Syftet med studien är att försöka få en djupare förståelse för hur frånvaron ser ut i ämnet idrott och hälsa inom yrkesförberedande program och även hur idrottslärarna arbetar med motivationsarbete. Efter egna observationer under min VFU-period så såg jag en tydlig skillnad i frånvaro mellan dem olika programtyperna vilket blev än mer tydligt efter tillgång till en frånvarolista. Motivation är något som påverkar människan på olika sätt. Den självbestämmandeteorin användes för att se hur motivationen hos yrkeselever kan påverkas av kompetens, autonomi och samband. Den kvalitativa metoden utfördes i form utav ostrukturerade intervjuer med sex nuvarande idrottslärare från tre olika gymnasieskolor. Tre huvudteman utformades innan intervjuerna och dessa var motivationsfaktorer, frånvaro och motivationsarbete. En komplimenterande kvantitativ frånvarolista från min VFU skola användes också i studien. När motivationsfaktorerna diskuterades så framkom två huvudresultat, betygets vikt för den yttre motivationen och att den inre motivationen för ämnet generellt är lägre på yrkesprogram. Det andra temat ”frånvaro” var ensidigt där samtliga idrottslärare uttryckte att yrkesprogrammen generellt har mer frånvaro än högskoleförberedandeprogrammen. I det sista temat diskuterades motivationsarbetet och där framkom flexibilitet, direkt feedback och uppmuntran som sätt att motivera.  Motivationsfaktorerna innefattade vilka programtyper som hade mest inre motivation och yttre motivation och varför den motivationen uppstod. I temat ”frånvaro” så diskuterades anledningar till att frånvaron är högre på yrkesprogram. Idrottslärarnas motivationsarbete analyserades för att sedan diskutera varför en autonomistödjande lärarstil är att föredra. / The aim of the study is to get a deeper understanding in how absence occurs in vocational programs and how physical education teachers work with motivational work.  After my own observations during my internship in a high school I saw a visible difference in absence between vocational programs and college preparatory program which got clearerafter obtaining an absence list. Motivation is something that affects people in different ways. The Self-determination Theory was used to evaluate vocational students and how motivationcould be affected by competence, autonomy and relatedness. The qualitative method was performed with an unstructured interview with six currentphysical education teachers from three different high schools. Three main themes were made before the interviews and those where motivating factors, absence, and motivational work. A complimentary quantitative absence list from my internship school was also used in the study. When motivational factors were discussed during the interviews two main results wereformed, the importance in grades for students’ outer motivation and that inner motivation generally is worse in vocational programs. The second theme was absence where all participants answered the same way, vocational programs generally have more absence in physical education compared to college preparatory programs. The last theme discussed was the motivational work where flexibility, direct feedback and encouragement where ways tomotivate. Motivational factors included the program types which had a higher inner and outer motivation and why that motivation occurred. The theme “absence” provided reasons for the higher absence rate in vocational programs. The motivational work from physical educationteachers was first analyzed to then discuss the reason why an autonomy supported teaching style is recommended.

Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares arbetssätt att inkludera elever med övervikt i idrottsundervisningen (att göra undervisningen tillgänglig för alla). Två centrala frågeställningar ställs: (1) På vilket sätt anpassar idrottslärare undervisningen för elever med övervikt? (2) Hur betygsätts elever med övervikt? Genom en systematisk informationssökning består kunskapsöversikten av tolv primärkällor. I arbetet har både nationella och internationella forskningsartiklar, tidskriftsartiklar, studier och en autoetnografi som sträcker sig ungefär 10 år tillbaka inkluderats. Tanken var att primärt hålla mig till informationskällor från 2013 till 2023 med uppdaterade fakta, men har också använt mig av några äldre relevanta källor. En synopsis av varje studiens syfte, metod och resultat introduceras nedan.  Resultaten visar att det finns ett samband mellan lärarnas bedömningskriterier och elever med övervikt, då lärarna betygsätter elever med olika kriterier. Dessutom har överviktiga elever svårt att känna sig inkluderade i idrottsundervisningen på grund av deras kroppsliga förmåga. Både elever i normalvikt och överviktiga elever ska kunna utföra samma aktiviteter på samma tid. Kunskapsöversikten visar också att elever med övervikt tappar sin motivation, glädje och ambition att vilja vara med i idrottsundervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver ha nya arbetssätt i sin undervisning och nya, effektivare metoder för att inkludera alla elever i undervisningen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7-9 talar om relationen mellan orientering och friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna studien avser besvara är följande: Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv och orientering? Vilka geografiska områden används för friluftslivsundervisning? Hur används de geografiska områdena i undervisningen?  Metod Datainsamlingen till studien gjordes i form av semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Sju idrottslärare från årskurs 7-9 intervjuades, fem från Stockholms län varav två verksamma i innerstaden, en från Södermanlands län samt en från Norrbottens län. