Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare framställs i svenska filmer ur ett genusperspektiv samt hur framställningarna förhåller sig till internationella idrottslärarporträtteringar. Studien kommer att besvara följande frågeställningar: - Vilka egenskaper och karaktärsdrag tillskrivs manliga och kvinnliga idrottslärare i svensk film?- Vilka skillnader respektive likheter finns mellan svenska och amerikanska framställningar av idrottslärare? Teori och metod Studien har en kvalitativ ansats som tar avstamp i den fenomenologiska metoden. För att besvara forskningsfrågorna tillämpades en teoretisk karaktärsanalysstrategi utifrån fem karaktäriseringstekniker samt en litteraturstudie. Datainsamlingen byggde på ett målinriktat och målstyrt urval där åtta svenska filmer och tre amerikanska forskningsartiklar gällande hur idrottslärare porträtteras valdes ut. Det teoretiska angreppssättet ’att göra kön’ användes för att tolka och förstå data. Resultat Resultatet visar att manliga idrottslärare i svensk film framställs med tre tydliga karaktärsdrag. De framställs som trygghetsskapare, lärande lärare och mobbare. Vidare  porträtteras kvinnliga idrottslärareporträtteras den kvinnliga idrottsläraren som endast en  endast maktgalenna förgripare. I jämförelsen mellan hur svenska och amerikanska idrottslärare framställs framkom fler skillnader än likheter. Till skillnad från de svenska framställningarna porträtteras amerikanska manliga idrottslärare som heterosexuella, aggressiva och lågintellektuella muskelknuttar medan de kvinnliga idrottslärarna framställs som sexobjekt eller stereotypt karlaktigt homosexuella. Slutsats Utifrån studiens syfte framhävs tre slutsatser: 1) manliga och kvinnliga idrottslärarkaraktärer i svensk film skildras olika, 2) svenska och amerikansk filma samhällen har inte samma kulturella uttryck uppfattning omgällande idrottslärare och 3) svenska filmer både vidgar och förstärker könsstereotyper via idrottslärarkaraktärer. För att kunna dra mer omfattande slutsatser gällande hur idrottslärare framställs i svensk film krävs ytterligare forskning. / Aim and research questions The aim of this study is to investigate how physical education teachers (PE teachers) are portrayed in Swedish films from a gender perspective as well as how these portrayals relate to international representations of PE teachers. The study will answer the following questions: - Which characteristics are attributed to male and female PE teachers in Swedish films? - What are the differences and similarities between Swedish and American depictions of PE teachers? Theory and method The study has a qualitative approach based on the phenomenological method. To answer the research questions, a theoretical character analysis strategy based on five different characterization techniques and a literature study was applied. The data collection was based on a purposive sampling from which eight Swedish films and three American studies regarding portrayals of PE teachers were selected. The theoretical approach of ‘making gender’ was used to interpret and understand the data. Results The results show that male PE teachers in Swedish films are portrayed with three distinct characteristics. They are portrayed as creators of security, educators and bullies. Furthermore, the female PE teacher is portrayed as a power-crazed abuser. In the comparison between Swedish and American depictions of PE teachers in films, more differences emerged than similarities. In contrast to the Swedish portrayals, American male PE teachers are portrayed as heterosexual, aggressive and low-intellectual musclemen, whilst the female PE teachers are portrayed as sex objects or butch homosexuals. Conclusion Based on the aim of the study, three conclusions are highlighted: 1) male and female PE teachers are portrayed differently in Swedish films, 2) Swedish and American films do not have the same cultural expression regarding PE teachers and 3) Swedish films both broaden and reinforces gender stereotypes through the PE teacher characters. In order to draw more comprehensive conclusions regarding the portrayal of PE teachers in Swedish films, further research is required.

The purpose of this study is to examine how a chosen number of PE teachers experience their work environment couple to physical, psychological, and social aspects. The purpose of this study is also to examine if there are any differences between how a PE teacher with one subject and a PE teacher with two subjects experience their work environment. The study material consists of transcribed interviews with six different respondents who are not dependent of each other. The result of the study confirms what previous research has shown. Based on physical aspects the respondents feel that their work environment involves strain on the voice because of the noise level that PE teachers are exposed to. The respondents also think that being a PE teacher is a physical job which has its pros and cons. Based on psychological aspects the respondents experience that their stress is connected to schedule, mentorship, and the student’s safety. Based on social aspects the respondents believe have tendencies to become isolated if they do not have a colleague who also teaches PE because the PE teachers are often located in another building than the rest of the school. The study does not show any significant differences between PE teachers with one subject and PE teachers with two subjects. Because of this, the study instead shows themes from the interviews that often occurred which can relate to differences between PE teachers with one subject and PE teachers with two subjects. This study´s theoretical framework is KASAM. KASAM is used both while reasoning about PE teachers work environment and while reasoning about distinctions between being a PE teacher with one subject and being a PE teacher with two subjects.

