Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever olika projekt med extra fysisk aktivitet och hur dessa projekt påverkat undervisningen i idrott och hälsa. Sju lärare i idrott och hälsa på grundskolan och gymnasieskolan har intervjuats om deras upplevelser av projekt med extra fysisk aktivitet som genomförts på deras skolor. Analysen av intervjuerna har utgått från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Resultaten visade att idrott och hälsa lärarna haft en generell positiv inställning till projekten och att projekten haft en gynnsam påverkan på undervisningen i ämnet idrott och hälsa. De vanligast förekommande projekten har haft en fokusering mot fysisk aktivitet och dess påverkan på akademiska resultat.

Kunskapsöversikten undersöker forskning om betydelsen av digitala verktyg i idrott ochhälsa. Syftet är att se vilka möjligheter som finns, och vilka hinder digitala verktyg kanmedföra i undervisningen. Digitala verktyg är högst relevant sett till vår profession, givetden digitaliseringsstrategi som svenska skolan förväntas följa. Frågeställningarna har varit:Vilka möjligheter och fördelar kan digitala verktyg tillföra i idrottsundervisningen? och Vilka hinderfinns och vilka nackdelar kan uppstå när digitala verktyg används inom idrott och hälsa?. Metoden hargrundat sig i vad Friberg (2017) beskriver som en sökprocess och sökningen är gjord pådatabaserna Education Research Complete, SPORTDiscus och Google Schoolar.Resultaten påvisar att det finns potential och möjligheter med digitala verktyg men att detinte kommer utan rätt resurser och kunskap. Större delar av resultatet visar upp hindersnarare än möjligheter och dessa hinder presenteras djupare i diskussionen under rubrikenVilka hinder finns och vilka nackdelar kan uppstå när digitala verktyg används inom idrott och hälsa?med teman: Digital Kompetens, Resurser och Rörelse. I rubriken Digital Kompetens diskuterasbland annat bristen på rätt kompetens gentemot regeringens digitaliseringsstrategi ochSkolverkets rapport om “IT-användning och IT-kompetens i skolan”. Resurser är den deleni diskussionen som belyser att lärare åskådliggör faktorer som tid, ekonomi och att detråder en materiell ojämlikhet mellan skolor. I rubriken Rörelse ser vi resultat som indikerarpå en lägre fysisk aktivitet när elever använder digitala verktyg. Detta diskuteras gentemotSkolverkets reviderade kursplan om en ökad digitalisering i skolan och beslutet om detutökade antalet timmar i idrott och hälsa.

Teaching in outdoor recreation has long been an obvious part of the school, especially in the field of sports and health. In the new school reform, Lgr 11, outdoor life has more space than previous curricula. The purpose of the study is to investigate what sports teachers say about how they teach in outdoor life and to investigate what factors affect teaching in outdoor life. The result shows that all the sports teachers who participated in the survey think it is positive that outdoor life has been given a more significant role in the new curriculum, but the say that there is less outdoor life in their teaching than they wish. The biggest factors that influence their teaching in outdoor life are knowledge, time and school location. / Undervisning inom friluftsliv har sedan länge varit en självklar del i skolan, framför allt i ämnet idrott och hälsa. I den nya läroplanen, Lgr 11, har friluftsliv mer utrymme än i tidigare läroplaner. Syftet med studien är att undersöka vad idrottslärare säger om hur de undervisar i friluftsliv samt undersöka vilka faktorer som påverkar undervisningen inom friluftsliv. Resultatet visar att samtliga idrottslärare som deltagit i undersökningen tycker att det är positivt att friluftsliv har fått en mer betydande roll i den nya läroplanen men säger att det förekommer mindre friluftsliv i deras undervisning än vad de önskar. De största faktorerna som påverkar deras undervisning i friluftsliv är kunskap, tid och skolans läge.

