Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka idrottslärares upplevelser kring ett normkritiskt förhållningssätt i grundskolan utifrån ett genusperspektiv. Studien behandlar frågor kopplat till idrottslärares upplevelser kring genusordning, normkritisk pedagogik samt möjligheter och utmaningar i förhållande till detta. Frågorna besvaras genom semistrukturerade intervjuer där sex respondenter deltar. I analysen av empirin tillämpas en tematisk analysmetod. Studien stödjer sig mot ett övergripande socialkonstruktivistiskt perspektiv där genus anses vara konstruerat, därav används teorier och centrala begrepp som utgår från detta perspektiv. Studiens resultat förstås utifrån dessa teoretiska verktyg och centrala begrepp. Resultatet visar att idrottslärarna upplever en märkbar genusordning i undervisningen i ämnet idrott och hälsa, till exempel att pojkar upplevs ta större plats än flickor. I resultatet kan även skillnader i det normkritiska arbetet i relation till genusordning urskiljas, både på organisationsnivå, lärarnivå och elevnivå i form av i vilken grad ämnet uppmärksammas. Idrottslärarna upplever både möjligheter och utmaningar till följd av ett normkritiskt förhållningssätt i relation till genusordning. Givande diskussioner, ökad acceptans och reflektion är några exempel på möjligheter som idrottslärarna upplever. Hemmet och de erfarenheter som eleverna får med sig därifrån upplevs vara en utmaning. Slutsatsen är att ett normkritiskt förhållningssätt där en genusordning utmanas och ifrågasätts är av vikt. Detta av den anledning att kunna medvetandegöra och därmed förändra strukturer i skolan och samhället.

Tidigare forskning visar att elever upplever en otrygghet att byta om och duscha i samband med idrottslektionerna i skolan. Syftet med denna studie är därför att genom kvalitativa intervjuer undersöka idrottslärares uppfattningar kring huruvida ombyte och dusch för elever i samband med undervisning i ämnet idrott och hälsa skall vara ett krav eller inte. Frågeställningarna i studien är: a) Vilka uppfattningar har idrottslärare kring ombyte och dusch för elever i samband med undervisningen i ämnet Idrott och hälsa? b) Har deras förhållningssätt till ombyte och dusch förändrats under den tid de arbetat som idrottslärare och vilka är orsakerna i sådana fall? c) Vilka uppfattningar har de om eventuella samband mellan att elever inte har med sig ombyte och elevernas prestationer på lektionerna i Idrott och hälsa? Studien har en semistrukturerad kvalitativ ansats med intervju och transkribering som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen består av 6 idrottslärare från 6 olika grundskolor i Sverige, från norr till söder. Resultatet visar att de intervjuade idrottslärarna till övervägande del ändrat sitt förhållningssätt kring ombyte och dusch över tiden som de jobbat. Exempelvis var det några av de intervjuade idrottslärarna som uttryckte att de i början av sin yrkesroll haft det lite som ett krav, att eleverna måste byta om för att överhuvudtaget få delta på undervisningen. Medan idrottslärarna idag menar att man inte får ha det som ett krav längre och fokuserar mer på all form av delaktighet och närvaro, oavsett ombyte eller inte.

Uppskattningsvis så skadas ca 280 000 personer varje år vid fysisk aktivitet. I läroplanen för Idrott och hälsa årskurs 7-9 så står det att vid slutet av år 9 så ska eleven på ett i huvudsak fungerande sätt kunna förebygga skador. Studiens empiri består av 20 svar från idrottslärare runt om i landet för att se hur de arbetar med just dessa frågor. Frågorna som bland annat behandlades i studien var hur idrottslärare arbetar med idrottsskador samt det skadeförebyggande arbetet av dessa med eleverna, vilka rutiner som finns på skolorna ifall olyckan är framme, vilka verktyg som används vid undervisningen kring idrottsskador och det skadeförebyggande arbetet kring dessa. Resultatet visade att många lärare arbetar på liknande sätt i grunden men att kunskapen kring ämnet skiljer beroende på hur länge man har jobbat inom yrket.Nyckelord: Idrottslärare, idrottsskador, läroplan, skadehantering