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkriberingen analyserades med hjälp av diskursanalys som teoretiskt ramverk. Resultat Diskursanalysen av hur idrottslärare talar om relationen mellan friluftsliv och orientering resulterade i en övergripande diskurs där själva undervisningen i friluftsliv framträder som bestående av aktiviteter. Orientering beskrevs vidare som ett kunskapsområde som kunde integreras i friluftsundervisningen. Friluftslivsundervisnings olika aktiviteter ses av flera lärare som förberedande delar inför vandringar och övernattningar. Närområdets ansågs ha stor betydelse då det just gav möjligheter till dessa förberedande aktiviteter. I talet om undervisning i friluftsliv och orientering framkom även behovet av mer resurser och mer av ämnesöverskridande planeringstid. Vid genomgången av det empiriska materialet framkom även att eleverna hade svårt att uppfatta syftet med de aktiviteter som genomfördes, vilket resulterade i att undervisningen i friluftsliv många gånger präglades av omotiverade elever. Slutsats I diskursanalysen av lärarnas tal framträder att lärarna har en mycket en öppen tolkning av kursplanen, där orientering utgör en aktivitet bland andra inom friluftsliv. Skolans närområde tilldelas stor betydelse och används för aktiviteter. Den öppna skrivningen i kursplanen ger idrottslärare möjligheter att bedriva aktiviteter utan att placera in dem i ett mer övergripande sammanhang. En möjlig lösning som gör att momentet friluftsliv och utevistelse kan inkluderas mer i undervisningen, är dels mer tid till undervisningen, dels en ämnesöverskridande planering. Detta skulle kunna skapa möjligheter till en rödare tråd än vad som återfinns idag. Friluftsliv och andra typer av ämnesinnehåll skulle kunna särskiljas tydligare. / Abstract Aim and research questions The purpose of this study is to examine how physical education (PE) teachers from grades 7-9 view the relationship between orienteering and friluftsliv within their teaching. The study aims to answer the following questions: How do PE teachers use orienteering and friluftsliv in their teaching? Which geographical areas are used during lessons focusing on friluftsliv? In what ways are these geographical areas being used by PE teachers? Method The data was collected through semi structured interviews which followed an interview guide. Seven PE teachers were interviewed, of which five teach came within the Stockholm area, one from Norrbotten and one from Södermanland. The teachers were selected through a convenient sample. The interviews were recorded, transcribed to text documents and thereafter analyzed by using a discourse analysis. Results The discourse analysis showed that the teachers view friluftsliv as a teaching area for physical activities. This was further explained by the teachers´ strive to organize the friluftsliv education using activities named by the curriculum. The teachers viewed these activities as preparations for other outdoor activities, such as longer hikes. The discourse around orienteering was that orienteering was an integrated part of friluftsliv. The open interpretation of the curriculum by the teachers led in some cases to activities being chosen without much reflection on their actual purpose. Furthermore, the empirical material showed that students did not know the purpose of certain activities, which affected their overall motivation for friluftsliv education. An important aspect for all teachers in this study is the geographical areas close to the school. Another aspect is the PE teachers´ desire for more cooperation with other school subjects. The PE teachers also expressed that they wanted a solution which could create more time for friluftsliv in their teaching, which would make it easier to organize meaningful activities. Conclusion The discourses connected to how the teachers talk about friluftsliv and orienteering shows that friluftsliv is mainly viewed as an area for physical activity. When discussing geographical areas close to the school, a discourse was created which highlighted the significance of this aspect, together with friluftsliv as a means of preparation for other outdoor activities. More cooperation with other subjects has potential to create more time for friluftsliv, making it easier to separate orienteering from this teaching area.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i Stockholmsområdet tolkar målsättningar i ämnet idrott och hälsa utifrån styrdokumenten, samt hur dessa tillämpas i undervisning i förhållande till påverkansfaktorer för att sträva efter en likvärdig undervisning. Frågeställningarna är: (1)Vilka målsättningar har lärare i ämnet? (2)Hur arbetar lärare för att uppfylla dessa mål och sträva efter en likvärdig undervisning? (3)Vilka faktorer påverkar lärares mål med undervisning?   Metod:  Eftersom studien syftar till att undersöka lärarnas tolkningar och upplevelser valdes en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare i Stockholmsområdet. Datainsamlingen analyserades med hjälp av en deduktiv innehållsanalys utifrån två teoretiska utgångspunkter. Dessa två teoretiska utgångspunkterna var ramfaktorteori och läroplansteori.   Resultat: Resultatet visar att idrottslärarna hade gemensamma målsättningar med ämnet idrott och hälsa. Dessa målsättningar var: rörelseglädje, intresse för framtida fysisk aktivitet, kunskaper om hälsa och etiskt perspektiv. Resultatet visade att två idrottslärare hade ytterligare enskilda målsättningar. För att tillämpa dessa mål i undervisningen använde de sig av variation av olika aktiviteter samt olika pedagogiska tillvägagångssätt såsom anpassning, repetition och progression. De inre och yttre faktorer som påverkade lärarna var framförallt erfarenhet, idrottsbakgrund, lokal, tid och elevsammansättning.   