Friluftsliv är viktigt för ämnet idrott och hälsa. Begreppet förklaras inte och aktiviteterföreslås inte till friluftslivsundervisningen, utan bestäms av idrottslärarna (Skolverket, 2017). Syftet var att undersöka utrymmet och formen friluftsliv ges i undervisningen och någrafaktorer till detta. Nämligen om gymnasieskolans lokalisation och lärarens personliga syn påfriluftsliv påverkar friluftslivsundervisningen. Undersökningen är kvantitativ med ett bekvämlighetsurval som representerar Sveriges befolkningsmängd (Norrland 11 procent,Svealand 41 procent, Götaland 48 procent), andelen idrottslärare (kvinnliga, 32 procent;manliga, 68 procent) och medelerfarenhetsåldern (12,7 år) för lärare på gymnasieskolor. Enkätens respondenter (n=109) arbetade över hela landet (SCB, 2019; Skolverket, 2019). Den vanligaste formen är praktisk och de tre vanligaste aktiviteterna är orientering, vandringoch paddling. Mest utrymme ges under ordinära idrottslektioner, tidig hösttermin eller senvårtermin. Friluftslivsundervisningen ges mindre utrymme än andra aktiviteter enligt 69,4 procent av respondenterna. Chansen av att lärare ger inslag av teoretisk friluftslivsundervisning ökar om läraren har en hög syn på friluftsliv och om skolan ligger i en stad. Inga samband mellan friluftslivsundervisningens utrymme och lärarens syn eller skolans lokalisation kunde fastställas. Resultaten går emot litteraturen (Backman, 2011b).Grupperingsfel kan ha påverkat resultatet då respondentantalet ur lokaliseringsgruppen frånförorten (n=4) och lärare med låg syn (n=1) var fåtaliga.

Idrottsundervisningen i svenska grundskolor är ett ämne som ställer krav på fysisk aktivitet och rörelse. Eleven får betyg utifrån sina prestationer inom dessa fysiska aktiviteter. I denna studie har åtta idrottslärare intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever inkluderingsarbetet så att alla elever oavsett eventuella fysiska funktionsnedsättningar eller ej kan delta på idrottslektionen samt vilka tillämpningar de skulle önska för att kunna genomföra denna inkludering. Det framkommer att idrottslärare upplever utmaningar i att utforma en inkluderande idrottsundervisning så att alla elever kan delta. Resultatet i studien visar på ett behov av kunskapstillgång som kan vara av betydande karaktär för hur idrottslärare arbetar för att inkludera alla elever. Det visar också att idrottslärarna idag arbetar utifrån en lektionsutformning som grundar sig i aktivitet där alla förväntas kunna delta grundat i vissa fysiska preferenser och att de ständigt ställs inför utmaningar i hur de ska kunna gå till väga för att inte behöva utsätta enskilda elever för att bli exkluderade. Slutsatsen visar att idrottsundervisningen idag inte erbjuder inkludering för alla elever och i de fall då idrottslärarna försöker anpassa lektionen kan detta resultera i att enskilda elever ändå kan exkluderas. / Physical education in Swedish primary schools is a subject that places demand on physical activity and movement. The student receives grades based on their performance in these physical activities. In this study, eight physical education teachers were interviewed to investigate how they experience the inclusion work so that all students, regardless of any physical disabilities or not, can participate in the sports lesson and what applications they would like to be able to implement this inclusion. It appears that physical education teachers experience challenges in designing an inclusive physical education so that all students can participate. The results of the study show a need for access to knowledge that can be of a significant nature for how physical education teachers work to include all students. It also shows that physical education teachers today work on the basis of a lesson design based on activity where everyone is expected to be able to participate based on certain physical preferences and that they are constantly faced with challenges in how to go about not having to expose individual students to become excluded. The conclusion shows that physical education today does not offer inclusion for all students and in cases where physical education teachers try to adapt the lesson, this can result in individual students still being excluded.