Forskning kring hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med elevinflytande i sin undervisning och deras ställning till elevinflytande är begränsad och med tanke på fördelar som finns för eleverna som motivation är det av intresse att studera närmre hur idrottslärare arbetar med elevers inflytande. Syftet med arbetet är att beskriva hur idrottslärare på Högstadiet arbetar med elevinflytande. Pragmatiskt samt hermeneutiskt perspektiv användes i studien och metoden blev kvalitativ metod där åtta idrottslärare intervjuades antingen digitalt eller fysiskt. Intervjuerna transkriberades sedan till text för att hitta mönster och beskriva dessa. Resultatet delades sedan in i fyra rubriker med tillhörande underrubriker. Lärarna beskrev hur de tänkte kring elevinflytande, att eleverna skulle få påverka undervisningen och vara delaktiga i kursplanen, även att de såg ett större engagemang och positivitet bland eleverna vid inflytande men uttryckte ändå en oro att ge eleverna för mycket inflytande. Lärarna berättade att eleverna fick inflytande genom omröstning under lektionerna, främst inom centrala innehållet Rörelse i kursplanen och att en god relation med eleverna är viktigt. Hur mycket inflytande de kunde ge eleverna berodde delvis på klassammansättning och ålder. Slutsatsen för arbetet är, att hellre bjuda in elever till inflytande än att begränsa. Fördelar med elevinflytande, så som lärarna uttrycker sig och tidigare forskning, är motivation och engagemang för eleverna. Men även att eleverna får öva på ett demokratiskt förhållningssätt i ämnet Idrott och hälsa.

Skolan har idag ett ansvar som innebär att elevers hälsa ska stärkas eller bibehållas när det kommer till det psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. I ämnet idrott och hälsa på högstadiet ska lärarna undervisa hälsofrämjande enligt läroplanen och dessutom är det idrottslärarens uppgift att se till att eleverna lär sig hur de själva kan påverka sin hälsa och sitt välbefinnande. Syftet med studien var att belysa hur idrottslärare på högstadiet förhåller sig till hälsofrämjande undervisning samt hur det förmedlas i ämnet idrott och hälsa. Studiens teoretiska referensram innefattar hälsoteorin KASAM, det pedagogiska sociokulturella perspektivet samt den didaktiska triangeln. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har 13 idrottslärare på högstadiet intervjuats och det insamlade materialet analyserades sedan genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att idrottslärare förhåller sig till hälsofrämjande undervisning genom att motivera eleverna till fysisk aktivitet, förmedla kunskap om hälsa, anpassa lektionerna efter individ och grupp, möjliggöra för samarbete och delaktighet, använda sig av undervisningsmiljön samt varva teori och praktik. Konklusionen är att det hälsofrämjande arbetet i skolan har stor betydelse för elevers hälsa och idrottsläraren besitter en viktig roll där de har möjlighet att påverka eleverna i allra högsta grad.

En kvalitativ studie av tre idrottslärare har genomförts i avsikt att undersöka om idrottslärarens idrottsliga erfarenheter går att urskilja genom val av innehåll, upplägg och genomförande av idrottslektion, vilka tankar idrottsläraren har kring varför ämnet ser ut som det gör samt vilka faktorer som eventuellt kan påverka det. Data till denna studie samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyserades initialt oberoende av varandra för att därefter jämföras och avgöra om något samband gick att finna. Jämförelsen visade att det går att utläsa mönster som pekar på en viss idrottslig bakgrund genom observationer utifrån valda teorier samt att lärarnas agerande på lektionerna och tankar kring hur de tror sig många gånger skiljer sig åt. Gemensamma normer och värderingar kring idrottande och det faktum att idrottslärarutbildningen bygger på desamma samt idrottsrörelsens starka inflytande på ämnet idrott och hälsa är starkt bidragande faktorer till att den idrottsliga erfarenheten tillåts påverka idrottslärarna. / A qualitative study of three physical education teachers has been implemented in order to examine if the physical education teacher’s sporting experience can be discerned by the selection of content, structure and implementation, what thoughts the physical education teachers have on why the subject looks like it does and what factors might affect the subject. Data for this study were collected through observations and interviews. The observations and interviews were analyzed initially independently and then compared to determine whether a link could be found. The comparison showed that there can be discerned patterns that indicate a particular sporting background from observations through selected theories. It also showed that, how the teachers conduct the lessons and thoughts on how they think they do, often differ. Common norms and values around sport and the fact that the physical education teacher education is based on the same norms and values and the sports movement's strong influence on the school subject physical education and health are major contributing factors to that the sporting experience are allowed to influence the teachers.

