Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vad lärare har för tankar om hälsa och hur deras tankar påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa.  De huvudfrågorna som har ställts i den här studien var: Vad är lärarnas tankar om hälsa? Vad lär idrottslärarna ut om hälsa under idrott och hälsa lektionerna? På vilka sätt görs hälsoundervisningen meningsfull inom idrottsämnet? Hur kan idrottslärare utveckla området hälsa inom idrottsämnet i skolan?  Metod Ansatsen är den kvalitativa där det utvalda verktyget är intervju med öppna frågor. Utöver de huvudfrågorna skapades det underfrågor för att föra diskussionen.  Lärare som är yrkeserfarna och utbildade inom idrottsämnet hade eftersökts.  Dessa egenskaper var ett krav eftersom frågeställningarna berör hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes antingen på plats eller via telefon och intervjufrågorna skickades i förväg.  Samtalen spelades in och transkriberades elektroniskt.  Alla lärarnas svar samlades under respektive fråga för att underlätta analysen.  Svaren relaterades till den salutogena modellen. Resultat Sex tillfrågade lärare från Stor-Stockholm och sydöstra Sverige deltog. Idrottslärares tankar om hälsa handlade generellt om att ha en fysisk och psykisk hälsa så att man orkar med sin vardag mentalt. När lärarna jämför den gamla läroplanen Lpo-94 och den nya Lgr-11 så upplever de att de nu har en tydligare läroplan där det ställs högre krav på att hälsoaspekten är med i undervisningen. Lärarna var tidigt ute med att förklara vad som var genomförbart med nuvarande resurser. För att kunna genomföra lektioner som friluftsliv, åka skidor, skridskor och simma krävs att lektionstiden omstruktureras till något nytt. Lärarna ser att de skapar meningsfullhet i sin undervisning genom att upplysa sina elever utefter sina egna kunskaper och ge eleverna ett livslångt intresse för ett aktivt liv med många möjligheter att röra på sig. Slutsats Under mina år på lärarutbildningen har jag undersökt begreppet hälsa och hur det kan användas både ur elevernas och i det här tillfället lärarnas synvinkel. I enlighet med salutogena modellen och andra forskning, för att göra min egen undervisning så begriplig, hanterbar och meningsfull för mig själv och mina elever så gäller det att ta till vara andra lärares erfarenheter och kontinuerligt utveckla mig själv. / Abstract Purpose and Research Questions The purpose of this study is to investigate how teachers view health and how their views influence the subject area of Physical and Health Education in schools.  The main research questions that I asked in support of this purpose are: How do teachers view health? What do teachers teach in the subject area? How do teachers inspire and create meaning in the subject area? How can teachers develop the instruction of health in the subject area of Physical and Health Education? Method The method of analysis was qualitative and the chosen tool of investigation was interview with open questions. Questions, in addition to the main research questions, were designed to facilitate discussion during the interview.  Experienced teachers educated in at least Physical Education were targeted for interview. The interviews took place either at the place of work or by telephone and interview questions were made available beforehand. The interviews were digitally recorded and electronically transcribed.  The answers from each teacher to the same question were compiled and compared. The answers were then analysed in relation to the Salutogena Model. Results Six teachers who were approached, from Stockholm and Southeast Sweden volunteered to participate. The teachers were in general agreement that they viewed health as having both a physical and psychological component and that both need to be addressed to have sustainable health.  Upon comparison of the older curriculum (Lpo-94) with the most recent (Lgr-11), the teachers believed that they now have clearer guidelines on what to teach in health education and also that there are higher expectations both on the student and teacher now compared to before.  The teachers were quick to point out development opportunities within their field. Not least, they recommend that lecture hours need restructuring in order to facilitate meaningful outdoor education. The teachers generally believe that they create a meaningful environment for students by individually highlighting for each student their particular strengths and how they can apply those to foster a lifelong interest for an active lifestyle. Conclusion During my years in this Education degree, I have investigated the definition of health and how it can be used by students, and in the present study, teachers. In agreement with the Salutogena Model and other research in the area, I have learned from the present study that it is vital that I utilize the experience of other teachers, in addition to continuously developing myself in order for my lessons to be as understandable, useable and meaningful as possible for students. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2013</p>

