught during their studies at university. However, the teachers are pleased with the training they have had, but at the same time they feel that if they would get further training in dance their teaching would become more interesting. Out of five teachers only one predominantly teaches the contemporary dances. Out of the four remaining teachers, three use 50% or less of their dance teaching on contemporary dances. The fifth teacher only teaches dances of older character. 58% of the students appreciate dance in school and 36% do not. However, these are not satisfied with the dances being taught and 31% want to learn more modern dances such as street dance. 19% are pleased with the dances they are taught and 18% do not find any dance interesting. The remaining students have not answered or have their own suggestion of dance. Regarding the students’ experience of their influence on the dance education, 60% feel that they have none, whereas 21% feel that they do influence. Conclusion The conclusion of this investigation is that the teachers’ own interest in dance, to a large extent, affects the content of the lessons. The contemporary dances play a very small part in the teaching, and the students’ interest would probably increase if the teachers were more updated on contemporary dances and used these in their education. The predominant number of students enjoy dance in school, although they are not satisfied with the dances they are taught. Moreover, many of them experience that they do not have any influence on the content of the education. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa.</p>

Sammanfattning Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur lärare undervisar i och arbetar med praktiska och teoretiska bedömningstillfällen i friluftsliv i idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Studien ämnar undersöka hur lärarna upplever arbetet med styrdokumentet och om lärarna kan utläsa vilket lärande som ska ske i friluftslivsundervisningen? Frågeställningar: Vad får elever lära sig i friluftsliv i kursen idrott och hälsa 1? Vilka metoder används för att bedöma elever? Upplever lärare att de har förutsättningar för att bedriva friluftslivsundervisning? Metod: Insamlingen av empiriskt material utgick från en webbaserad enkätundersökning med 51 responderande lärare i idrott och hälsa. Enkäten lades upp i idrottslärarforum på sociala medier samt skickades till rektorer och enhetschefer på gymnasieskolor i olika delar av landet. Kravet för att besvara enkäten var att ha arbetat utifrån Lgy 11. Data bearbetades genom Excel, där frekvenstabeller och diagram skapades för att kunna analysera resultatet på ett rättfärdigt och korrekt sätt utifrån syfte och frågeställning. Resultat: Resultatet i studien påvisar att det är överhängande fokus på aktivitetscentrerad undervisning och färdighetsträning på aktiviteter av friluftslivsmässiga inslag. Den bedöms teoretiskt genom skriftliga prov och individuella inlämningsuppgifter och praktiskt genom elevens planeringsförmåga, förflyttningsteknik och färdigheter i friluftslivsteknik. Vissa lärare uppfattar svårigheter med vilken typ av lärande som är målet med undervisningen, hur synen på friluftsliv som rekreation kan omvandlas till ett lärande och arbetet mot hur elevernas olika förmågor skall främjas genom friluftslivsundervisningen. Slutsats: Den slutsats som kan göras av studien är att lärarna lägger ned relativt lite andel av den totala undervisningstiden på friluftsliv. Lärarna tycks uppleva det svårare att utforma undervisning som ska utveckla elevernas förmågor än att anpassa undervisningen så att den inrymmer det centrala innehållet, vilket tyder på att de har svårt att se vilket lärande som ska ske i undervisningen i friluftsliv. Lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i friluftsliv tycks vara lokalt förankrade och går således inte att koppla till geografiska förutsättningar eller skollednings stöd utan är mer en fråga om resurser och tid. / Abstract Aim: The aim of the study is to explore how teachers teach and assess, practically as well as theoretically, friluftsliv in physical education and health (PEH) in upper secondary school. The study aims to examine how teachers experience working with the curriculum in their mission to mediate and teach what they consider should be taught in their interpretation of the curriculum from 2011. It also intends to examine how much time the teachers devote to friluftsliv, if the work is affected by geographical circumstances, resources and support from the head of the school. Also finding out what possibilities and difficulties, according to the teachers, exist in teaching of friluftsliv. Research questions: What should pupils learn in friluftsliv according to teachers and what methods are used to assess it? Does the curriculum format provide conditions for teachers that enable them to understand what should be taught in friluftsliv? Method: The empirical material was gathered through a web-based survey with 51 responding teachers in PEH. The survey was posted in forums for teachers in PEH on social media as well as emailed to the principals of upper secondary schools throughout the country. The demand for answering the survey was having taught under the curriculum from 2011. Processing of the data was performed in Excel, where tables and diagrams of frequency was created for analysing the results as correctly as possible based on the aim of the study. Results: The results of the study indicate that the main focus is activity centred teaching and skill training of activities with elements of friluftsliv. The theoretical assessments are based on written tests and individual assignments and the practical on the ability to plan, movement techniques and skills in techniques connected to friluftsliv. Some of the teachers experience difficulties with what the learning purpose of friluftsliv is, how the view of friluftsliv as recreation can be integrated and the goal to develop the pupils abilities in the teaching of friluftsliv. Conclusions: The teachers assign a relatively small part of the total time for PEH to teaching of friluftsliv. The goal to develop abilities is considered harder than working with the central content. Teachers opinions on possibilities and difficulties seems to be varied locally and can’t be related to geographical circumstances in a wider sentence or the support from the head of the school, but rather resources and time have the greatest impact.

