Att tävla i olika idrottsgrenar har man gjorts sedan grekiska antiken. Tävlingsinstinkten lever ännu kvar idag då det kan förekomma i olika kontexter. Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på tävlingsmoment i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa. För att få fram idrottslärarnas uppfattningar om tävlingsmomenten så har denna studie använt sig av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Antalet respondenter var fyra styckna idrottslärare och insamlingsdatan analyserades med hjälp av Pierre Bourdieus teori.  I analysen av intervjuerna framkom det att idrottslärarna har inlärda dispositioner om hur en undervisning där tävlingsmoment förekommer då dem har använt det som ett verktyg för att skapa lust, motivation och färdigheter i sin undervisning. Idrottslärarnas är medvetna om att det är svårt eller minst sagt omöjligt att tillfredsställa alla elever när det väl kommer till tävlingsmoment i undervisningen på grund av att eleverna och lärarna har delade åsikter till vad som är riktig idrott och skolidrott. Vid analysen mellan tidigare forskning, Bourdieus teori och idrottslärarnas beskrivningar finns det punkter som stämmer överens om vad tävlingsmomenten kan ha påverkan.  Lärarnas tillvägagångssätt är olika när de arbetar med tävlingsorienterade som ett pedagogiskt verktyg beroende på kontext. I det stora hela så är tävling en viktig förmåga att behärska senare i vuxenlivet och att idrott och hälsa-ämnet möjliggör förutsättningar för att utvecklas inom det enligt idrottslärarna.

Följande studie syftar till att utveckla förståelse för de utmaningar som idrottslärare står inför vid implementerandet av en undervisningsmodell i idrott och hälsa. Den teoretiska utgångspunkten är Casey och Quennerstedts förslag, kooperativt lärande i mötet med Deweys utbildningsteori. Det tillför ett situationsanpassat element, ett riktningselement, ett temporärt element, ett gemensamt element och ett utbildande element till kooperativt lärande. Det är en aktionsforskningsstudie som implementerat modellen i idrottsundervisningen och genererat data genom fältobservationer och ljudinspelning under två lektioner följt av en gruppintervju. Resultatet visar att syftet med lektionen bör komma i första hand och baserat på syftet bör aktiviteter utformas som skapar attityder som bidrar till erfarenhetstillväxt hos eleverna. Det är viktigt att eleverna kommer fram till gemensamma mål inom gruppen och inte individuella, men de behöver få tid att lära sig arbeta som en del av en grupp. De gemensamma målen bör utmana eleverna till att reflektera och experimentera tillsammans men samtidigt tillåta de att lyckas. Det är viktigt som lärare vid implementerandet av modellen att förstå vilka attityder som skapar tillväxt och vilka som är hämmande.

Syftet med denna undersökning är att utforska idrottslärares uppfattningar kring GY11:s kunskapskrav för kursen Idrott och hälsa 1. Det är kunskapskravens tydlighet och dess potential för likvärdig bedömning och betygssättning som undersöks. Kunskapskraven i GY11 har blivit ett mycket omdiskuterat ämne bland lärare och i medier, då de anses vara otydliga och svåra att förstå. Denna otydlighet kan i sin tur leda till minskad likvärdighet i bedömning och betygssättning. Det är av stor vikt att betyg sätts på likvärdiga grunder, eftersom elevers gymnasiebetyg är en viktig och ofta avgörande faktor för deras studie- och yrkesframtid.Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra idrottslärare. I den teoretiska bakgrunden läggs fokus på områden såsom GY11 och dess kunskapskrav, betygens likvärdighet, (sam)arbete kring kunskapskraven och tidsaspekten i läraryrket. Resultatet i studien visar att idrottslärarna uppfattar kunskapskraven i GY11 som oklara, luddiga och att de lämnar för mycket utrymme för egen tolkning. Lärarna i studien tror att detta kan leda till en icke-likvärdig bedömning och betygssättning, framförallt på nationell nivå. De uttrycker emellertid att likvärdighet i bedömningen till viss del kan nås på lokal nivå, genom samarbete, diskussioner och samsyn inom ämneslagen. Ett hinder är dock, enligt de intervjuade lärarna, bristen på tid för att kunna tolka och diskutera kring kunskapskraven tillsammans.

This study examines how physical education teachers interpret subject content in physical education and health through a mixed method. It combines a quantitative survey linked to the upper secondary school curriculum with qualitative interviews with four physical education teachers with diverse backgrounds. Past research has highlighted teachers' limited ability to understand and interpret subject content relating to knowledge requirements and teaching implications. Since Lpo94, the issue of interpreting the sports and health curriculum has persisted, emphasizing the need for ongoing research. The study investigates the relationship between teachers' incorporation of central content and years in the profession, knowledge definition in different areas, and the influence of operators on curriculum production and recontextualization. Utilizing on Bernstein's theories of pedagogical order, primary and secondary areas, vertical discourse, and weak and strong grammar, the findings indicate that movement to music, emergencies, and ergonomics exhibit strong grammar but outdoor life, mental training, and training methods demonstrate weak grammar. The interviews validate the survey results and highlight the impact of operators in the curriculum production and recontextualization. Furthermore, the study found no correlation between years of teaching and time allocated for different curriculum components.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på idrottslektionerna.