Föreliggande studies syfte var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa upplever att kroppsideal aktualiseras i undervisningen och hur de arbetar med det. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie var Chris Shillings begreppsliga utveckling av Marcel Mauss, Emile Durkheim och Arthur Franks typologier. Studiens empiriska material har insamlats genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Resultatet visade att kroppsideal träder fram som en överförbar samhällsnorm, social konstruktion, självbild och självkänsla och som en funktionell kropp. Studiens resultat visade också att det finns svårigheter med att hantera kroppsideal som ett moment i undervisningen på grund av att det finns en rädsla hos idrottslärarna i hur de ska uttrycka sig för att inte skapa oönskat beteende hos eleverna. Trots detta uttryckte idrottslärarna att de har möjligheten att ge eleverna de nödvändiga verktyg som krävs för att kunna skapa en positiv kroppsbild. / The purpose of the present study was to investigate how teachers in the subject of physical education experience that body ideals are actualized in teaching and how they work with it. The theoretical starting points in this study was Chris Shilling's conceptual development of the typologies of Marcel Mauss, Emile Durkheim and Arthur Frank. The empirical material of the study has been collected through qualitative semi-structured interviews with six teachers in the subject of sports and health at upper secondary school level. The results showed that body ideals emerge as a transferable societal norm, social construction, self-image and self-esteem and as a functional body. The results of the study also showed that there are difficulties in dealing with body ideals as an element in teaching due to the fact that there is a fear among physical education teachers in how to express themselves in order not to create unwanted behavior in students. Despite this, the physical education teachers expressed that they have the opportunity to give the students the necessary tools needed to be able to create a positive body image.

Denna studie handlar om idrottslärares syn, stöd och utvecklingsmöjligheter om psykisk hälsoundervisning på skolan. Studien avser att besvara följande frågeställningar:  ● Hur förstår och uttrycker idrottslärare psykisk hälsoundervisning?  ● Vilka svårigheter och möjligheter upplever idrottslärare om psykisk hälsoundervisning?  ● Vilket stöd får idrottslärare för psykisk hälsoundervisning? Totalt har fem semistrukturerade intervjuer genomförts med idrottslärare, där alla har erfarenhet av att jobba i grundskolan. Fyra av fem intervjuer genomfördes på Zoom, och ljudinspelningen skedde via programmets egen inspelningsfunktion. En intervju genomfördes fysiskt, där användes både ljudinspelningsutrustning och anteckningar. Efter att ha genomfört intervjuerna transkriberades dem och tolkades med hjälp av teoretiska utgångspunkter.  Resultatet på den första frågeställning som berör idrottslärarnas syn på psykisk hälsoundervisning är att det är en ständig process, tolkas olika och att den tar olika mycket plats. Resultatet på den andra frågeställningen är att svårigheterna bakom att undervisa om ämnet är att det kan upplevas känsligt och kan förvärra livssituationer för vissa elever. Möjligheterna som fanns var att elever kan genom kunskap om ämnet bli rustade att möta psykiska besvär. Resultatet på den tredje frågeställningen visade på att hjälp av skolan erbjuds men bara vid förfrågan och att upplevelsen av utbildning om psykisk hälsa var att den var nästintill obefintlig. / This study is about physical education teachers' views, support and development of opportunities for mental health education at school. The study intends to answer the following questions:   ● How do physical education teachers understand and express mental health education?   ● What difficulties and opportunities do physical education teachers experience with mental     health education?  ● What support do physical education teachers receive for mental health education?  A total of five semi-structured interviews were conducted with physical education teachers, all of whom have experience of working in primary school. Four out of five interviews were conducted on Zoom, and audio recordings were made through the program's own recording function. An interview was conducted physically, using both audio recording equipment and notes. After conducting the interviews, they were transcribed and interpreted by using scientific theories.  The result of the first question, that concerns the physical education teachers' view of mental health education, is that it is a constant process, interpreted differently and that they take up different amounts of space. The result of the second question is that the difficulties behind teaching about the subject is that it can be experienced as sensitive, and can aggravate life situations for some students. The opportunities the teachers found were that the students can, through knowledge of the subject, be equipped to face mental health problems. The result of the third question was that the teachers can get help from the school, but only when requested and that they experienced their education about mental health was almost non-existent.