Slutsats:  Utifrån resultatet av studien kan vi dra en slutsats att lärarnas tolkning av ämnets målsättningar grundades utifrån de formulerade målen i styrdokumenten. Detta tyder på att de olika riktlinjerna på formuleringsarenan bidrar till en mer likvärdig tolkning. Däremot tillämpades målsättningarna på olika sätt beroende på de yttre och inre faktorerna. Baserad på denna iakttagelse kan en slutsats dras att likvärdig undervisning kräver att läraren gör anpassningar utifrån de förutsättningar hen har i sitt specifika sammanhang. / Aim:The aim of this study is to investigate how physical education teachers in the Stockholm area interpret objectives in the subject of sports and health based on the governing documents, and how these are applied in teaching in relation to influencing factors in order to strive for an equivalent teaching. The questions are: (1) What are the goals of teachers in the subject? (2) How do teachers work to meet these goals and strive for equal teaching? (3) What factors influence teachers' goals in teaching? Method:Since the study aims to examine teachers' interpretations and experiences, a qualitative method was chosen. The data collection was carried out through semi-structured interviews with six sports teachers in the Stockholm area. The data collection was analyzed using a deductive content analysis based on two theoretical basis. These two theoretical basis were framework factor theory and curriculum theory. Results:The results show that the physical education teachers had common goals with the subject sports and health. These goals were: joy of movement, interest in future physical activity, knowledge of health and ethical perspective. The results showed that two sports teachers had additional individual goals. To apply these goals in the teaching, they used variety of different activities as well as different pedagogical approaches such as adaptation, repetition and progression. The internal and external factors that influenced the teachers were primarily experience, sports background, location, time and student base. Conclusion:Based on the results of the study, we were able to conclude that the teachers' interpretation of the subject's objectives was based on the formulated objectives in the curriculum. This indicates how the different guidelines in the formulation arena contribute to a more equal interpretation. However, the objectives were applied in different ways depending on the external and internal factors. Based on this observation, it can be concluded that equivalent teaching requires the teacher to make adjustments based on the conditions in their specific context.

Sverige är ett land omgiven av vatten och hav, där vi har en stark tradition av vattenaktiviteter och därmed även obligatorisk simundervisning. Enligt en uppföljning av skolverket, kan inte sju procent av eleverna i årskurs 6 simma 200 meter. Detta innebär att ungefär 8 300 elever som lämnade mellanstadiet i juni inte kunde simma inför sommarlovet. Antalet personer som inte kan simma är en högre siffra i samhället och ett allvarligt problem. Det är på tiden att lyfta fram frågan om simkunnigheten och grundskolans simundervisning.Simlärare och idrottslärare uppger att det är svårt att bedriva simundervisningar av flera anledningar. Det är brist på närhet till simhall, tid, plats, ekonomi, trivsel och säkerhet, för att nämna några.Upptäckten om hur simhallens miljö talar emot simundervisnings moment för både lärare och skolbarn är en nyare problematik, som måste utredas för att underlätta simlärares arbetsprocess och öka deltagande och inlärningsförmågan på simlektioner. Hur kan vi förbättra upplevelsen av simundervisning för skolklasser i grundskolor? Examensarbetet är i samarbete med idrottslärare, simlärare och Svenska Livräddningssällskapet för att utforska och definiera utmaningarna och föreslå designlösningar. Genomförandet består av designmetoder i form av research och intervjuer, inklusive idéegenerering, workshops, konceptutveckling,utvärdering och flera andra metoder.Tre designförslag utvärderades, vilket ledde fram till ett slutgiltigt holistiskt koncept på en framtida simundervisningslokal och bassäng som är mindre, närmare bostadsområden och skolor, anpassningsbar till olika simnivåer och aktiviteter, som främjarsäkerhet och trivsel. I lokalen ingår ett system för en halvtransparent draperi avskärmning, för att minska distraktioner från olika simaktiviteter som pågår samtidigt. Miljöutformningen är designad i färger och former som skapar tydlighet i lärares och skolbarns rörelseflöde i rum och upplevelse av dess rumslighet. Måtten tar hänsyn till byggesramarna för en simlokal och syftar till att implementeras i befintlig sportanläggning och framtida mindre anläggningar. / Sweden is a country surrounded by water and sea, where we have a strong tradition of water activities and thus also compulsory swimming lessons. According to a follow-up by the school board, seven percent of students in grade 6 cannot swim 200 meters. This means that approximately 8,300 students who left middle school in June could not swim before the summer holidays. The total number of people in who cannot swim in the society is an even higher number and a serious problem. It is time to highlight the issue of swimming skills and primary school swimming lessons.Swimming teachers and school teachers state that it is difficult to conduct swimming lessons for several reasons. There is lack of nearby swimming pools, time, place, finances, well-being and safety, to name a few. Discoveries about how the environment of the swimming pool speaks against elements of swimming lessons for both teachers and schoolchildren is a newer problem, which must be investigated