Syftet med kunskapsöversikten var att specificera vad motivationsarbete kan innebära i undervisningen i idrott och hälsa (IDH). För att undersöka detta har vi använt oss av två frågeställningar: På vilka sätt påverkar lärarens undervisning elevernas motivation i ämnet idrott och hälsa? Hur identifieras aspekter av motivation inom idrott och hälsa? Metoden som används i studien är systematisk informationssökning av olika forskningsartiklar. Vi har använt olika databaser för att få fram olika artiklar, exempelvis ERIC via EBSCO, Sportdiscus och Education Research Complete (ERC). Vi har avgränsat våra sökningar där artiklarna ligger inom årtalen 2000–2023, samt är peer-review. Resultatet av våra 12 källor visar att lärarens undervisning har stor påverkan för elevernas motivation i ämnet IDH. Det blev även tydligt att motivation har stor påverkan vad gäller elevers aktivitetsnivåer och att läraren kan styra över detta. En slutsats vi kom fram till var att läraren har en nyckelroll vad gäller att motivera sina elever och att betydelsen av motivation är avgörande när det kommer till delaktighet. Genom att exempelvis testa nya förhållningssätt, strategier och justera aktivitetsnivåerna är det möjligt att motivera sina elever.

The purpose of the study is to increase the understanding of the purpose and goals of physical education teachers in their outdoor education and what knowledge they express as important for students to develop and demonstrate in, about and through outdoor education. Five physical education teachers participated in the study. Qualitative semi-structured interviews collected data and a thematic analysis was conducted based on Carlgren's theories of tacit knowledge and the four forms of knowledge (Carlgren, p. 88, 2015; Skolverket, p. 21, 2002). The results show that all teachers express the same purpose and goals with their outdoor education. The students should be given enough knowledge and experience of outdoor life to be able and want to pursue outdoor life now and for the rest of their lives. It was difficult for the teachers to formulate the knowledge required by the pupils to achieve the purpose and goal. Carlgren's (SOU 1992:94,p. 66) knowledge form ”skill” turned out to be the one that is given most prioritation in outdoor education. This is due to the fact that movement skills in different outdoor activities are considered easy to assess and that outdooractivities are given the greatest space in outdoor education. At the same time, the results suggest that the teachers possess tacit knowledge in outdoor life and outdoor life education that makes it difficult for the teachers to formulate the knowledge they consider important. They have a sense of security and clarity about how teaching should be structured and what pupils should experience in order to achieve the overall purpose and goal of creating the conditions for a lifelong active outdoor life. / Syftet med studien är att öka förståelsen för vilket syfte och mål lärare i idrott och hälsa har med sin friluftslivsundervisning och vilka kunskaper de uttrycker som viktiga för eleverna att utveckla och visa i, om och genom friluftslivsundervinsingen. Fem lärare i idrott och hälsa deltog i studien. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data och en tematisk analys genomfördes med utgångspunkt i Carlgrens teorier om tyst kunskap och de fyra kunskapsformerna (Carlgren, s. 88, 2015; Skolverket, s. 21,2002). Resultatet visar att samtliga lärare uttrycker samma syfte och mål med sin friluftslivsundervisning. Eleverna ska ges tillräckligt med kunskap och erfarenhet av friluftsliv för att kunna och vilja bedriva friluftsliv nu och resten av livet. Vilka kunskaper som krävs hos eleverna för att nå syftet och målet hade lärarna svårt att formulera. Carlgrens (SOU 1992:94, s. 66) kunskapsform färdighet visade sig vara det som ges störst utrymme i friluftslivsundervisningen. Detta på grund av att rörelsefärdigheter inom olika friluftslivsaktiviteter anses vara lätt att bedöma och att friluftslivsaktiviteter ges störst utrymme inom friluftslivsundervisningen. Samtidigt antyder resultatet att lärarna besitter tyst kunskap inom friluftsliv och friluftslivsundervisning som gör att lärarna har svårt att formulera de kunskaper de anser är viktiga. De besitter en trygghet och en klarhet kring hur undervisningen ska formas och vad eleverna bör få uppleva för att nå det övergripande syftet och målet, med förutsättningar för ett livslångt aktivt friluftsliv.