Mitt syfte var att undersöka lärares arbete med elevers delaktighet och inflytande vid planering och genomförande av idrottslektioner, samt hur de beskriver begreppen delaktighet och inflytande. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem behöriga idrottslärare i årskurs 4 – 6 från fem olika skolor. Empirin transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys samt pragmatisk och sociokulturell teori. Resultatet visade att lärares arbete med delaktighet och inflytande såg olika ut, vilket kunde bero på deras tolkning eller förhållningssätt till begreppen delaktighet och inflytande. De arbetssätt som nämndes var kommunikation, elevers påverkan över ämnesinnehållet och påverkan över redovisningsmomenten. Lärarna anpassade redovisningsmomenten och ämnesinnehållet efter elevers förutsättningar genom att ge elever möjlighet till att själva välja vilken aktivitet eller redovisningsmetod som passade dem bäst. Lärarna påpekade att sociala färdigheter, lärares förhållningssätt och förståelse av begreppen som betydande faktorer för elevers delaktighet och inflytande. Faktorer som begränsade elevers delaktighet och inflytande var tidsaspekten och säkerhetsrisken menade idrottslärarna. Slutsatsen jag drar från studien är att elevers möjlighet till inflytande och delaktighet varierar, vilket kan bero på hur lärare uppfattar och väljer att arbeta med begreppen delaktighet och inflytande samt deras anpassning till elevers sociala färdigheter.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka nyexaminerade lärares upplevelser av undervisning i skolämnet idrott och hälsa. Detta undersöktes genom att intervjua dem om deras upplevelser när det kommer till yttre och inre faktorer som påverkar den didaktiska förmågan, hur respondenterna undervisar samt vilka undervisningsmetoder dem förhåller sig till i undervisningen. Frågeställningar är följande: - Vilka faktorer upplever lärare påverkar deras didaktiska förmåga? - Hur undervisar läraren i idrott och hälsa? - Hur förhåller sig lärare i idrott och hälsa till undervisningsstilar? Metod Metoden som valdes för studien var en kvalitativ ansats. Detta genomfördes med hjälp av intervjuer av sex nyexaminerade lärare. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av kommunikationsföretaget Zoom Video Communications (Zoom). Inspelningarna gjordes både via Zoom och mobilen för att säkerställa att inget tappades bort. Varje intervju transkriberades, analyserades och användes sedan i resultatdelen. Som teoretisk utgångspunkt användes Gun Imsens indelning av ramfaktorteorin, Jank och Meyers modell om ramfaktorteorin och Muska Mosstons spektrum av undervisningsstilar. Resultat Intervjuerna visade (1) att lärarna i idrott och hälsa anser att de yttre faktorerna till övervägande del påverkar deras didaktiska förmåga i jämförelse med inre faktorer. (2) Lektionernas innehåll, sekvensering, organisering och undervisningsmetoder styrs till större delen av vilken elevgrupp läraren arbetar med. Lektionsplaneringarna verkar bli lidande till följd av tidsaspekten. (3) De lärarcentrerade undervisningsstilarna var mest förekommande, men samtidigt eftersträvades en variation i undervisningen. Slutsats Respondenterna som alla är nyexaminerade idrottslärare verkar överlag arbeta på ett relativt likartat sätt. De ramfaktorer som till större del lyftes fram av lärarna var de administrativa och resursrelaterade ramarna. Resultatet går dock inte att generaliseras över en större grupp idrottslärare, föreliggande studie bör istället anses vara en överblick över de sex respondenter som deltog i föreliggande intervjustudie. / Aim and researsch questions The aim of this study is to examine newly graduated PE teachers ́ experiences of teaching. The teachers where interviewed about their experiences when it comes to internal and external factors that affects the didactic ability, how the respondents teach and how they relate to teaching methods. Research questions: - What factors do teachers experience affect their didactic ability? - How does the teacher teach physical education? - How do PE teachers relate to teaching styles? Method A qualitative approach was chosen for conducting the study. Six newly examined PE teachers were interviewed. The method was semi structured interviews. We used the teleconferencing software program Zoom Video Communications (Zoom) to ensure nothing was lost. The mobile phone where also used during the recordings. All six interviews were transcribed, analyzed and used in the result section. The theoretical starting points of the study are Imsens group division of frame factors, Jank and Meyers model and Muska Mosstons spectrum of teaching styles. Results The results showed (1) that the respondents ́ experienced the external factors predominantly affected their didactic ability in comparison with the internal factors. (2) The content, sequencing, organization and teaching styles of the lessons are for the most in control by which group of students the teacher work with. The plan of the lesson seems to be suffering as a result of the time limitations. (3) The teacher-centered teaching styles were most common, but at the same time a variety of teaching was sought. Conclusions The study shows that the respondents generally work in a relatively similar way. The framefactors that ́s mostly highlighted by the PE teachers were the administrative and resource-related frameworks. However, results can ́t be generalized over a larger group of PE teachers, the present study should instead be considered as an overview of the six respondents who participated in our interview study.