Att ge eleverna feedback under lektionstid i idrott och hälsa är en viktig del av lärarens arbete, och feedbackens syfte bör vara att utveckla och stötta eleverna. Undersökningar har dock visat att elever tycker att de får för lite feedback men även att de får feedback på fel sätt. Olika typer av feedback påverkar nämligen mottagaren på olika sätt. Men trots detta är det inte definierat hur olika typer av feedback kan påverka eleverna när de ska utveckla sina fysiska förmågor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka den verbala feedbackens betydelse för elevernas prestation, motivation och upplevda kompetens. Studien syftar vidare till att diskutera konsekvenser av olika typer av feedback i undervisningen i idrott och hälsa. Tre frågeställningar besvaras om vardera avsnitt: (1) Vilken påverkan har den verbala feedbacken på prestation? (2) Vilken påverkan har den verbala feedbacken på motivation? (3) Vilken påverkan har den verbala feedbacken på mottagarens upplevda kompetens? Studier som var peer-reviewed, publicerade sedan 2001, handlade om idrottslektioner eller någon form av fysisk aktivitet och gjorda på barn eller unga vuxna inkluderades. Ett urval på 20 artiklar analyserades och sammanställdes systematiskt. Resultatet av studien visar betydelsen av att lärare är medvetna om att feedback sällan ger "neutral" information och nästan alltid har konsekvenser. Positiv feedback har i vissa fall en avgörande roll. De olika typer av feedback som diskuteras är positiv och negativ feedback, specifik och informationsbaserad feedback, autonomistödjande och kontrollerande feedback, funktionell och dysfunktionell feedback, socialt jämförande feedback samt när feedbacken bör ges. En intressant slutsats är att feedback bör ges efter elevens bästa försök för att påverka elevens prestation och upplevda kompetens positivt.

Studiens syftar till att utveckla förståelse för idrottslärares friluftslivsundervisning inom idrott och hälsa. Studiens utgår från Biestas tre undervisningsfunktioner om kvalificering, socialisering och subjektifiering. Det bidrar med att undersöka vilket kunnande som idrottslärare vill förmedla till sina elever samt vilka värden, normer och attityder som idrottslärare också vill förmedla till sina elever. Intervjuer har genomförts med idrottslärare för att undersöka hur de uttrycker sig om kunnande, värden, normer och attityder gällande friluftslivsundervisningen. Sex idrottslärare deltog i studien och deras svar har sedan analyserat med hjälp av en tematisk analys för att få fram resultatet i studien. Resultatet visade att idrottslärare prioriterade att förmedla vidare värden, normer och attityder till sina elever i friluftslivsundervisningen. De förmedlade även kunnande som de ansåg som viktigt till sina elever men det var inte kunnandet som ansågs ha det största fokuset utifrån hur idrottslärarna uttryckte sig om deras friluftslivsundervisning. / The study’s aim is to develop an understanding of physical education teachers friluftsliv education in physical education. The study is based in Biesta´s three teaching functions of qualification, socialization, and subjectification. It contributes to investigating what knowledge physical education teachers want to convey to their students and what values, norms and attitudes physical education teachers also want to convey to their students. Interviews have been conducted with physical education teachers to investigate how they express themselves about knowledge, values, norms, and attitudes regarding friluftsliv education. Six physical education teachers participated in the study and their responses were then analyzed using a thematic analysis to produce the results of the study. The results showed that physical education teachers prioritized passing on the values, norms, and attitudes to their students in friluftsliv education. They also imparted knowledge that they considered important to their students, but it was not the knowledge that was considered to have the biggest focus based on how the physical education teachers expressed themselves about their outdoor education.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur idrottslärare i grundskolan bedriver och utformar sin simundervisning. <ul type="disc">Vilka möjligheter eller hinder anser idrottslärare påverkar deras simundervisning? Hur gör idrottslärare för att alla elever ska nå kunskapskraven i simning? Hur konkretiserar idrottslärare kunskapskraven i simning? Metod Denna studie består av intervjuer utförda med sex idrottslärare på grundskolan. Intervjuerna var riktat öppna och hade förutbestämda frågeområden. För att hitta intervjupersoner skedde först ett handplockat urval av kommuner i Stockholmsområdet, sedan ett slumpmässigt urval för att få fram skolorna. Lärarna kontaktades sedan via mail. Alla intervjuer skedde på skolorna där lärarna själva arbetade. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. De valda teoretiska ramverken för denna studie är ramfaktorteori och Lindes teori om de tre utbildningsarenorna. Resultat Utöver sin ordinarie simundervisning erbjuder alla skolor någon form av extra undervisning för de elever som är i behov av det, ofta i form av simskola men också rest- och extratillfällen. Gällande de två kunskapskraven i simning råder det skillnader mellan lärarna i avseende hur de tolkar och betygsätter, både mellan och inom respektive kunskapskrav. Lärarna i studien är dock ganska eniga om tolkningen och betygsättningen av kunskapskravet gällande simkunnighet, medan hur de tolkar och betygsätter det andra kunskapskravet om nödsituationer vid vatten skiljer sig mer åt. Simundervisningen verkar framförallt styras av ramfaktorer, såsom tid, avstånd till simanläggning, ekonomi och ledning.    Sammanfattning Simundervisningen verkar inte ha ändrats allt för mycket jämfört med när vi själva gick i skolan. Hur idrottslärare bedriver sin simundervisning tycks bero på hur lärarna tolkar kunskapskraven och utformningen styrs framför allt av ramfaktorer, såsom tid, avstånd till simanläggning, ekonomi och ledning. / Aim The aim of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in primary school practise and shape their swimming education. <ul type="disc">What possibilities or obstacles do PE teachers think affects their swimming education? How do PE teachers make sure that every student reach the knowledge requirements in swimming? How do PE teachers concretize the knowledge requirements in swimming? Method This study consists of interviews with six primary school teachers in PE. The interviews were direct-open and had predetermined question areas. To find teachers to interview we first did a hand-picked selection to single out the municipalities, then we did random samples in each municipality to find schools. The teachers were then contacted by email. All interviews took place at the school were the teacher in question worked. The interviews were then recorded and transcribed. The theoretical frameworks we have chosen for this study are frame factor theory and Linde’s theory of the three domains of education. Results A part from their ordinary swimming education, all schools offer some sort of extra education for those students who are in need of it. When it comes to the two knowledge requirements in swimming there are differences between the teachers in how they interpret and grade, both between and within each knowledge requirement. The teachers in the study, however, are quite unanimous about the interpretation and grading of the knowledge requirement about swimming ability. They are not as unanimous about the other knowledge requirement about emergency situations in water. Swimming education seems to be controlled by frame factors such as time, distance to a swimming facility, economy and management. Summary Swimming education appears to be the same now as it was when we were in primary school. How PE teachers practise their swimming education seems to depend on interpretation of the knowledge requirements. The shape is mainly regulated by frame factors, such as time, distance to a swimming facility, economy and management.

<p>I och med den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, breddades idrottsämnet och ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa. Då hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gäller hälsa i kursplanen för idrott och hälsa. Studien inkluderade två olika undersökningar varav den ena avsåg en textanalys av samtliga läroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsämnet. Detta för att belysa hur hälsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslärare för grundskolan i en kommun för att få inblick i hur yrkesverksamma tolkar hälsa utifrån kursplanen. Resultatet av båda undersökningarna visade att tolkningsutrymmet är stort och intervjuerna visade även att idrottslärarna önskade bättre metodiska anvisningar för kursmålen. Samtliga idrottslärare uppgav att hälsa är att må bra, men åsikterna om hur detta välmående skulle uppnås skilde sig.</p>

I och med den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, breddades idrottsämnet och ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa. Då hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gäller hälsa i kursplanen för idrott och hälsa. Studien inkluderade två olika undersökningar varav den ena avsåg en textanalys av samtliga läroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsämnet. Detta för att belysa hur hälsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslärare för grundskolan i en kommun för att få inblick i hur yrkesverksamma tolkar hälsa utifrån kursplanen. Resultatet av båda undersökningarna visade att tolkningsutrymmet är stort och intervjuerna visade även att idrottslärarna önskade bättre metodiska anvisningar för kursmålen. Samtliga idrottslärare uppgav att hälsa är att må bra, men åsikterna om hur detta välmående skulle uppnås skilde sig.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att: Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar. Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar friluftsundervisningen i hög grad. Lärarna försöker prioritera ämnesområdet friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt. För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik. / In this qualitative interview study PE-teachers perceptions of outdoor teaching in schools in the North-West region of Götaland, in Sweden, were examined. The following key issues were examined; attitudes and experiences, frameworks, as well as didactic approach, which prevails in outdoor education, and the aim was to investigate outdoor education related to these factors. The study reveals, among other things, that: The teachers have similar attitudes and experiences for outdoor recreation. Their vision seems to have been marked by experiences in later ages. The teachers are relatively satisfied with the constitutional, organizational and physical frameworks of today, but that those frames are factors that affect outdoor teaching. The teachers try to prioritize the field of outdoor activities to a greater extent than in the past, but they have slightly different didactical approaches. In order to investigate these issues, qualitative and semi-structured interviews were used as a method for data collection. Five different teachers at five different schools, in North-West of Götaland, has been interviewed. The study was anchored in three theoretical frameworks; habitus theory, frame factor theory and didactics.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare upplever sitt första år på jobbet. 1. Hur upplever idrottslärare det sociala samspelet och stödet mellan skolledning, arbetskollegor och elever? 2. Hur upplever idrottslärare den fysiska miljön i skolan samt skolan som organisation?3. Vilka förväntningar och krav ställs på nya idrottslärare? Metod Metoden som användes i denna kvalitativa studie var en semi-strukturerad intervju. I studien deltog fyra idrottslärare, som jobbat mellan ett till tre år på gymnasie- eller grundskola. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det formella stödet med mentorskap och introduktion var bristande, men att kollegorna upplevdes som stödjande av idrottslärarna. Kollegorna och eleverna var viktiga arbetsmiljöfaktorer som påverkade hur de trivdes på arbetsplatsen. Upplevelser om den fysiska miljön varierade, men idrottslärarna ansåg idrottshallarna vara bristande eller ligga långt bort ifrån skolan. De flesta idrottslärarna hade tillräckligt med material men i vissa fall kunde otillräckligt material påverka undervisningen. Planeringstid uppfattades som väldigt viktigt. Påfrestningar som hög ljudnivå, mycket röstanvändning och stora klasser gjorde att några av lärarna kände sig utmattade. De förväntningar och krav som ställdes på idrottslärarna var liknanade de krav och förväntningar som ställdes på de mer erfarna idrottslärarna. Slutsats Skollagen följs inte angående introduktionsår och mentorskap för nya lärare. Vissa ramar gör att lärarna inte kan utföra sitt jobb professionellt, angående bland annat betyg och bedömning. Det borde finnas begränsningar som ger förutsättningar för lärare att göra ett professionellt jobb, till exempel att man som lärare inte kan ha för många elever. De förväntningar som idrottslärarna har när de kommer ut stämmer ofta inte helt överens med vad de möter i verkligheten och att lärarutbildningen borde visa en bättre verklighetsbild av yrket. Det sociala stödet är väldigt viktigt för att lärarna ska lyckas, komma in i yrket och göra ett bra jobb. / Aim The aim of this study was to examine how physical education (PE) teachers experience their first year as teachers. 1. How do PE teachers experience the social interaction and support between the school administration, colleagues and pupils? 2. How do PE teachers experience the physical environment of the school and the school as an organization? 3. What are the expectations and demands on new PE teachers? Method The method used in this qualitative study was a semi-structured interview. Participants in this study were four PE teachers who had worked between one to three years in high school or elementary school. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results The formal support, mentoring and introduction were inadequate, but colleagues were perceived as supportive by the PE teachers. Colleagues and pupils were important factors that affected their positive experience of the workplace. Perceptions of the physical environment varied, but the PE teachers considered the sports halls to be inadequate or are located far away from the school. Most PE teachers had enough material, but in some cases insufficient material affected teaching. Planning time was perceived as very important. Strains such as high volume, lots of voice usage and large classes contributed to exhaustion among some of the teachers. The expectations and demands placed on new PE teachers are similar to the demands and expectations placed on experienced PE teachers. Conclusions The school law is not followed regarding the introduction year and mentoring for new teachers. Some frames do not allow the teachers to do their job professionally concerning, among other things, grades and evaluation. There should be limitations that provide opportunities for teachers to do a professional job, for example that a teacher should not have too many pupils. The expectations that teachers have when they graduate are often inconsistent with what they encounter in the real world and that teacher education should display a better picture of reality of the profession. Social support is very important for teachers to be able to be successful, to enter the profession and to do a good job.