Syftet med denna studie är att undersöka, belysa och diskutera hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med elevinflytande i gymnasieskolan. Genom studien vill jag utforska vad eleverna kan och får påverka av undervisningen i idrott och hälsa och om det finns några delar av ämnet som lärare uppfattar som enklare eller svårare att ge eleverna inflytande över. Dessutom utforskar studien vilka problem respektive möjligheter som kan uppstå vid arbetet med elevinflytande samt de positiva faktorer som finns när elever får påverka undervisningen. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för denna studie är Bernsteins teori om makt och kontroll. De begrepp som är centrala i studien är elevinflytande, klassifikation och inramning. Metoden som använts är kvalitativ och insamlingen av empiri är gjord genomintervjuer med sex lärare. Resultat från studien är att lärare ofta sätter upp ramar för undervisningen och inom ramarna får eleverna möjlighet att bestämma med vad och hur de vill arbeta. Ett vanligt problem är att elever kan få för mycket inflytande och att det tar tid att uppfylla allas önskemål. För elevinflytande är viktiga egenskaper hos läraren lyhördhet och tydlighet. Slutsatser är att elever får påverka olika delar av undervisningen beroende på lärarens arbetssätt och tolkning av kursplanen. Den del av undervisningen där lärarna är samstämmiga att ha kontroll över är studietakten. Starka ramar bidrar till minskade påverkansmöjligheter. Elevinflytande är en levande fråga och ett ständigt utvecklingsområde i svenska skolor. Det är viktigt att lärare skaffar sig en bra förståelse av elevinflytande och hur elevinflytande kan användas då det visat sig vara viktigt för att motivera och göra eleverna mer delaktiga i ämnets undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka om det förelåg upplevelser av stress på arbetsplatsen bland de idrottslärare på högstadiet som utgör vår undersökningsgrupp. Vi ville också identifiera bidragande faktorer och lämpliga åtgärder för denna stress. De frågeställningar vi använt oss av är: Upplever idrottslärare på högstadiet stress på sin arbetsplats? Vilka kan de bidragande faktorerna vara? Vilka uttryck kan stress ta sig? Vilka åtgärder tillämpas mot stress? Vilka förebyggande åtgärder kan tillämpas mot stress? Vi har utgått ifrån den fenomenografiska teorin i beskrivningen av vårt metodologiska val. Vi har även utgått ifrån Passer och Smiths teori (2007) som är en förklaringsmodell som lyfter fram stressens natur och ger en ökad förståelse i ett individ – miljö perspektiv. Undersökningen ägde rum under 2010 och bestod av kvalitativa intervjuer med tre idrottslärare på högstadiet i en stad i Skåne. Utifrån fenomenografin delade vi upp resultatet gällande de bidragande faktorerna i olika kategorier. Resultatet visade att alla idrottslärarna upplevde stress på sin arbetsplats samt att det som främst orsakade stress hamnade under kategorin ansvar och administrativt arbete. Andra kategorier där de upplevde stress var tid, resursbegränsningar, elevers och kollegers uppförande, rutiner och betyg/kursplan. Det visade sig att stressen uttryckte sig både psykiskt och fysiskt hos de berörda idrottslärarna, men att de psykiska kännetecknen dominerade. Samtliga idrottslärare hade olika strategier gällande vilka åtgärder de använde sig av vid stress, men alla ansåg att de själva och deras skolor kunde bli bättre på att förebygga stressen. / The purpose of this study was to investigate if there was any stress experienced at the work place of the junior high school physical education teachers that make up our research group. We also wanted to identify the contributory factors and appropriate solutions for this stress. The questions we asked were: Do the junior high school physical education teachers experience any stress at their work place? What are the contributing factors? How is the stress expressed? What solutions can be applied to decrease the stress? What can be done to prevent the stress? We have started from the phenomenographic theory concerning the description of our methodology of choice. We have also used the theory by Passer and Smith (2007) which is a model that exposes the nature of stress and understands it from an individual-environmental perspective. The research took place during 2010 and consisted of qualitative interviews of three junior high school physical education teachers from a city in Skåne. On the basis of a phenomenographic perspective, we divided the results concerning the contributing factors into various categories. The results showed that all the physical education teachers experienced stress in their place of work, and that the primary reason for stress was in the category of responsibility and administrative work. Other categories where stress was experienced were time limits, lack of resources, the behaviour of pupils and colleagues, routines and grades/course plan. We conclude that stress is expressed both on a mental and physical level among the affected athletic teachers, with the mental effects dominating. The physical education teachers were using different strategies to deal with the stress, but all of them considered that both they and their schools could be better at preventing stress.