Orden motivation och motivationsarbete är två ord som hör hemma i skolans värld men även utanför skolans väggar. De är i synnerhet viktiga inom ämnet idrott och hälsa, då många elever inte deltar i idrottsundervisningen idag. Det är lättare att prata om motivation än att utföra det praktiskt. Attityden till ämnet är grunden till elevernas deltagande i undervisningen. Det är även den inställningen som är avgörande för om elever fortsätter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgång . Syftet med mitt examensarbete är att belysa hur idrottslärare på grundskolan arbetar för att öka och utveckla motivationen hos elever då det gäller deltagandet i idrottsundervisningen. Jag vill också belysa hur de arbetar för att motivera elever till ett livslångt intresse för fysisk. För att man som lärare ska kunna utveckla sina undervisningsmetoder bör läraren reflektera och diskutera de olika behoven för att så bra som möjligt kunna hjälpa och motivera eleverna. Att läraren utvecklas som person och i sin ledarroll har dessutom betydelse för våra elevers utveckling. I arbetet använde jag mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade tre högstadielärare i olika åldrar. Resultatet av de intervjuade lärarna, framkom det att de har en betydande roll för elevernas fysiska aktiviteter men också fortsatt fysisk aktivitet efter avslutad skolgång. Motivation har en mängd olika faktorer som spelar en betydande roll för elevernas fysiska aktivitet så som relationer, tillit, samtal och engagemang. Det är viktigt att man har en varierad och nivåanpassad undervisning för att tillgodose så många som möjligt. För att man ska lyckas i sitt motivationsarbete bör man använda sig av nyckelfaktorer som beröm, feedback, engagemang och uppmuntran. Slutligen är det så att motivation och motivationsarbete inte är en lätt sak att bedriva, men använder man sig av faktorer som ovan nämns blir det en framgångssaga .

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka när, hur och varför lärare i idrott och hälsa inom grundskolan använder, relaterar samt refererar, eller inte, till idrottshjältar och elitidrottshändelser i undervisningen. Studiens frågeställningar är: Vilken funktion har idrottshjältar och elitidrottshändelser i lärarnas undervisning? I vilka undervisningssammanhang brukar lärarna i idrott och hälsa använda sig av idrottshjältar samt elitidrottshändelser? Vad har de idrott och hälsa lärarna som väljer att inte använda, relatera eller referera till idrottshjältar och elitidrottshändelser under sina lektioner för ståndpunkt kring området? Utöver detta undersöks det om lärarnas sociala kategorier kan kopplas samman med deras ställningstagande, på grund av att tidigare forskning visar att kvinnor till större del inte kan relatera till idrottshjältar för att begreppet oftast är förknippat med manliga idrottare.     Metod: För att besvara frågeställningarna har det utförts kvalitativa intervjuer med fyra män och fyra kvinnor som arbetar inom ämnet idrott och hälsa på grundskolan. Urvalet är baserat på lärarnas kön samt deras ställningstagande kring att applicera begreppen. Vid intervjutillfällena följdes en intervjuguide som är baserad på studiens teoretiska ramverk.   Resultat och Slutsats: Studiens resultat visar att när lärarna använder sig av idrottshjältar och elitidrottshändelser sker det spontant i undervisningssammanhang, som genomgångar eller ”när som helst” under dagen. Resultatet om hur lärarna använder samt vad begreppen har för funktion skiljer sig åt bland dem. Antingen används det för att relatera och referera eller för att använda till exemplifiering i undervisningen. Varför samt vilken funktion begreppen bör ha är sammankopplat med att lärarna betraktar dessa som ett pedagogiskt verktyg vid motivation, inspiration samt kontakt med eleverna. De lärare som anser att dessa begrepp inte ska vara med i undervisningen, har denna åsikt främst för att det inte finns beskrivet i läroplanen. Den slutats som kan dras är att lärarnas ställningstagande kring om dessa begrepp ska utgöra en del av undervisningen eller inte är kopplad med deras kön, idrottsliga bakgrund samt personliga intresse. De lärare som anser sig använda dessa begrepp är främst män som själva har ett intresse för elitidrott. De lärare som inte anser sig använda begreppen är främst kvinnor, som inte