I studien tillämpades en kvalitativ metod i form av nio semistrukturerade intervjuer efter lämplighetsurval. Det innebar att deltagarna skulle arbetat som idrottslärare på låg och mellanstadiet, hade en idrottslärarexamen och att de jobbat minst ett år inom yrket. Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare i yngre grundskolan tänker kring sitt arbete för att motivera skolelever till fortsatt fysisk aktivitet på fritiden.Data bearbetades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. De två teman som analyserades fram var “Anpassad undervisning” och”Integration av fritiden i undervisningen”.Resultatet visade att deltagarna arbetade för att motivera elever till fortsatt fysisk aktivitet. De anpassar undervisningen på grupp och individnivå när det gäller feedback, anpassning av lektioner samt inflytandet i undervisningen. Resultatet visade också att deltagarna får in fritiden i undervisningen, det vill säga föreningsliv samt teknik och trender som är populära för eleverna. / The study applied a qualitative approach in form of nine semi-structured interviews as appropriate selection. This mean that the participants would be working as sports teacher at low and middle schools, had a proper sports teacher education, and that they have worked at least one year. The purpose of this study was to investigate how sports teachers working within younger elementary school perceives their own work of motivating students to continue physical activity on their leisure time. Data were processed and analyzed using a thematic analysis. The two themes analyzed were "adapted education" and "Integration of leisure in teaching". The results revealed that participants actively worked with motivating students to continue physical activity on their leisure time. They adapt teaching at group and individual level in terms of feedback, adaptation of lessons, and influence teaching. Furthermore, the results also suggests that participants get in leisure time in teaching, through activities such as sports clubs, technology, and trends that are popular for students.

I detta arbete studeras varför idrottslärare i större utsträckning väljer att lämna sitt yrke för ett annat. Tidigare studier visar att 18 procent av nyutbildade idrottslärare slutar inom loppet av fyra år. Den genomsnittliga arbetsperioden som idrottslärare är ungefär nio år. Med en metod av öppna intervjuer kommer fem före detta idrottslärare att svara på varför just de slutade som idrottslärare för att fortsätta arbeta inom något annat. Dessa svar har sedan granskats ur en handlingsteori och jämförts med tidigare kända anledningar till varför arbetstagare slutat sin yrken. Detta för att få en djupare förståelse till varför respondenterna har valt att sluta och vad som fick dem att arbeta med det de gör idag. Resultaten av denna undersökning visar att flera av de före detta idrottslärarna redan har fått eller riskerade att få skador på kroppen på grund av sitt yrke så som i rygg, knän, öron och röst. Andra anledningar som gjorde att respondenterna slutade som idrottslärare var bland annat för lite frihet då de nu känner att de har mer frihet i sitt arbete gällande vad de ska göra och planera. De känner att de kan påverka mer med sina nuvarande yrken än mot vad de kunde som idrottslärare. I diskussionen diskuteras det om hur respondenterna mår idag och hur de tror att deras livstillvaro hade varit om de fortsatt som idrottslärare. Det diskuteras också om hur dessa anledningar är riktade för enbart idrottslärare eller mot personer som slutar sitt jobb för ett annat överlag. Slutsatsen är att den faktor som påverkar en idrottslärares val att sluta är att jobbet eller arbetsplatsen inte var som förväntat enligt den anställde på grund av skaderisken, missanpassning mellan arbetet och individ, få utvecklings-, påverkansmöjligheter inom sitt arbete eller stress på grund av överansträngning och känsla av obalans i sig själv. Samtliga respondenterna fick bättre livstillvaro av att byta yrke. / In this work, it is taken up reasons for why PE teachers increasingly choosing to leave their profession for another. Previous studies show that 18precent of newly qualified PE teacher quits within four years. The average period of employment as a PE teacher is about nine years. With a method of open interviews, five former PE teacher answer why just they ended leaving the profession as a PE teacher to continue to work in something else. These responses are then examined from an action theory and compared with previously known reasons why workers leave their jobs. This is to get a deeper understanding as to why respondents have chosen to stop and what made them work with what they do today. The results of this survey show that many of the former PE teachers have already received or are at the risk of damage to the body because of their profession in the back, knees, ears and voice. Other reasons that made respondents who ended PE teachers included too little freedom as they now feel they have more freedom in their work regarding what to do and plan. They feel that they can influence more with their current professions than towards what they could as a PE teacher. In the discussion that discussed how respondents feel today and how they think their lifestyle absence would have been if they continued as a PE teacher. It also discusses how these reasons are targeted solely PE teachers or persons who ends his job for another general. The conclusion is that the main factor influencing the PE teachers' choice to quit is to the job or workplace was not as expected, according to the employee cause of injury risk, the mismatch between job and person. to get development, advocacy opportunities in their work or stress due to overwork and sense of imbalance itself. All respondents received better life existence of changing profession.