Skolidrottens hinder och möjligheter. En jämförelse mellan klasslärare ochidrottslärare.David JönssonKristofer SvenssonJönsson, David & Svensson, Kristofer (2008). Skolidrottens hinder och möjligheter. Enjämförelse mellan klasslärare och idrottslärare. [Obstacles and opportunities in schoolsports. A comparison between class teachers and gym teachers]. Malmö:Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur en idrottslärare och en klasslärare somundervisar i idrott i grundskolan resonerar kring hinder och möjligheter medidrottsundervisningen. Eftersom vår undersökning grundar sig på att just undersöka omidrottslärare och klasslärare har olika syn på skolidrotten bestämde vi oss för attanalysera vårt resultat med hjälp av ett kompetensperspektiv. Detta perspektiv var tillför att hjälpa oss att förstå vårt resultat och förklara varför det fanns skillnader mellanpedagogerna. Idrottslärare och klasslärare har givetvis båda kompetens inom pedagogikmen eftersom idrottsläraren ska ha mer kompetens inom just idrott ansåg vi att dettaperspektiv både kunde vara användbart och intressant.Arbetet besvarar frågan: Vilka likheter och skillnader kan vi se mellan idrottslärare ochklasslärare när det gäller deras resonemang kring idrottsundervisningen i grundskolan?Arbetet ger också en bild av hur en klasslärare kontra en idrottslärare resonerar om tidenoch lokalerna som ges till idrotten och hur de anser att undervisningen påverkas avdetta.Uppsatsen tar även upp vikten av att ha kunskap och kompetens inom det område manska undervisa i.Undersökningens urval består av två idrottslärare och två klasslärare från två olikaskolor som alla undervisar i idrott och hälsa i grundskolan. Undersökningengenomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och visade på en del likheter ochskillnader, idrottslärarna var mer kritiska överlag och ansåg att tiden var för knapp ochlokalerna för dåligt utrustade för att de skulle kunna bedriva en fullgodidrottsundervisning. Klasslärarna var inte lika kritiska och tyckte att tiden var lagom föratt deras elever skulle uppnå målen och att lokalerna som de hade till sitt förfogandeuppfyllde sitt syfte.Nyckelord: Idrott, tid, lokaler, klasslärare, idrottslärare, grundskolan, kompetens.

Samhällsutvecklingen medför förändringar i hur människor lever sina liv. Traditioner och normer bryts ner och ifrågasätts i allt snabbare takt idag än tidigare. Den kulturella moderniseringen påverkar alla, i synnerhet ungdomar som befinner sig i en känslig livsfas där de söker sin identitet. Utseendet och kroppen har fått en central roll idag, vilket inte enbart leder till en sundare livsstil utan även till en oroande kroppsfixering. Just kroppsfixeringen tillsammans med svag självkänsla ligger många gånger bakom dopingmissbruk, ett missbruk som ökat bland ungdomar på sistone. Syftet med min undersökning är att visa hur idrottslärare på grundskolans senare år ser på dagens dopingsituation och behovet av dopinginformation i skolan, samt huruvida de förändrar denna information med hänsyn till aktuella samhällstendenser. Undersökningen grundade sig på fem intervjuer med olika idrottslärare på olika grundskolor. Det visade sig bl.a. att trots en klar insikt i dagens allvarliga dopingsituation hos samtliga idrottslärare var det endast två som berörde doping i undervisningen. Vidare hade ingen av dem förändrat sin information eller sättet att se på dopingundervisning över tiden. Mot bakgrund av det ifrågasätter jag skolans arbete med dopinginformation.