har något större intresse för elitidrott samt har kunskaper om läroplanens formuleringar. / Purpose and set of questions: The purpose of this study is to ascertain, when, how and why teachers within the field of, sport and health, in elementary school, use as well as relate, refer, or not, to distinguished, so called sport heroes and elite sport events in their teaching. The questions in the study, are as follows: What purpose serves the mention of sport heroes and elite sporting events, in teaching of sports? In what context do teachers make use of sport heroes, as well as elite sport events? What standpoint do teachers take when deciding not to refer and relate to the concept of elite events and sport heroes? Furthermore, studies show that female teachers generally do not, refer to sport heroes and elite events in their teaching. This is because such concept is mainly associated with male sportsmen. Method: Qualitative research has been undertaken, with four men and four women, whose subject is sport and health in elementary school. The selection is based on the sex of the teachers, as well as their position in applying the concept in their teaching. An interview guide was followed, based on the theoretical framework. Conclusion and results: The study shows that teachers use the concept of sport heroes and elite events, spontaneously during the day, and in lessons. How it is applied and what function it has varies. It is either used to relate and refer, or to exemplify during lessons. The educational value, needs to be connected by the teacher's belief in the concept, in order to motivate and inspire. Therefore, making a connection with the pupils. Teachers that do not believe such concept should be used for educational purposes, do so because, it is not part of the curriculum. Teachers who apply the concept in their lessons, are foremost male, with interest in sport. Teachers who do not relate to it, tend to be women with less interest in sport, as well as having knowledge of the curriculum. Therefore, the study shows the standpoint regarding the use of such a concept for educational purposes, is connected to their sex, sporting background and personal interests.

Syfte Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka hur de delar av kunskapskraven som innefattar rörelsekvaliteter och kroppslig förmåga konkretiseras. Studien svarar på huvudfrågan: Vad kan lärare göra för att konkretisera Lgy 11: s kunskapskrav om rörelse  i realiseringsarenan? Metod Datainsamlingen har främst varit kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, men även observationer. 12 erfarna, behöriga idrottslärare har intervjuats och fem av dessa har också  observerats. Det transkriberade materialet analyserades enligt Ad hoc metoden och presenteras i enighet med studiens underfrågor samt de erfarenheter och reflektioner som utkristalliserades. Resultat De intervjuade lärarna förefaller finna det svårt att konkretisera både vad och hur  de gör för att belysa för eleven vad som ska läras och utvecklas för högre betyg. Dock används filmer som stöd och referenser till avstämningar. Tendensen finns att ett mer reflekterande arbetssätt kan underlätta för elevens förståelse för vad som bedöms; därmed också en konkretare bild av vad som kan förbättras för progression. Läroplanens utformning, förväntningar på ämnet samt elevers självbild och tidigare erfarenheter nämns som hindrande aspekter. De intervjuade lärarna föreföll dock säkrare i sin bedömning än vad tidigare forskning visat. Studiens lärare utgår mer från fakta än känsla. De kan identifiera rörelsekvaliteter, men ifrågasätter kvalitetsmarkörer. Intervjuerna har analyserats utifrån både PCK (Pedagogical Content Knowledge) och Läroplansteori som teoretiska ramverk. Slutsatsen är att lärare trots bedömningsstöd, kollegialt samarbete, god ämneskunskap och en undervisning anpassad efter Lgr 11 finner det svårt att konkretisera för enskild elev vad som kan göras för kravuppfyllning gällande rörelsekvalitet. Studien indikerar dock att en konkretiserad, mer objektiv bedömningssituation kan underlätta. Fler variabler än prestation och otydliga värdeord påverkar vad som kan göras för att öka elevers måluppfyllelse. Därmed kan det hävdas att diskrepansen mellan realiseringsarenan och transformeringsarenan kan hävdas vara för stor.