No description available.

Friluftsliv blir ett allt större ämne i skolan i Sverige. Det är ett ämne som ska uppta en tredjedel av ämnet Idrott och Hälsa enligt läroplanen. I denna kvantitativa undersökning har det framkommit att de flesta idrottslärare anser att de har tillräckligt med materiella resurser för att undervisa i friluftsliv. Dock gäller inte detta när det kommer till elevernas material hemifrån. Lärarna känner att de har tillräckligt med kunskap för att undervisa i ämnet och de flesta anser att de inom närområdet till sin skola har möjlighet att undervisa i friluftsliv. När det kommer till hur skolan och kollegorna jobbar med eller emot lärarna så svarade en liten majoritet att de ansåg att skolorna jobbar för att de som idrottslärare ska lyckas med vad som står i läroplanen angående friluftsliv. När det kom till om kollegor var med vid planering och genomförandet utav idrottsaktiviteter anser de flesta respondenterna att de får hjälp av sina kollegor när det kommer till planering och genomförande av friluftsaktiviteter. / Outdoor education is becoming an increasingly larger subject in Swedish schools.  It makes up about a third of the curriculum in Physical education. In this quantitative study, the result shows that physical education teachers believe they have enough material resources to teach in outdoor education. However, this not applies to the students and the material they bring from home. The teachers feel that they have enough knowledge about outdoor education to teach in the subject and most considers that they have an area close to the school there they have opportunity to teach outdoor education. When it comes to how the school and colleagues are working with or against the physical education teachers, the teachers responded that a small majority of the schools work together with success regarding the curriculums in outdoor education. When it comes to how involved their colleagues are in planning and implementing outdoor activates the majority answered that they receive help from their colleagues.

En stor del och kanske även den klurigaste delen av lärarnas yrkesliv handlar om att sätta betyg och bedöma eleverna. Skolverket hävdar att bedömningen inom den svenska skolan inte är tillräckligt likvärdig. De menar dock att sambedömning kan användas som ett verktyg inom skolorna för att förbättra den likvärdiga bedömningen. Studiens syfte var att undersöka sambedömning utifrån ett tvålärarsystem i ämnet Idrott och hälsa på högstadiet. Frågeställningar som studien ämnade att besvara var: hur lärarna definierade begreppet sambedömning och vad det fanns för positiva respektive negativa aspekter kring sambedömning när ett tvålärarsystem inom Idrott och hälsa används samt vilka metoder inom sambedömning som dessa lärare använde sig av när rörelsekvaliteter bedöms. Sex lärare i Idrott och hälsa som arbetar på högstadieskolor som undervisar med ett tvålärarsystem intervjuades. Studiens resultat visar att lärare samarbetar både kring bedömning och betygsättning. De intervjuade lärarna menar att sambedömning och tvålärarsystemet är överlägset om man ska uppnå en likvärdig bedömning. Detta eftersom lärarna diskutera bedömningen och bedömer elevernas kunskaper och färdigheter tillsammans genom tvålärarsystemet. De intervjuade lärarna har svårt att se något negativt med sambedömning. Det finns dock vissa negativa aspekter, bland annat att lärarna måste kunna arbeta nära varandra under stora delar av sin arbetstid. I studien framkommer det att ett vanligt hjälpmedel vid bedömning av rörelsekvaliteter är digitala verktyg som exempelvis filminspelning.