Bakgrunden är bekräftelsen ifrån kvalitetsgranskningar att kränkande behandlingar sker mellan elever inom undervisningen i idrott och hälsa. Ämnesspecifikt inriktad forskning på internationell forskningsnivå är få till antal, vilket skapar grunden och motivet till genomförandet. Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares syn på förekomsten av kränkande behandling elever emellan samt hur idrottslärare arbetar för att förebygga och hantera kränkande behandlingar under grundskolans undervisning i idrott och hälsa. • I vilka undervisningssituationer upplever idrottslärare att kränkande behandling sker mellan elever? • Hur förebygger och hanterar idrottslärare kränkande behandlingar mellan elever i undervisningssituationer? Med kvalitativ forskningsmetod, genom semistrukturerade intervjuer har 6 idrottslärare berättat om sin upplevda undervisningssituation. Cohens konfliktpyramid är den teoretiska infallsvinkeln i analysen av frågeställning två. Resultatet bekräftar att verbala, fysiska och psykiska kränkningar sker mellan elever i flera situationer i anslutning till och i undervisningen av idrott och hälsa. Viss skillnad sett ur ett genusperspektiv av elevers utförande är funnet. Idrottslärarna tycks dock ha en hög benägenhet att agera mot kränkningar samtidigt som de medvetet anpassar och genomför insatser i ett förebyggande syfte samt använder olika hanteringsmetoder. Ett fortlöpande värdegrundsarbete är viktigt och att idrottslärare utvecklar sin undervisning genom didaktiska överväganden minimeras risken för kränkande behandlingar mellan elever.

<p>Larmrapporterna om barns övervikt blir allt fler, det har blivit ett stort hälsoproblem i såväl Sverige som i resten av västvärlden. Ett sätt att få barn, både överviktiga och icke överviktiga, att bli mer aktiva är att engagera dem på lektionerna i idrott och hälsa i skolan. Syftet med denna studie var att ta reda på om det sker något förebyggande arbete för de eleverna med övervikt, på idrottslektionerna. Data samlades in genom att skicka ut enkäter till rektorer, på grundskolor i Skåne, med uppmaning att de skulle vidarebefordra enkäten till idrottslärarna i år 3 och år 5. Sammanlagt deltog 57 idrottslärare i studien. Resultatet visade att 43 respondenter anpassar sina lektioner i ämnet idrott och hälsa så att elever med övervikt kan vara med i samma utsträckning som övriga elever. 28 svarar att de försöker motverka övervikt bland sina elever. Utifrån vad resultatet visade engagerar sig de flesta lärarna i elevernas övervikt, vilket är bra. Men det kan bli bättre!</p> / <p>The reports about overweight among children are increasing by day and it has developed into a large health problem in Sweden as well as in the rest of the western world. One way to inspire children to be more physically active is to stimulate them at the physical education classes in school. The aim of this study was to find out if the physical education teachers are working actively to prevent weight gain in overweight children. Data was collected through a questionnaire sent to headmasters at primary schools in Skåne, Sweden. The respondents were physical education teachers working with children in grade three and five. A total of 57 teachers participated in the study. The result was that 43 respondents adapt their lessons to make overweight children as involved as not overweight children. 28 teachers reported that they actively try to prevent overweight. The result shows that most of these teachers are committed to preventing overweight among children.</p>

Larmrapporterna om barns övervikt blir allt fler, det har blivit ett stort hälsoproblem i såväl Sverige som i resten av västvärlden. Ett sätt att få barn, både överviktiga och icke överviktiga, att bli mer aktiva är att engagera dem på lektionerna i idrott och hälsa i skolan. Syftet med denna studie var att ta reda på om det sker något förebyggande arbete för de eleverna med övervikt, på idrottslektionerna. Data samlades in genom att skicka ut enkäter till rektorer, på grundskolor i Skåne, med uppmaning att de skulle vidarebefordra enkäten till idrottslärarna i år 3 och år 5. Sammanlagt deltog 57 idrottslärare i studien. Resultatet visade att 43 respondenter anpassar sina lektioner i ämnet idrott och hälsa så att elever med övervikt kan vara med i samma utsträckning som övriga elever. 28 svarar att de försöker motverka övervikt bland sina elever. Utifrån vad resultatet visade engagerar sig de flesta lärarna i elevernas övervikt, vilket är bra. Men det kan bli bättre! / The reports about overweight among children are increasing by day and it has developed into a large health problem in Sweden as well as in the rest of the western world. One way to inspire children to be more physically active is to stimulate them at the physical education classes in school. The aim of this study was to find out if the physical education teachers are working actively to prevent weight gain in overweight children. Data was collected through a questionnaire sent to headmasters at primary schools in Skåne, Sweden. The respondents were physical education teachers working with children in grade three and five. A total of 57 teachers participated in the study. The result was that 43 respondents adapt their lessons to make overweight children as involved as not overweight children. 28 teachers reported that they actively try to prevent overweight. The result shows that most of these teachers are committed to preventing overweight among children.