Syfte &amp; Frågeställning  Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter som lärare upplever har uppstått under covid-19 pandemin samt hur det har påverkat dans och rörelse till musik i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet under Covid-19 pandemin. De frågor som studien avser att besvara är: - Hur har dans samt rörelse till musik kunnat bedrivas i gymnasieundervisningen under Covid-19 pandemin? - Hur har idrottslärare hanterat undervisningen under Covid-19 pandemin? - Hur har digitala hjälpmedel använts för att bedriva idrottsundervisningen?    Metod Forskaren har använt en explorativ forskningsmetod för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Tio idrottslärare som arbetar på gymnasiet från olika delar av landet har intervjuats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med semistrukturerade frågor. Urvalet har skett genom ett bekvämlighets- och målinriktat urval. Studien har en induktiv ansats och tar grund i ramfaktorteorin.  Resultat Studien visade att lärarna har haft en tuff arbetssituation under covid-19 pandemin. Det har varit svårt att genomföra samtliga moment och samtidigt följa de restriktioner som råder. Resultatet visar också att det för lärarna har varit en helt ny situation i att undervisa på distans och att digital hjälpmedel har blivit ett faktum. Samtliga respondenter har påvisat att det är viktigt med dans men valt att arbeta med solodans istället för ring- eller pardans. Resultatet visar också att det finns en stor vinning i att modernisera dansen för att öka intresset hos eleverna.  Slutsats Det finns ett flertal olika faktorer som påverkat lärarnas arbetssituation under Covid-19 pandemin. Mycket grundar sig i vilken arena de är verksamma i tillsammans med dess restriktioner. Lärarna anser att det har funnits en del svårigheter med att genomföra dansen och att de liksom i allt annat behövt tänka utanför boxen. Lärarna upplever också att det är nästintill omöjligt att bedriva undervisningen på ett sätt som minimerar smittorisken. / Aim The purpose of the study is to examine the difficulties that teachers has experienced during the covid-19 pandemic and how it has affected dance and movement to music in the education of PE in upper second school during the Covid-19 pandemic. The questions that the study intends to answer are: - How has dance and movement to music been conducted in upper secondary school teaching during the Covid-19 pandemic? - How did physical education teachers handle the teaching during the Covid-19 pandemic? - How have digital tools been used to conduct physical education? Method The researcher has used an exploratory research method to be able to answer the study's purpose and questions. Ten physical education teachers who work at the upper secondary school from different parts of the country have been interviewed. Qualitative interviews were conducted with semi-structured questions. The selection has been made through a choice of convenience and target orientation. The study has an inductive approach and is based on the framework factor theory. Results The study showed that the teachers have had a tough work situation during the covid-19 pandemic. It has been difficult to carry out all the steps and at the same time follow the restrictions that prevail. The results also show that it has been a completely new situation for teachers to teach online and that digital tools have become a fact. All respondents have stated that dance is important, but have chosen to work with solo dance instead of ring or couple dance. The results also show that there is a great benefit in modernizing dance to increase the interest of students. Conclusions There are a number of different factors which have affected the teachers’ workload during the Covid-19 pandemic. The majority is based on the teaching arena in which they operate along with its restrictions. The teachers believe that there have been some difficulties in carrying out the dance and that, as in everything else, they had to think outside the box. The teachers also experience that it is almost impossible to conduct the teaching safe.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i skolans senare del åk7-9 förhåller sig till bollspel i skolundervisning samt om deras smak för bollspel påverkar valet av aktivitet. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar grundats. • Hur påverkar lärarnas erfarenheter och smak för bollspel undervisningen? • Anser idrottslärarna att bollspel har en berättigad plats i idrottsundervisningen för grundskolans senare år? • Vad anser lärarna att eleverna ska lära sig i bollspelsundervisningen? Metod Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem behöriga lärare i årskurserna 7 – 9, tre kvinnor samt två män. Deltagarna valdes ut genom ett handplockat urval samt ett snöbollsurval. Studien har inspirerats av Pierre Bourdieus teori om habitus och smak. De svar som framkom granskades och analyserades i relation till valda teorier. Resultat Det som framkom var att lärarnas bakgrund och smak för olika bollspel har liten påverkan på valet av aktivitet. Lärarna anser att bollspel har en berättigad plats i skolundervisningen och är mestadels positivt inställda till bollspel som undervisningsmetod. Lärarna var överens om att det tränar flera olika förmågor men deras främsta motivering var att det skapar rörelseglädje och en grundmotorik hos eleverna samtidigt som det utvecklar deras samarbetsförmåga i olika sociala sammanhang. Slutsats Lärarna har överlag en positiv syn på bollspel som undervisningsmetod trots sina olika bakgrunder och smak för bollspel. Bollspel är ett bra alternativ för att utveckla olika förmågor som kondition, koordination, rörlighet, motorik samt samarbete med mera. Eleverna gynnas av anpassade spelvarianter där deras förkunskaper och smaker för olika spel har tagits i beaktning. Lärarnas bakgrund och smak för olika bollspel har ingen eller liten påverkan på val av aktivitet.

Denna studies syfte är att få mer kunskap i hur fritidslärare och idrottslärare belyser aspekter kring utomhuspedagogiken. Studien kommer även belysa fritidslärares och idrottslärares förhållningssätt till eleverna när det gäller rörelse och hälsa i samband med utevistelsen. Studien vilar på utgångspunkter och centrala begrepp. Utgångspunkterna är sociokulturellt perspektiv, barnperspektiv och utomhuspedagogik. De centrala begreppen är hälsa och rörelse. I studien undersöks fritidslärares och idrottslärares uppfattningar med hjälp av intervjuer. De kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjälp av en tematisk analys har synliggjort tre tydliga förhållningssätt naturälskaren, den stöttande läraren och optimisten. Resultatet visar hur dessa tre olika lärartypiska inställningarna skiljer sig åt i förhållande till utomhuspedagogik, rörelse och hälsa.

Att lärare använder bollar i undervisningssammanhang är något som gjorts under en lång tid. Bollanvändandet har lett till att bollaktiviteter är den mest förekommande aktiviteten i ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Studier visar på att det är problematiskt hur ofta bollaktiviteter används i undervisningssammanhang, men även annan problematik relaterat till kön, tävling och utanförskap. Det saknas dock kunskap kring gymnasieelevers syn på bollaktiviteter, samt dess användande i ämnet idrott och hälsa. Den här studien syftar därför till att undersöka gymnasieelevers inställning till bollaktiviteter, samt ifall deras svar kan påverkas av olika bakgrundsfaktorer. Utifrån syftet valdes en kvantitativ ansats med hjälp av en enkät att undersöka gymnasieelevers inställning till bollsporter och bollekar samt dess användande i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. 184 av 217 gymnasieelever ifrån åtta olika klasser och tre olika skolor gav sitt samtycke att delta i enkätundersökningen. Resultatet visar att majoriteten av gymnasieeleverna tycker både om bollsport och bollek, samt tycker att aktivitetsformerna är ett bra innehåll i undervisningen i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Trots detta förknippar merparten bollaktiviteter med att tävla. En anledning kan vara för att eleverna antingen anser sig bra på bollsport/bollek eller för att de upplever att de blir motiverade av de olika aktivitetsformerna. Eleverna vill även att bollaktiviteter inte ska vara könsuppdelade då flertalet ansåg att pojkar och flickor är lika bra på bollaktiviteter. Slutsatsen i studien är att det går utifrån gymnasieelevernas inställning till både bollsporter och bollekar tolka det som att de vill ha mer boll i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Frågan som kvarstår är dock vilken typ av boll de vill ha mer av i så fall?