Denna studie behandlar det främjande arbetet inom fysisk aktivitet som sker på skola och fritidshem samt samverkansformer mellan lärare i ämnet idrott och hälsa och lärare i fritidshem. Enligt en studie av Nyberg (2017) rör sig barn och ungdomar mindre än hälften av den rekommendation som lärarkåren angivit om 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Vi har genomfört djupintervjuer med sju olika respondenter, både lärare i idrott och hälsa samt lärare i fritidshem. Utifrån dessa djupintervjuer har vi analyserat materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och sammanställt det i de olika teman som framkommer i resultatet. Teman som framkommer är bland annat lärare i fritidshems uppfattningar kring arbetet med fysisk aktivitet, vilket innefattar arbete med miljö, delaktighet och valfrihet. De lärare i idrott och hälsa som medverkat i vår studie har upplevt samverkansformerna som nästintill obefintliga. Utvecklingen av samverkansformerna beskrivs av våra respondenter i form av tre kategorier som är: involvering, gemensam tid och gemensamt fokusområde. Studien avslutas med en diskussion där vi ställer tidigare forskning mot det empiriska material som vi samlat in samt vår tolkning utifrån dessa. / <p>Godkännande datum:2019-06-07</p>

<p>Vår studie är en undersökning om hur idrottslärare på grundskolan uppfattar och tolkar </p><p>läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Eftersom begreppet hälsa är svårt att definiera har det </p><p>också inneburit att lärare uppfattat hälsobegreppet olika och alla elever ges inte samma </p><p>förutsättningar att lära sig vad som främjar god hälsa. Vårt syfte är att ta reda på vilka </p><p>aspekter som idrottslärarna tycker är viktiga utifrån ett hälsoperspektiv och hur de upplever </p><p>hälsoundervisningen i skolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att få så personliga </p><p>svar som möjligt och på så sätt kunna analysera vårt material och för att svara på våra </p><p>frågeställningar. </p><p> </p><p>I vår teoridel redogör vi för ett antal olika teorier om hur lärare tidigare har uppfattat </p><p>läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Vi ser också skillnader i lärarnas sätt att bedöma </p><p>elevernas kunskaper i vad som främjar hälsa. </p><p>Vi har i vårt resultat sammanställt alla svaren och gjort en kort sammanfattning av de </p><p>viktigaste punkterna där vi även gör en jämförelse lärarna emellan. </p><p>I vår diskussion diskuterar vi det viktigaste om vad lärarna har sagt och gör jämförelser med </p><p>tidigare forskning och våra egna synpunkter. </p><p> </p><p>Det viktigaste vi har kommit fram till är att idrottslärarna anser att tiden inte räcker till för att </p><p>arbeta med hälsa i den utsträckningen som lärarna skulle önska att de gjorde. De flesta av </p><p>lärarna önskar också att de kunde arbeta mer ämnesövergripande för att täcka in de bitar i </p><p>läroplanen som blir lidande. Det handlar framför allt om kost och anatomiläran. Den psykiska </p><p>hälsan och de delar som innefattar avslappning och stresshantering är också några av de </p><p>hälsoaspekter som lärarna berör och som de skulle vilja arbeta mer med i skolan. </p><p>Bollspelen beskrivs fortfarande som de dominerande aktiviteterna i undervisningen men </p><p>hälsoundervisning har blivit allt vanligare med ett mer varierat innehåll på lektionerna. </p><p>Framför allt de yngre lärarna arbetar mer varierat och blockvis med olika aktiviteter vilket är </p><p>positivt och som främjar till livslångt lärande.</p>

<p>The purpose of this essay is to examine how some individual PE teachers view knowledge and what they think about the status of physical education whitin the school. The method used in this examination was both sudies of literature and a qualitative investigation. Six PE teachers, from three diffrent schools in Sweden, were interviwed from a phenomentographic research approach. I made the analysis from a sociocultural approach. The result indicates that th teachers had difficulties to describethe conception of knowledge, but that the pupils/students achieve knowledge in physical education. Many of the teachers' thoughts of knowledge can be described with the sociocultural approach. The teachers also think that the status of physical education is high among the pupils/students if they view it from an entertaining perspective, but the school subject achieves a lower status if they see it from an educational perspective.</p>