Momentet dans har enligt tidigare forskning inte så hög status i skolan trots att den har en givenplats i läroplanen. Samtidigt visar även forskning på att intresset för dans bland ungdomar ökar.Syftet med studien är att undersöka idrottslärares och idrottslärarstudenters perspektiv påmomentet dans i ämnet idrott och hälsa. Den här studien har genomförts med hjälp avsemistrukturerade intervjuer med två idrottslärare och tre idrottslärarstudenter.Resultatet visade på att digitala verktyg är ett användbart hjälpmedel när det kommer tillplanering och undervisning kring dans. För att få eleverna mer intresserade av ämnet dans visaräven resultatet på att det är viktigt att lärarna väljer musik som har en tydlig takt som passareleverna. När det kommer till val av undervisningsform visar resultatet även på att de intervjuadeidrottslärarna och idrottslärarstudenterna gärna använder/kommer använda sig av egenskapandedanser i undervinsnigen. / Dance does not have a high status in school, despite the fact that it has a given place in thecurriculum and that research shows that dance does not get as much space in education.Research also shows that interest in dance among young people is increasing.The purpose of the study is to examine the perspectives of physical education teachers andphysical education students on the element of dance in the subject of Physical education andhealth. This study was conducted using semi-structured interviews with two physicaleducation teachers and three physical education students. The results show that digital toolsare a useful implement when it comes to planning and teaching about dance. To get thestudents more interested and to help the students in the teaching, the results also show that itis important that the teachers choose music that has a clear tempo which suits the students.When it comes to choosing a form of teaching, the results also show that the interviewedphysical education teachers and physical education students are willingly to use/will use owncreated dances.

The aim of this study was to examine opportunities and difficulties in physical education and how teachers can adapt physical education for students with an immigrant background. In recent years there has been an increase in newly arrived students in Sweden. For newly arrived students, the Swedish school can function as an arena for integration into the Swedish society. Physical education should function as a safe and welcoming place for students with immigrant background. Nevertheless, several students with immigrant background find the subject challenging. A systematic literature review has been used as a method for this study, where both qualitative and quantitative studies has been used. A total of 12 scientific studies have been selected for this study after being reviewed. The conclusion shows that integration through physical education depends on several factors. Physical education works as a good environment for students who do not master the language in which the teaching is conducted. Body language and the universal rules of sports go a long way when teaching students. There is a lack of sufficient adequate research in Swedish physical education linked to integration to ensure that physical education has major positive effects on the integration of students with an immigrant background. An increased knowledge among teachers about integration and inclusion could contribute to understanding how students with an immigrant background encounter the Swedish school.

Det har synliggjorts i tidigare forskning att vissa idrottslärare i dagens skola anser dansundervisningen och dess innehåll som utmanande. Idrottslärare kan tycka att det är svårt att undervisa i dans och veta vad undervisningen ska innehålla, på grund av att lärarna bland annat inte alltid har tillräckliga danskunskaper. Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt och didaktiska val idrottslärare använder i en lärandemiljö för dans i skolan. En kvalitativ ansats valdes med semistrukturerade intervjuer samt en fältstudie i form av observationer. Intervjuer med fyra idrottslärare som arbetar på både grund- ochgymnasieskola genomfördes. Fältstudien genomfördes med en av de intervjuade idrottslärarna där lärarens arbetssätt observerades under sammanlagt fyra danslektioner i en årskurs 4. Studien resulterade i att idrottslärarna använder olika typer av pedagogiska verktyg och hjälpmedel i sin dansundervisning i form av bland annat dansspel, där dansspel exempelvis kan hjälpa eleverna att utveckla dansfärdigheter. Det uppmärksammades från både observationer och idrottslärarnas uttalanden att vissa elever tycker att det är jobbigt med beröring när de ska dansa tillsammans med en klasskamrat. Där har band eller rep fungerat som ett pedagogiskt verktyg för att underlätta beröring i dansen. Idrottslärarna uppfattade även att det är fler pojkar än flickor som upplever dans som en känslig rörelseaktivitet. Lärarna försöker då arbeta på ett sätt där samtliga elever ska känna att dans fungerar för alla. Idrottslärarna uttrycker att dans kan vara bundet till olika normer om manligt respektive kvinnligt och hanterar dessa normer i undervisningen på olika sätt, bland annat genom att säga förare och följare när eleverna ska dansa pardans för att försöka bryta dessa genuskodadeföreställningar. Slutsatsen är att idrottslärarna till viss del uppfattar dans som ett utmanande moment i idrottsundervisningen. Dock har didaktiska val och olika typer av undervisningsmetoder idrottslärarna använder sig av en betydande roll i dansundervisningen. Resultatet tyder på att det finns hjälpmedel och didaktiska verktyg som kan underlätta för idrottslärares arbetssätt i dansundervisningen samt för elevernas progression i idrottsämnet med dans som berört område.