in order to facilitate the work process of swimming teachers and increase participation and the ability to learn how to swim. How can we improve the experience of swimming lessons for larger school classes in primary schools? This degree work is in collaboration with school teachers, swimming teachers and the Swedish Life Safety Society, to explore and define the challenges and propose design solutions. The implementation consists of design methods in the form of research and interviews in the design process including idea generation, workshops, evaluation and several other methods.Three design proposals were evaluated, leading to a final holistic concept of a future swimming lesson facility and pool that is smaller, closer to residential areas and schools, adaptable to different swimming levels and activities, and promotes safety and well-being. The room includes a system for a semi-transparent drapery screening, to reduce distractions and divide different swimming activities that are going on at the same time. The environment is designed in colors and shapes that create clarity in the room movement flow and experience of spatiality. The dimensions could work within the building framework for a swimming pool and be implementable both in existing sports facility and future smaller facility.

The present study deals with teachers' experiences and perceptions of physical education for newly arrived students at the language introduction programme. The study's questions deal with what the teachers see as central to the teaching of physical education and health at language introduction, as well as what challenges and opportunities they highlight in relation to the teaching. To answer the questions, data has been collected through semi-structured interviews with six different teachers who teach physical education and health at the language introduction programme. The material was processed with inspiration from the six phases in Braun & Clarke's (2006) guide for thematic analysis. In the analysis, Larsson's (2012) sociocultural perspective on movement has been used as a theoretical framework to understand the new context for movement that teaching constitutes, as well as how previous contexts for movement have shaped the students. As an even more relationship-oriented complement to Larsson's (2012) perspective, Aspelin & Persson's (2011) relational pedagogy has guided the understanding of the teachers' approach to students, and the social processes that arise in teaching. The results of the study show that relationships between teacher and student are central to the teaching of sports and health in the language introduction programme. Another central aspect, which is described as characterizing for the specific teaching context, is the heterogeneity of the student groups. The heterogeneity is made visible through different conditions, needs and goals as well as a great variation in the students' school background: everything from a stable school background to no experience at all. Against the background of this heterogeneity, the teachers also highlight how a central challenge places itself within a subject-specific category: the newly arrived students' varying experiences of movement. The result shows an effort by the teachers to create a teaching environment in which the students are not afraid to fail, and which is characterized by a distinction between performance and individual. The results also show that the students' multilingualism is seen as an important asset by the teachers, regarding how the students help each other in order to understand what the teachers convey. / Studien syftar till att undersöka lärares upplevelser och uppfattningar av idrottsundervisning för nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet. Studiens frågeställningar behandlar vad lärarna ser som centralt i undervisningen i idrott och hälsa på språkintroduktion samt vilka utmaningar och möjligheter de lyfter i relation till undervisningen. För att besvara frågeställningarna har data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i idrott och hälsa på språkintroduktion. Materialet bearbetades med inspiration från de sex faserna i Braun & Clarkes (2006) guide för tematisk analys. I analysen har Larssons (2012) sociokulturella perspektiv på rörelse använts som teoretiskt ramverk för att förstå det nya sammanhang för rörelse som undervisningen utgör, samt hur tidigare sammanhang för rörelse präglat eleverna. Som ett än mer relationsorienterat komplement till Larssons (2012) perspektiv har Aspelin & Perssons (2011) relationella pedagogik agerat vägledning i förståelsen för lärarnas förhållningssätt till eleverna, och de sociala processer som uppstår i undervisningen. Studiens resultat visar att relationsskapande mellan lärare och elev är centralt för undervisningen i idrott och hälsa på språkintroduktionsprogrammet. En annan central aspekt, som beskrivs som karakteriserande för undervisningssammanhanget, är undervisningsgruppernas heterogenitet. Heterogeniteten synliggörs genom olika förutsättningar, behov och målsättningar såväl som en stor variation i elevernas skolbakgrund: allt från en stabil skolbakgrund till ingen erfarenhet alls. Mot bakgrund av denna heterogenitet lyfter lärarna även hur en central utmaning placerar sig inom en ämnesspecifik kategori: de nyanlända elevernas varierande erfarenheter av rörelse. I resultatet synliggörs en strävan hos lärarna att skapa en undervisningsmiljö i vilken eleverna inte är rädda att misslyckas, och som präglas av åtskillnad mellan prestation och individ. Resultatet visar även att elevernas flerspråkighet ses som en viktig tillgång av lärarna, i det avseendet att eleverna hjälps åt sinsemellan i syfte att förstå vad lärarna förmedlar.

Syfte och frågeställningar  Det övergripande syftet är att ta reda på hur distansundervisningen har påverkat lärare i ämnet idrott och hälsa under rådande pandemin (Covid-19) på grundskolan (årskurs 4–9) och gymnasiet.    Hur upplever lärare i ämnet idrott och hälsa att de påverkas av distansundervisning? Vilka för och nackdelar finns det med distansundervisning, enligt lärare i idrott och hälsa?  Metod  Studien är en kvantitativ undersökning som genomfördes på lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, högstadiet och mellanstadiet. Utifrån bekvämlighetsurval, bestod studien av 95 lärare i idrott och hälsa, efter bortfall bestod populationen av 84 lärare i ämnet idrott och hälsa. Lärarna i idrott och hälsa fick svara på enkätfrågor med flersvarsalternativ frågor och en fråga med öppet svarsalternativ. Data analyserades via tolkning, kategorisering och anknytning till tidigare forskning. Den teoretiska utgångspunkten var läroplansteori samt ramfaktorteorin.   Resultat   98 % av deltagarna anser att de inte har tillräckligt med digital kompetens för att undervisa på distans vilket påverkarar undervisningen negativt. 43 % av lärarna i idrott och hälsa upplevde att de inte kan implementera videosamtal i sin undervisning. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa upplevde en ökad arbetsbelastning där sömn och stress påverkats negativt för att det inte finns tillräckligt med IT resurser i skolan. Det framkom även att 96 % av lärarna i idrott och hälsa har det svårt att tolka läroplanen och överföra praktiska moment till distansbaserad undervisning. Slutsats  Distansundervisning i skolan har varit lösningen för att förhålla sig till restriktioner vilket enligt lärare i idrott och hälsa har påverkat ämnet negativt. De teoretiska momenten i idrott och hälsa har tagit större plats i undervisningen enligt 34 % av respondenterna. Lärarna i idrott och hälsa anser att de har haft svårigheter i att tolka och överföra läroplanens praktiska moment till distans och detta leder till att eleverna inte får den utbildning de egentligen ska få. / Aim The overall purpose is to find out how distance education has affected teachers in the subject of physical education during the prevailing pandemic (Covid-19) in primary school (stadium 4–9) and upper secondary school. How do physical education teachers feel that they are affected by distance education? What are the pros and cons of distance learning, according to physical education teachers? Method   This study is a quantitative survey conducted on physical education teachers in Primary school (grade 4–9) and high school. Based on convenience selection, this study had 95 physical education teachers where 11 teachers were not included. This study´s population is 84 physical education teachers. The physical education teachers had to answer questionnaires with multi-answer alternative questions and a question with an open answer alternative. The data was analysed through interpretation, categorization and connection to previous research and theoretical starting point. The theoretical starting point was curriculum theory and the framework factor theory. Results   98% of the participants believe that they do not have enough digital skills to teach at a distance, which has a negative effect on teaching. The result shows that 43% of physical education teachers felt that they could not implement video calls in their education. Most of the physical education teachers experienced an increased workload where sleep and stress have been negatively affected because there are not enough IT resources in the school. 96 % of physical education teachers could not interpret and transfer the curriculum's practical elements to distance education.   Conclusion Distance education in schools has been the solution to match the restrictions, which according to our results have had a negative effect regarding the subject of physical education. However, the theoretical elements in physical education have increased according to 34 % of respondents. It appears that physical education teachers have difficulties in interpreting and transferring the curriculum's practical elements to distance education and this leads to the students not receiving the education they are entitled to.